Jämställdhetspolitik

Motion 2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m)

av Anders G Högmark m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Vårt jämställdhetsideal är frihet för alla individer. Kvinnors och mäns liv skall inte bestämmas av traditionella könsroller. Ingen skall behöva känna ett tvång att vara det ena eller det andra beroende på förväntningar som omvärlden har. Varje individ har rätt att själv skapa sitt livsprojekt. Frihet ger jämställdhet – för alla.

Vi anser att jämställdhet utgår från alla människors lika värde och rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor – vilka dessa än må vara. Det är en fråga om rättvisa att ingen skall särbehandlas negativt eller positivt på grund av sitt kön eller av andra orsaker. All form av diskriminering och generalisering måste motverkas.

Vår strävan är en ständig balansgång. Vi vill förändra det samhälle där kvinnor och män lever efter olika villkor, där kvinnor och män har förtryckta manus som de tvingas leva efter och där handlingar tolkas olika beroende av om det är en man eller kvinna som utför dem.

Samtidigt löper vi, varje gång vi påtalar skillnaden mellan mäns och kvinnors livsvillkor, risken att nagla fast denna skillnad ännu starkare. Vi vill inte bidra till att kvinnor och män fortsätter att uppfattas som väsenskilda, till att skillnaden mellan män och kvinnor förstärks.

Tvärtom vill vi att vad vi uppfattar vara manligt och kvinnligt avslöjas som de sociala roller de ofta är. Det är inte främst biologin som socialt gör oss till män och kvinnor, det är våra kulturella normer. De normer för kvinnlighet och manlighet som finns i vårt samhälle i dag är ett av de största hoten mot varje individs frihet att fritt välja hur han eller hon vill leva sitt liv.

Dessa normer förstärks och reproduceras i det svenska samhället. I just det samhälle som är ryktbart för att vara världens mest jämställda och kvinnovänliga. Framställningen om Sverige som kvinnovänligt håller på att erodera. Jämställdhetssträvan brister, och detta blir alltmer flagrant.

Kvinnor och män finns i olika sektorer, kvinnor är hänvisade till den offentliga sektorn medan män arbetar inom den privata sektorn. Detta isärhållande förstärker uppfattningen om könen som väsensskilda. Lagstiftningen som skall motverka lönediskriminering fungerar inte, vilket ger en signal om att det är lönlöst att komma åt löneskillnader.

Föräldraförsäkringen är normgivande på samma sätt – den gör det acceptabelt för pappor – och mammor – att skylla på ekonomin och att mamman därför stannar hemma utan diskussion. Det finns också en stark motvilja i Sverige mot framväxten av en tjänstesektor som handhar de uppgifter som tidigare utförts som obetalt och obeskattat arbete av kvinnor, hemmavarande kvinnor.

Detta är en oacceptabel ordning. Vi vill föra en politik som bidrar till att självständiga kvinnor och män kan forma sin tillvaro efter eget huvud.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 3

3 Förslag till riksdagsbeslut 4

4 Att vara kvinna i Sverige 5

4.1 Inledning 5

4.2 På arbetsmarknader 5

4.3 Utan vapen mot löneskillnader 6

4.4 Den offentliga sektorn 7

4.5 I systemet 8

5 Glastaket och familjen 8

6 Myten om välfärdsstaten 10

6.1 Verkligheten bakom myten 10

6.2 I hemmet 11

6.3 Hushållsnära tjänster 11

7 Likheten inför lagen 12

7.1 Kvotering 12

8 Våra mål med jämställdhetspolitiken 13

8.1 Alla människors lika värde 13

8.2 Ekonomisk frihet 14

8.3 Personlig frihet 15

8.4 Frihet på arbetsmarknaden 15

8.5 Frihet för familjen – en flexibel barnomsorg 16

8.6 En kulturell förändring 16

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den allmänna inriktningen av jämställdhetspolitiken.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag.1

  3. Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av förmögenhet, i enlighet med vad som anförs i motionen.1

  4. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av nära anhörig till företagsledare, närstående anställda i fåmansbolag, i enlighet med vad som anförs i motionen.1

  5. Riksdagen beslutar att se över familjestödet i enlighet med vad i motionen anförs.2

  6. Riksdagen beslutar att avskaffa normen för veckoarbetstid, i enlighet med vad som anförs i motionen.

  7. Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inom hushållsnära tjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad som anförs i motionen.1

  8. Riksdagen beslutar att positiv och negativ diskriminering i grundlagen tas bort i enlighet med vad som anförs i motionen.3

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de fyra ombudsmännen.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arbetsdomstolen och att resurser överförs till allmänna domstolsväsendet.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privata alternativ i vården. 4

  12. Riksdagen begär att regeringen låter utreda effekterna av arbetsplanen för jämställdhet inom den offentliga förvaltningen i enlighet med vad som anförs i motionen.

1 Ykandena 2–4 och 7 hänvisade till FiU.

2 Yrkande 5 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 8 hänvisat till KU.

4 Yrkande 11 hänvisat till SoU.

4 Att vara kvinna i Sverige

4.1 Inledning

Sveriges omfattande välfärdsprogram för kvinnor, familjer och barn, vår höga förvärvsfrekvens samt höga andel kvinnor i politiska organ gör att Sverige internationellt sett har bedömts vara ett av världens mest jämställda länder. Men beskrivningen av välfärdsstaten som kvinnovänlig blir alltmer felaktig.

Osakliga löneskillnader och öppen diskriminering är flagranta exempel på att jämställdhetssträvan inte nått ända fram. Med dagens takt kommer det att ta minst 60 år innan kvinnors snittlön hamnar i nivå med männens.

Det finns flera orsaker som samverkar till den rådande ordningen – genusstrukturen och det svenska systemet. Genussystemet är det som socialt gör oss till män och kvinnor. Systemet vilar på principen om könens isärhållande och på principen om att den manliga sfären värderas högre än den kvinnliga. Lösningen är långsiktig attitydförändring – inte särbehandling.

Könsdiskriminering är en viktig delförklaring till att kvinnor har mindre ekonomisk makt än män. Men denna faktor kan inte förklara varför svenska kvinnor har mindre ekonomisk makt än amerikanska kvinnor och kvinnor i andra industriländer. Tillgång på tid och ekonomiska incitament spelar en central roll. Det svenska välfärdssystemet hjälper till att reproducera könsmaktsordningen och beskär kvinnors möjligheter.

4.2 På arbetsmarknader

Juseks arbetsmarknadsundersökning 2003 visar att nyutexaminerade kvinnor i genomsnitt får 1.000 kronor lägre lön än nyutexaminerade män. Även den kommunala sektorn uppvisar ingångslöneskillnader med 500 kronor till männens fördel.

Löneskillnader beror till stor del på att kvinnor och män finns i skilda sektorer. Kvinnor finns ofta i låglönesektorer inom den offentliga sektorn.

Dessutom är kvinnor oftare än män barnlediga eller hemma med sjukt barn. Detta kan förklaras av att barnfamiljers ekonomi ofta är trängd och att familjen ofta förlorar mindre pengar om mamman är hemma med barnen. En annan bidragande orsak till löneskillnader är att det är vanligare bland yngre kvinnor att yrkesarbeta än bland äldre.

Ytterligare en anledning är att män i större utsträckning gör karriär och blir chefer oftare. Men hur man än förklarar löneskillnaderna mellan kvinnor och män återstår ändå en restpost som bara kan förklaras med könsskillnader.

I Sverige tjänar kvinnor 82 procent av männens löner. Siffran har varit konstant de senaste fem åren. Förfinas beräkningen genom att hänsyn tas till skillnader i utbildning, yrke, ålder, arbetstid och sektor är skillnaden fortfarande 8 procent. Det kan inte uteslutas att dessa 8 procent beror på att kvinnor får lägre lön just för att de är kvinnor. Då handlar detta om lönediskriminering.

4.3 Utan vapen mot löneskillnader

Försöken att med lagens hjälp motverka lönediskriminering har misslyckats. Det är uppenbart att jämställdhetslagen inte tjänar sitt syfte.

Jämställdhetslagen förbjuder arbetsgivare att tillämpa olika villkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Det är stor skillnad mellan lika och likvärdiga arbeten. En jämförelse mellan två personer som har lika jobb men tjänar olika visar uppenbart och enkelt en orättvis lönesättning. En fällande dom får här effekter främst för de parter som är direkt inblandade.

En jämförelse mellan två personer som har likvärdiga jobb är någonting helt annat. Här är det skilda yrken som jämförs i fråga om kunskap, förmåga och ansvar. En dom gällande likvärdiga arbeten får en helt annan genomslagskraft. Den kan användas som prejudikat för en hel yrkeskår. En sådan dom pekar på att t.ex. barnmorskor eller sjuksköterskor nedvärderas på grund av kön. Följden för en sådan dom är kostsam för arbetsgivaren och hotfull eftersom den med all säkerhet kommer att försvåra kollektivavtalsförhandlingar.

Majoriteten av Arbetsmarknadsdomstolens (AD) ledamöter är utsedda efter livslång tjänst i arbetsgivarorganisationer och fack. Det är orimligt att parterna i princip ska döma sina egna mål själva. Det finns anledning att anta att ledamöterna inte vill bidra till konflikter med kostsamma konsekvenser. Man kan med rätta ifrågasätta om det är möjligt att få en rättvis rättegång i en partssammansatt domstol.

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström är kritisk till AD. Han ifrågasätter ledamöternas oberoende och pekar på att de troligtvis är jäviga i lönediskrimineringsmål i och med sin bakgrund inom fack och arbetsgivarorganisationer. Lika lön är en fråga om mänskliga rättigheter menar Borgström, och det är följaktligen tveksamt om denna typ av mål verkligen hör hemma i AD.

AD håller i och med sitt partsintresse tillbaka vår strävan mot jämställdhet. Det är oacceptabelt att vi i det jämställda Sverige låter lönediskrimineringsmål dömas av en partssammansatt domstol.

Sverige har idag en rad delvis parallella och delvis överlappande lagar mot diskriminering. Lagstiftningen har blivit alltmer komplicerad, oöverskådlig och svårtolkad. Dessutom blir kännedom och kunskap om lagstiftning rörande diskriminering lidande såväl bland allmänheten som bland arbetsgivare och arbetstagare.

När det gäller den arbetsrättsliga dimensionen är det svårt inte minst för små företag att kunna ha översikt över rådande lagstiftning. Tillsyn, uppföljning och utvärdering är mycket svårt att utföra på ett tillfredsställande sätt med nuvarande ordning. Det är problematiskt att vissa diskrimineringsärenden behandlas av tingsrätt och hovrätt medan andra behandlas av specialdomstolar respektive partssammansatta domstolar.

Diskrimineringskommittén har regeringens uppdrag att genomföra en noggrann översyn av den svenska lagstiftningen när det gäller skydd mot diskriminering. I kommitténs uppdrag ingår att analysera om en ny gemensam lagstiftning mot diskriminering skulle vara att föredra.

Kärnan i all jämställdhetspolitik är att ingen ska diskrimineras på grund av kön. En förutsättning är en fungerande antidiskrimineringslagstiftning.

4.4 Den offentliga sektorn

Det är inte bara arbetsmarknadens lagstiftning som inte fungerar. Själva systemet hindrar kvinnor från att ta plats på den absoluta toppen. Framför allt är många yrkesverksamma kvinnor hänvisade till den offentliga sektorn. Detta kan orsaka/förklara produktivitetsskillnader som bidrar till löneskillnader.

En viktig anledning till löneskillnader mellan kvinnor och män är den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnor finns ofta i yrken inom vård, skola och omsorg, vilka lyder under offentliga monopol. Sverige har fått kritik från EU-kommissionen för sin starkt könssegregerade arbetsmarknad.

Uppdelningen av män och kvinnor mellan olika yrken och olika sektorer är ett stort problem för jämställdheten. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor beror till stor del på könssegregationen, (vilket även LO uppmärksammat i en rapport om klass och kön 2001).

I stort sett hela Sveriges ökning i sysselsättning sedan 1960 utgörs av ett ökat antal kvinnor anställda i kommuner och landsting. Dessa verksamheter har varit lokala monopol och inte utsatta för konkurrens. Den offentliga sektorn har kunnat erbjuda villkor som gör det enkelt att kombinera yrkesverksamhet med bibehållet ansvar för hemarbetet.

Att kvinnor tar plats på arbetsmarknaden, och då främst inom den offentliga sektorn, är inte en jämställdhetsåtgärd. Inga könsmönster bryts. Tvärtom förstärks kvinnans traditionella roll i hemmet i och med att anställningen inom offentlig sektor har anpassats för att kvinnor fortfarande ska ha huvudansvaret för hushållet.

Det finns starka ekonomiska incitament för att kvinnor ska förvärvsarbeta. Men höga marginaleffekter och liten lönespridning minskar samtidigt incitamenten för kvinnor att bryta traditionella könsmönster och göra karriär. En hög sammantagen närvaro bland kvinnor i marknadssektorn är en förutsättning för att kvinnor ska kunna flytta fram sina positioner i marknadssektorn.

Skapandet och vidmakthållandet av den offentliga sektorn säger också indirekt att kvinnor inte klarar sig på en öppen marknad. I själva verket är det snarare så att de inte klarar sig inom den offentliga sektorn. Kvinnor inom kommuner och landsting blir sjuka både av tunga lyft och av psykosociala skäl. Kvinnodominerade sektorer inom den privata sektorn har inte lika höga sjuktal. Inom vårdsektorn råder brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt på sjuksköterskor.

Allt fler sjuksköterskor säger upp sig från landstinget och tar istället anställning hos bemanningsföretag som specialiserat sig på denna sektor. När bemanningsföretagen hyr ut sjuksköterskorna till deras forne arbetsgivare är lönevillkoren plötsligt helt andra. Det uppstår en marknad inom ramen för monopolet. På en marknad kan ingen arbetsgivare ensidigt diktera lönevillkoren. De anställda, som i huvudsak är kvinnor, visar tydligt hur de vill arbeta. De vill ha kontroll över sin arbetssituation.

Avregleringar ger erfarenhetsmässigt de bästa förutsättningarna för både mäns och kvinnors utveckling. Socialdemokraterna har under de senaste decennierna accepterat avregleringarna endast inom sektorer där män arbetar. Att ge kvinnor samma möjligheter att byta arbetsgivare, förhandla om lönen och arbetsvillkoren eller starta eget inom de områden de har erfarenhet av och expertis inom vill man däremot inte medge.

Socialdemokraterna bromsar och förbjuder en utveckling mot mindre politisk kontroll över arbetsplatser där företrädesvis kvinnor arbetar. Det är talande att samtidigt som Telia börsintroducerades och UMTS-licenser fördelades till privata bolag, så förbjöds i praktiken sjukvård i alternativ regi. Lagen om ¾ majoritet för försäljning av akutsjukhus, den s.k. stopplagen, har minskat kvinnors möjlighet att välja mellan offentliga och privata arbetsgivare.

Även på EU-nivå har regeringen lyckats låsa in kvinnor. De flesta svenskar har genom EU-medlemskapet fått ta del av en inre marknad för de flesta varor och tjänster. Men undantag görs för vård och omsorg. Möjligheten för patienter att få bättre eller tidigare vård utomlands bekämpas av regeringen. Avsaknaden av en inre marknad för utbildning, vård och omsorg stänger karriärvägar, främst för kvinnor.

4.5 I systemet

Sverige sägs ligga långt framme när det gäller jämställdhet vid en internationell jämförelse. Men när det gäller kvinnor på chefspositioner i näringslivet ligger Sverige inte lika bra till.

Vissa vill förklara glastaket med att den manliga normen hindrar kvinnor, att kvinnorna själva tycker vissa områden är tråkiga och att kvinnor tar huvudansvar för barnen. Svenska kvinnor har dock traditionellt haft mycket starkare ställning än kvinnor i många andra kulturer. Det gäller dock inom avgränsade områden, och samstämmiga men från varandra avskärmade mans- respektive kvinnokulturer har utvecklats.

Det finns andra förklaringar än de kulturella till att Sverige hamnat på efterkälken. Sverige valde på 1960-talet en politisk högskattelinje, där bidrag och transfereringar skulle omfatta praktiskt taget alla svenskar, inte bara de sämst ställda. Samhället skulle tillhandahålla likvärdiga tjänster åt alla inom vård, skola och omsorg. Sverige fick därmed världens största politiskt administrerade servicesektor och världens högsta skattetryck. 800.000 nya arbeten skapades i offentlig regi, och de besattes av kvinnor. Idag arbetar närmare 900.000 kvinnor där, hälften på deltid.

5 Glastaket och familjen

Det svenska systemet sägs i och med den väl utbyggda barnomsorgen göra det möjligt för kvinnor att gör karriär. Extremt stora resurser har satsats på den barnomsorg där ca 200.000 kvinnor arbetar. Efter maxtaxans intåg har dessutom familjer tillgång till full barnomsorg utan att betala mer än en liten del av de verkliga kostnaderna. Den som utnyttjar tjänsten fullt ut betalar knappast något för de sista timmarna.

Kvaliteten är alltjämt hög, tillgängligheten god och kostnaden så låg att de flesta förvärvsarbeten kan finansiera platser för flera barn. Men systemet har sina begränsningar. Det finns inga möjligheter att anpassa systemet till särskilt krävande kunder. En familj med en eller två förvärvsarbetande föräldrar ställer höga krav på systemets flexibilitet. För att den anställde ska kunna svara mot kraven från jobbet måste barnomsorgen kunna anpassas efter växlande behov. Det måste vara möjligt att betala för en timme extra på dagis när så behövs.

För att kvinnor ska kunna flytta fram positioner inom marknadssektorn krävs att deras fria tid frigörs – men idag finns ingen verklig sådan möjlighet. Den familj som skulle vilja betala extra för tilläggstjänster får inte göra detta, även om det skulle skapa en bättre ekonomi för hela systemet. Framför allt skulle det underlätta för den enskilda familjen eller den ensamstående föräldern, som borde ha rätt att välja hur det egna barnet ska ha det.

Två förvärvsarbetande föräldrar i karriären förväntas efterfråga exakt samma servicenivå som alla andra föräldrar när det gäller lämning och hämtning och regelbunden närvaro. Servicen är anpassad till föräldrar med fasta arbetstider och med mindre krav från arbetsgivaren. Alla har det inte så. I det moderna samhället ser arbetssituationerna alltmer olika ut. Det är här marginaleffekter börjar tränga ut kvinnor från chefsjobb.

Den som vill köpa tilläggstjänster för att orka kombinera kraven från familjen med ett krävande arbete möter inte bara kulturella föreställningar utan också världens kraftigaste skattekilar. Den ene betalar med sin beskattade lön inte bara den andres bruttolön och sociala kostnader utan också den andres moms.

Steget mellan offentlig barnomsorg och privata tjänster blir så stort att det knappast blir några kunder för en fungerande reguljär marknad för privata tjänster inom hushållet. Den sista timmen på dagis kostar ingenting, medan reguljär timpenning ligger på 270 kronor i timmen inklusive skatt. Detta skapar stress och en svart arbetsmarknad.

Det är lätt för en svensk kvinna att ta plats i arbetslivet, särskilt om hon nöjer sig med ett relativt lågavlönat och tidsreglerat arbete i den offentliga sektorn. Utanför den reglerade sektorn är förutsättningarna betydligt sämre. I det privata näringslivet väntar de riktigt höga lönerna, men först efter decennier av hårt arbete. Det svenska systemet ger ingen hjälp åt de kvinnor som försöker krossa glastaket.

Gällande den svenska välfärdsmodellen kan även föräldraförsäkringen väl illustrera hur systemet bidrar till att den ojämställda ordningen ständigt reproduceras. Det finns en utbredd allmän mening att det låga taket hindrar pappor från att ta ut sin ledighet. Unga pappor vill vara hemma, men det lågt satta taket försvårar ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen.

Mannen är oftast den bäst avlönade och familjen förlorar därmed på att mannen stannar hemma. Detta visar tydligt på ett av de systemfel som hindrar den svenska jämställdheten. Systemet skapar en norm som gör det acceptabelt för pappor – och mammor – att skylla på ekonomin. Han skulle gärna vara hemma men det går inte av ekonomiska skäl tar effektivt död på barnfamiljers diskussioner om föräldraledighet.

I dag är det inte främst de unga akademikermännen som bromsar utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Det är istället föräldraförsäkringen som verkar konserverande. Familjen får en tydlig signal från samhället om vem som borde vara hemma.

6 Myten om välfärdsstaten

6.1 Verkligheten bakom myten

Sambandet mellan välfärdsstat och jämställdhet har i realiteten varit svagt, trots vältaliga officiella deklarationer. Jämställdhetspolitik och socialpolitik sammanfördes inte förrän i slutet av 1960-talet. Jämställdhet har inte varit utgångspunkt för välfärdspolitiken, istället har arbetskraftsutbud och omfördelningspolitik mellan olika sociala och ekonomiska grupper stått i centrum.

Underliggande antagande är också att normen om en tvåförsörjarfamilj är tillräcklig för att uppnå jämställda ekonomiska villkor för kvinnor och män. Men den könssegregerade arbetsmarknaden har bevisligen medfört könsrelaterade inkomstskillnader. Även om föräldrarna skulle ha samma lön, inkomstutveckling och veckoarbetstid så kvarstår den sociala processen, genuskontraktet, som avgör fördelningen av omsorgsansvar och -tid för barnen.

Trygghetssystemet blir i och med en ojämn fördelning av sociala rättigheter och skyldigheter efter kön, genusdifferentierat. Arbete, omsorg, ansvar och tid fördelas olika mellan män och kvinnor. Detta gör att kvinnor och män har olika positioner i förhållande till sociala rättigheter och skyldigheter. Den till synes kvinnovänliga välfärdsstaten är egentligen inte alls könsneutral. Skillnaderna i försörjnings- och omsorgsmönster mellan män och kvinnor gör att välfärdssamhället i praktiken brister i jämställdhet.

Att förbise det relationella beroendet inom familjen som uppstår i och med fördelningen av arbetet, omsorg, ansvar och tid begränsar den generella räckvidden av välfärdssystemet. Lösningen är naturligtvis inte en könsdifferentierad lagstiftning utan ett minskat bidragsberoende. Ett grundavdrag anpassat till hushållsinkomst och försörjningsbörda skulle minska rundgången av skatter och bidrag med därtill hörande tröskeleffekter.

Familjestödet inom välfärdsmodellen saknar helhetssyn. Blandningen av individ- och hushållsbaserade förmåner leder till en mångfald av inkomstbegrepp och definitioner av hushåll. Inom varje bidragssystem förefaller bidragen vara logiska. Men det föreligger en risk att de sinsemellan motverkar varandra och att familjestödet motverkas. Systemproblemet leder till fattigdoms- och arbetslöshetsfällor. Det är hushåll med låga inkomster som har störst problem med höga marginalskatter. Den dåliga samordningen av skatter och olika typer av familjestöd innebär att marginalskatterna ibland blir så höga som 80 procent för hushåll med relativt låga inkomster.

6.2 I hemmet

I Göteborg utreddes under våren två stora städhärvor. Ekot rapporterade att svart städning omsätter tre miljarder om året. Det obeskattade, i regel hushållsrelaterade arbetet, är idag mycket omfattande och utgör i själva verket mer än hälften av allt arbete som utförs i samhället.

Småbarnsföräldrar har en genomsnittlig arbetstid på ungefär 70 timmar per vecka eller 3 600 timmar per år. Den tid det tar att sköta ett hushåll motsvarar således ett heltidsjobb eller mer. Anledningen till att tiden för hushållsarbete inte har minskat i och med tidsbesparande maskiners intåg är att samhällets krav på renlighet har höjts i takt med detta. Hushållsarbetets omfattning är i stort oförändrad fram till 1990-talet.

Fortfarande står kvinnor för merparten av hemarbetet enligt SCB:s undersökning om tidsanvändning. En stor del av mäns arbete sker mot betalning. Kvinnors arbete är mer jämnt fördelat mellan förvärvsarbete och obetalt hemarbete. Mäns arbete sker i högre utsträckning under dagtid och på vardagar. Kvinnors arbete är jämnare utspritt över dagen och veckan.

Mäns vardagsliv kännetecknas av en tydligare åtskillnad mellan arbete och fri tid medan kvinnor har en mer fragmentisk tillvaro. Kvinnors fria tid är uppdelad på kortare episoder som ofta flätas samman med eller avbryts av episoder av hemarbete. Kvinnor ägnar dubbelt så mycket tid som män åt hushållsarbete. Tvätten är mest ojämställd.

För män är mängden arbete konstant oavsett vilken fas i livet man befinner sig i. För kvinnor däremot är skillnaderna stora. Att ha små barn får ofta tidsmässigt större konsekvenser för mamman än för pappan. Att ha små barn innebär mycket arbete och lite fri tid. Den vardagliga omsorgen om barnen sköts av mammorna, leken däremot delas lika mellan mamma och pappa.

6.3 Hushållsnära tjänster

Ofta förordas att vägen till ökad jämställdhet är att hemarbetet fördelas lika mellan könen. För det första kan vi konstatera att hemarbetet är så pass omfattande att en likadelning mellan parterna, särskilt under småbarnsåren, lätt får till följd att varken kvinnan eller mannen kan göra karriär och få ekonomisk makt. För det andra uppmuntrar det svenska systemet inte till att hemarbetet delas lika.

Det finns starka incitament till att kvinnan tar på sig en större del av hemarbetet efter det att första barnet har fötts. Det ligger ett stort godtycke i att den som råkar ha en nära anhörig som, helt lagligt, tar hand om stora delar av hemarbetet, erbjuds helt andra karriärmöjligheter än den som saknar möjlighet till detta.

Det är paradoxalt att det finns en så stark motvilja i Sverige mot framväxten av en tjänstesektor som handhar de uppgifter som tidigare utförts som obetalt och obeskattat arbete av kvinnor, hemmavarande kvinnor. Utvecklingen av en sådan sektor borde rimligen ses som en jämställdhetsfråga, särskilt om det anses viktigt att kvinnors ekonomiska makt och inflytande ökar.

En jämförelse mellan Sverige och andra länder och med USA ger inte något stöd för den framförda tesen att höga skatter och stor offentlig sektor är en avgörande faktor bakom en hög kvinnlig närvaro i marknadssektorn. En hög, och i fallet USA, t o m betydligt högre kvinnlig närvaro i marknadssektorn, förekommer också i länder med låga skatter och en liten offentlig sektor.

Amerikanska kvinnor har inte mindre fritid än svenska kvinnor och amerikanska män gör inte mer hushållsarbete än svenska män. En möjlig förklaring är att en stor hushållsnära tjänstesektor vuxit fram i USA under det senaste kvartsseklet och att denna avlastar de amerikanska hushållens hemarbete. En god karriärutveckling förutsätter i regel heltidsarbete och hög kontinuitet i förvärvsarbetet.

En annan förklaring kan vara att starka incitament gör att ensamstående kvinnor med barn arbetar påtagligt mer i USA.

Sveriges höga skatter har använts till att bygga upp en stor offentlig sektor där kvinnor erbjudits villkor som gjort det möjligt att kombinera yrkesverksamhet med omfattande hemarbete. Detta har försvagat incitamenten till inbrytningar på manliga domäner. Dessutom har efterfrågan på hushållsrelaterade tjänster minskat.

För att kvinnor ska kunna öka sitt yrkesarbete och göra karriär krävs att deras fria tid kan frigöras. Men istället har alltfler uppgifter lagts på den enskilde eftersom den offentliga sektorn sänker sin servicenivå på grund av ett sviktande skatteunderlag. Dessutom rycker den höga skatten på arbete undan förutsättningarna för en snabb tillväxt av den hushållsnära tjänstesektorn.

7 Likheten inför lagen

7.1 Kvotering

Regeringen hotar med att införa kvotering om inte andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser höjs. Det kanske främsta argumentet för kvotering är att det under en period är absolut nödvändigt att vara könsfixerad för att uppnå jämställdhet. Men en konstgjord könsbalans kan istället dölja och permanenta en reell ojämlikhet.

Den statistiska könsbalansen blir ett alibi, som döljer den verkliga situationen. Kvotering måste användas antingen som ett medel till jämställdhet eller som ett mått på jämställdhet. Effekten kan mätas först när åtgärderna upphört. Först då blir könsbalansen ett bevis på jämställdhet.

Den strukturella orättvisan som genussystemet utgör innebär inte att kvinnor utgör en värdegemenskap. Kvotering bortser från det faktum att kvinnor också har andra delar i sin identitet än könstillhörighet. Kvinnor kan också vara också partianhängare, katoliker eller specialister inom ett yrke. Man kan därför inte hävda att alla kvinnor har samma erfarenheter enbart därför att de är kvinnor.

Kvinnor har liknande, inte samma erfarenheter. Att låta en kvinna vara representerad eller närvara enbart för att hon är kvinna är att nedvärdera hennes övriga kvalitéer. Det märkliga i kvoteringsdebatten är att uppfattningen om att kön är socialt konstruerat ofta kombineras med kvoteringsiver.

Kvotering är en åtgärd som hör hemma i den särartsfeministiska skolan, d.v.s. den skola som hävdar att man kan och bör skilja på individer av olika kön, och som utgår från det biologiska könet. Frågan är om de många kvoteringsförespråkare, som samtidigt menar att kön är någonting socialt konstruerat, inte inser att de i själva verket föreslår en reform som kommer befästa genussystemet. Eller har de helt enkelt givit upp? Kvotering innebär att önskan om könsneutralitet ges upp och institutionaliserar en uppdelning mellan könen, där individer ses främst som representanter för sitt kön.

Kvoteringsivern speglar en oförmåga hos regeringen att ta itu med de reella problemen och istället spela på motsättningar. Kvoteringshoten visar hur regeringen på förhand bestämmer vilken lösning som är den rätta, utan att ta hänsyn till och prova andra lösningar.

Likhet inför lagen är den enda vägen till verklig jämställdhet. Varken negativ eller positiv särbehandling kan tolereras i jämställdhetens namn.

Regeringen har på många sätt misslyckats med att uppnå en verklig jämställdhet. Vårt mål är ett samhälle där alla individer ges likvärdiga möjligheter att förverkliga sina livsprojekt. Ett samhälle där individen sätts i centrum och där könstillhörighet är sekundärt.

8 Våra mål med jämställdhetspolitiken

8.1 Alla människors lika värde

Vår självklara utgångspunkt är att varje människa har lika värde och därför ska ha likvärdiga rättigheter, skyldigheter och möjligheter. För hundra år sedan kämpade kvinnor för att uppnå samma formella medborgerliga rättigheter som män. Idag gäller striden genusstrukturer och det välfärdssystem som hjälper till att reproducera könsmaktsordningen.

Frihet från könsroller är grundläggande för jämställdhet och baseras på individens rätt att vara och göra annorlunda är det som kan leda fram och bryta gamla föreställningar om och förväntningar på män och kvinnor. Varje människa har rätt att själv göra sina livsval.

Ingen politiker skall få skapa levnadsmönstret för någon enda individ. Politikens uppgift är att skapa möjligheter för det fria valet. Regeringens jämställdhetspolitik har ännu idag inte lyckats skapa en möjlighet för vare sig kvinnor eller män att välja livsriktning oavsett kön. Varje varelse som föds till kvinna måste fortfarande förhålla sig till kulturellt betingade könsroller.

Det är långt kvar till den dagen varje individ är fri från förväntningarna att uppfylla den roll som han eller hon ska spela. Handlingar bedöms olika beroende på om det är en man eller kvinna som utför dem. Detta kan ingen kvotering i världen råda bot på. Det enda som kan bryta ner föreställningar om hur män och kvinnor förväntas bete sig är en långsiktig attitydförändring.

Särlagstiftning skapar segregering och förstärker könsroller. Det enda sättet att komma fram till ett samhälle där män och kvinnor uppfattas som individer främst och där kön är irrelevant, är att alla behandlas lika inför lagen. Frihet ger jämställdhet.

8.2 Ekonomisk frihet

En fungerande jämställdhetspolitik förutsätter att både män och kvinnor är självständiga. Den kanske viktigaste formen av oberoende är att kunna leva på sin lön. Utan ekonomiskt oberoende kan vi inte uppnå ett jämställt samhälle. Med ekonomiskt oberoende menar vi oberoende från stat, make eller andra institutionella förhållanden som traditionellt sett beslutat över enskilda människors ekonomiska situation.

Skatterna har tagit positionen som hushållens största utgift. De höga skatterna slår särskilt hårt mot kvinnor som är låginkomsttagare i större utsträckning än män. Av de ensamstående mammorna kan en tredjedel inte klara av att försörja familjen utan socialbidrag. Kvinnor är också i majoritet bland dem som söker skuldrådgivning. Många av dessa är ensamstående mammor med inkomster som understiger 15 000 kronor i månaden.

Vi vill genomföra en skattereform som ger ensamstående och lågavlönade kvinnor inflytande över sin ekonomi. Vi vill på sikt införa ett grundavdrag på 50 000 kr. Detta skulle minska rundgången av skatter och bidrag med därtill hörande tröskeleffekter. Att kunna kontrollera sin ekonomiska situation, att ha möjlighet att spara och att ta ledigt, innebär frihet.

Det finns flera exempel på hur det svenska skattessystemet sätter käppar i hjulet för kvinnors självbestämmande. Det är svårt nog att starta eget företag, utan att dessutom drabbas av krångliga utdelningsregler. Beskattningen av en företagsledares familjmedlemmar för deras ersättning från bolaget följer särskilda regler. Make/maka beskattas för marknadsmässig ersättning.

Barn som arbetar i företaget beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten. Det är direkt diskriminerande att betrakta make eller maka som bihang till företagsledaren. De särskilda fåmansföretagsreglerna bör avskaffas. Vi vill avskaffa sambeskattningen av förmögenhet. Makar är skilda individer och skall beskattas som sådana.

Vi vill att familjestödet inom välfärdsmodellen ses över. Bidragssystemen motverkar varandra vilket gör att familjestödet i sin helhet motverkas. Systemproblemet leder till fattigdoms- och arbetslöshetsfällor.

8.3 Personlig frihet

Dagens kvinnor vägrar att välja mellan karriär och familj. Deras strävan är riktig. Ingen yttre omständighet ska kunna begränsa individens livsprojekt. Föräldraskap och familjeliv måste gå att kombinera och fås att fungera mycket bättre än vad det gör idag. Förändrade attityder och flexibla lösningar är vägen fram.

När föräldrar kommer hem från arbetet vill de kunna umgås med barn och partner. Efterfrågan på hushållstjänster är stor hos barnfamiljer bland alla inkomstkategorier. Idag kan bara höginkomsttagare köpa hemhjälp, lagligt. Med vårt förslag på skattereduktion på hemnära tjänster kan fler köpa sig den hjälp de behöver. Detta ger kvinnor möjligheten att flytta fram sina positioner inom marknadssektorn.

Vi vill införa en skattereduktion på 50 procent för privatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden inom hushållsnära tjänster, upp till 50.000 kronor per år. Den ska omfatta hushållstjänster, privat barnomsorg, tvätt av kläder, tjänster för underhåll, reparation och förbättring av bostaden. Detta skulle motsvara exempelvis 10 timmars städhjälp i månaden. Det är en reform som ger frihet.

8.4 Frihet på arbetsmarknaden

Problem med diskriminering gentemot kvinnor förekommer både inom privat och offentlig sektor. Kvinnor tjänar mindre och har inte likvärdiga möjligheter. Men jämställdhetslagen har inte åstadkommit märkbara förändringar. Jämställdhetslagen kommer alltid att vara tandlös när den tillämpas av arbetsmarknadens parter. Det som behövs är en sammanhållen antidiskrimineringslagstiftning.

Vi vill skapa en tydlig, sammanhållen och enhetlig lagstiftning gällande diskriminering. I likhet med ett antal remissinstanser förordar vi att en enda lag med förbud mot diskriminering inom alla samhällsområden är det mest ändamålsenliga och fruktbara på sikt.

Vi anser att all diskriminering kan och skall behandlas på samma sätt av lagstiftaren. Det finns inget hållbart motiv att dela upp lagstiftning gällande diskriminering i olika kategorier och därmed märka ut människor beroende på av vilket skäl de blivit diskriminerade. All diskriminering oavsett motiv är lika avskyvärd.

Vi förordar att en sammanhållen, tydlig och enhetlig lagstiftning gällande diskriminering genomförs så snart det är praktiskt möjligt. Det sänder en tydlig signal till alla berörda att all diskriminering oavsett om det handlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning ses som lika allvarlig från lagstiftarens sida.

Vi föreslår att de fyra ombudsmännen slås samman till en gemensam myndighet. Den nya myndigheten ska fortsättningsvis ha i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet. Vi förordar att specialdomstolar och partssammansatta domstolar inte bör förekomma inom svenskt rättsväsende. Vi föreslår att Arbetsdomstolen läggs ned och att domstolens uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet.

Att kvinnor i stor utsträckning dessutom i och med sina yrken är hänvisade till den offentliga sektorn gör att de saknar tillgång till en fri arbetsmarknad. Den offentliga sektorn och bristen på alternativa arbetsgivare har blivit en kvinnofälla. Lönerna är låga, arbetet är tungt och ansvaret för hemmet kvarstår i många fall. Det system som var tänkt att underlätta för kvinnor bidrar idag paradoxalt nog till att hämma kvinnors möjligheter på en fri arbetsmarknad.

I flera personalundersökningar få de privata alternativen högre betyg än de offentliga. Det gäller allt från kvaliteten till hur bra personalen trivs. Det är mer givande att arbeta för en privat arbetsgivare, man arbetar mer effektivt, har större ansvar och inflytande, bättre ledarskap och framför allt mer flexibla lösningar gällande arbetstiden.

Vi vill att det ska vara möjligt att starta och driva egna företag inom vård och omsorg, samt att sjukhus och vårdinrättningar ska kunna drivas av privata bolag. Landstingets sjukvårdsmonopol måste bort för att öppna upp arbetsmarknaden för dem som arbetar inom den offentliga sektorn. En sådan reform skull gynna både kvinnor och män och skapa frihet på en verklig flexibel arbetsmarknad.

Attitydförändringar kräver synliggörande av kvinnor och goda exempel. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning om effekterna av den egna arbetsplanen för jämställdhet inom den offentliga förvaltningen.

8.5 Frihet för familjen – en flexibel barnomsorg

Valfriheten är lika viktig i familjelivet som på arbetsmarknaden. Brist på mångfald och valfrihet gör att den svenska barnomsorgen inte svarar upp mot kraven som ställs i det moderna arbetslivet. I och med kunskapssamhällets framväxt blir behovet av valfrihet ännu större. När projektarbete som sköts hemifrån varvas med deltidsarbete i närheten eller när heltidsarbetet kräver långa resor ställs höga krav på en flexibel barnomsorg. Det är än viktigare att kunna välja olika former av barnomsorg vid olika tider i livet. Det finns ingen entydig bästa lösning för alla föräldrar och barn.

Den bästa jämställdhetsreformen är den som ger mammor och pappor möjlighet att ordna sin tillvaro efter vad de anser passar dem bäst. Frihet ger jämställdhet. Varierande önskemål och behov ställer stora krav på de tjänster som hjälper barnen att utvecklas och ger föräldrarna möjlighet att kombinera yrkesliv med föräldraskap, utan att känna att de slits itu. Vad som behövs är en mångfald av olika alternativ, inte politiskt dirigerade enhetslösningar.

8.6 En kulturell förändring

Alla människors lika värde är grunden för ett demokratiskt samhälle. Det är hos oss själva som synen på våra medmänniskor grundas. Oavsett vad den bristande synen på kvinnor beror på så måste det klargöras att detta inte är acceptabelt. När kvinnor förolämpas, diskrimineras, inte ges inflytande eller stympas och misshandlas måste samhället reagera. Den straffrättsliga lagstiftningen är ett medel att tillförsäkra alla människor, kvinnor som män, en rätt till frihet och frid. Den öppna diskussionen om etik och moral är lika viktig. På så sätt kan vi få den långsiktiga attitydförändring som kommer att ge varje människa möjlighet att forma sitt eget liv.

Stockholm den 2 oktober 2003

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Henrik Westman (m)

Tobias Billström (m)

Anna Lindgren (m)

Carl-Axel Johansson (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (12)