Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Motion 1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd)

av Alf Svensson m.fl. (kd)
Sammanfattning
Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till fortsatt
användning av åkermarken för livsmedelsproduktion. En
förutsättning för att jordbruket ska finnas kvar som basnäring
i hela landet är att konkurrensvillkoren är desamma som
omvärldens. Att behålla de öppna landskapen och ge möjlig-
het till fortsatt brukande också i skogs- och mellanbygd är en
annan viktig grundbult i jordbrukspolitiken.
Det är nu närmast övertid för att lyfta av den extra skatteryggsäck som
Sveriges bönder bär på. En ökad satsning på exportfrämjande åtgärder är
ytterligare ett sätt att stärka den svenska livsmedelsnäringen. Att staten skall
bära kostnader för kartavgifter, djurdatabas och en del av avbytarverk-
samheten samt genomföra avsevärda förenklingar av jordbruksbyråkratin är
andra kristdemokratiska förslag. Givetvis ska de EU-finansierade och
medfinansierade EU-ersättningarna användas fullt ut.
I det fortsatta arbetet med reformeringen av den gemensamma jordbruks-
politiken (CAP) ska Sverige inta en mer jordbruksfrämjande inställning
syftande till bevarande av åkermark, fortsatta förutsättningar för livsmedels-
produktion i hela Sverige och förstärkandet av en god miljö- och djur-
hållningsmässig livsmedelsproduktion. Samma hållning ska vara utgångs-
punkten i kommande WTO-förhandlingar som också ska betona vikten av att
u-länderna ges möjlighet att utveckla sin livsmedelsproduktion.
Inledning
Landets jordbrukare tillhör Sveriges miljövårdare och
miljövärnare. De står för den trygga och stadiga, långsiktiga
och konsekventa miljövården. Jordbrukspolitiken måste
handla om att ta till vara den miljö som långvarig
jordbruksproduktion skapat. Det handlar förutom om
livsmedelsproduktion om att skapa fortsatta förutsättningar
för jordbrukare att bedriva kultur- och miljöarbete i hela vårt
land. I skogsbygd och mellanbygd såväl som på slätten. I
Skåne, på västkusten och på Småländska höglandet såväl
som på Östgöta- och Västgötaslätterna, i Mellansverige och i
Norrland. Detta är en förutsättning för en levande landsbygd.
Jordbruket - en
framtidsnäring
Det måste slås fast att fortsatt jordbruksproduktion i Sverige
och i övriga EU-länder är en nödvändighet om vi vill att hela
Sverige skall leva och att vi ska ha en fortsatt inhemsk
livsmedelsförsörjning. Ur ett globalt perspektiv är det
långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och Europa
finns tillgänglig för livsmedelsproduktion. Det är också
nödvändigt att miljöaspekter vägs in vid utformandet av
jordbrukspolitiken. En övergång till mer miljöanpassade och
mer ekologiska brukningsmetoder ska främjas. Detta kräver
också bibehållen åkermark, eftersom en minskad intensitet i
jordbruksproduktionen måste kunna kompenseras med
produktion på mer åkermark.
Jordbruket är centralt för sysselsättningen på landsbygden och inom
livsmedelssektorn i övrigt. Regeringens linje att verka för en snabb och
radikal reformering av CAP är felaktig och skulle, om den genomfördes,
innebära att stora delar av åkermarken avvecklades vilket i sin tur skulle
innebära att tusentals arbetstillfällen försvann från denna sektor. Detta
kommer i sin tur att leda till avfolkning av landsbygden och därmed vikande
möjligheter för utkomster från en rad binäringar som är beroende av
jordbruket som primärproduktion. Detta är en utveckling som går i direkt
felaktig riktning i relation till devisen om att Hela Sverige ska leva. Vi
kristdemokrater avvisar en sådan linje.
Konsekvensanalys
Jord- och skogsbruket är en förutsättning för en levande
landsbygd och tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och
skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets
betydelse borde en särskild konsekvensanalys genomföras.
Denna skulle belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning,
försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet,
boende och service på landsbygden etc. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med en sådan
konsekvensanalys att ha som underlag för det fortsatta
beslutsfattandet.
Arealersättningarna
Regeringen föreslår att utbetalningarna av direktersättningar
från EU skall skjutas över årsskiftet till januari 2001. Vi
beklagar att regeringen valt att klara utgifstaket med denna
metod. Det drabbar ytterst det enskilda lantbruksföretagets
likviditet. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet räknar
man nu med en förskjuten utbetalning med cirka en månad i
förhållande till tidigare år. Räntekostnaden för denna
förskjutning skall rimligtvis bäras av staten varför 25 000
000 kronor anvisas för att kompensera lantbruksföretaget för
en månads ränta på berättigad ersättning.
Miljöprogrammet och
landsbygdsutvecklingen
Med anledning av Miljöprogramutredningens förslag och
EU-kommissionens beslut om minskad tilldelning av medel
till Sverige finns det anledning att rikta stark kritik mot
regeringens hantering av miljöprogrammet. P g a regeringens
försumlighet med att använda de möjligheter som EU-
medlemskapet gav har nu EU-kommissionen drastiskt skurit
ned kommande miljö- och landsbygdsprogram, vilket
drabbar svensk lantbruksnäring hårt.
Neddragningen av nivån vad gäller miljöprogrammen är oacceptabel. Om
det är så att det inte går att ändra kommissionens beslut måste Sverige
kompensera detta med nationella medel. Den möjligheten finns och måste
användas. Annars riskeras hela trovärdigheten i arbetet med att få ett mer
miljöanpassat jordbruk och förutsättningarna för att hålla landskapen öppna
minskar drastiskt.
Det konventionella jordbruket har en mycket god kvalitet på både
produkter och produktionsmetoder. Utvecklingen måste dock fortsätta. För
att höja miljöambitionen inom hela jordbruksnäringen måste det vara fel att
avveckla Rekostödet (Resurshushållande konventionellt jordbruk) vilket
föreslagits av Miljöprogramsutredningen. Vi har kommit en bra bit på väg
med ett mer miljöanpassat jordbruk men vi måste se till att det finns resurser
så att jordbrukarna själva har möjlighet att arbeta vidare med en mer
miljöanpassad produktion. Att avveckla det stöd som ger mest effekt vad
gäller miljöanpassade brukningsmetoder måste vara helt fel väg att gå.
Dagens modell med regional differentiering i två zoner för ersättning i den
ekologiska växtodlingen bör bibehållas. Dagens nivåer bör vara utgångs-
punkt också för framtiden.
Det bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av växt-
odlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att den övriga
andelen påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och
betesdriften till anlagd djurhållning utan enbart till djurhållning. Den
djurhållning som används i betesdriften bör också i förekommande fall
kunna bestå av hästar.
Det är anmärkningsvärt att det nu inte utgår stöd för ekologisk odling i
växthus. Trädgårdsnäringen utgör en viktig del av vår livsmedelsproduktion.
Ska vi kunna äta svenska tomater utan tillsatser i stället för snabbväxande
gasade tomater från andra länder, måste det tillsättas resurser för växt-
husodlingen. Det är en förutsättning för att kunna förse våra konsumenter
med inhemska produkter som i många fall är producerade på ett mer miljö-
anpassat sätt.
I samband med uppgörelsen i EU om agenda 2000 fick Sverige möjlighet
att inom miljöprogrammet ge ersättning för oljeväxtodling. Denna möjlighet
måste givetvis användas och vi utgår från att regeringen lägger ett sådant
förslag eftersom det saknas i utredningen.
Förenklingar i administrationen kan ske genom att man sammanför och
därmed minskar antalet stöd. Utifrån ett grundstöd för vall och bete kan man
sedan komplettera med tilläggsstöd för särskilt värdefulla marktyper. Man
måste också göra det möjligt att fasa in "gamla" femåriga miljöstöd i det nya
programmet. Att hantera två system blir en hopplös administrativ uppgift. I
detta sammanhang bör man också ta upp diskussionen med EU om
femårsregeln. Den är inte rimlig och försvårar möjligheten att söka stöd. I
övrigt återkommer vi med våra förslag vad gäller miljöprogram och
landsbygdsutveckling i samband med att regeringen presenterar sina förslag
på detta område.
I skogs- och mellanbygd är det nu stora bekymmer med att upprätthålla
mjölkproduktionen. Det finns därför anledning att överväga en särskild
stödinsats som motiveras utifrån behovet av att ha fortsatt näringsverksamhet
i dessa bygder, verksamhet som bidrar till öppna landskap. Stödformen kan
inrymmas i kommande miljö- och landsbygdsutvecklingsprogram.
Sammantaget anvisar vi ytterligare 545 000 000 kronor för att nu
kompensera det bortfall som EU-kommissionens beslut innebär vad gäller
miljöprogram och landsbygdsutveckling.
Vi återkommer med våra detaljerade förslag vad gäller miljö- och lands-
bygdsutvecklingsprogram i samband med regeringens redovisning av sina
förslag.
Handel med mjölkkvoter
Från Kristdemokraternas sida accepterar vi regeringens
förslag om att släppa handeln med mjölkkvoter fri.
Verkligheten har visat att det administrativa system för
handel som funnits inte längre är ändamålsenligt varför en
förändring är nödvändig.
Skördeskadeskydd
Väderleken de senaste två åren har för många
lantbruksföretag inneburit stora svårigheter att bärga skörden
och många har fått avsevärt lägre ekonomiskt utbyte av det
som varit möjligt att bärga. Man måste nu ställa sig frågan
om det är de enskilda företagen som ska bära förlusterna när
väderleksrelaterade katastrofsituationer uppstår. Av
regeringens arbete med att undersöka förutsättningarna med
att ersätta skördeskadorna 1998 blev det intet trots att EU
mycket väl kan godkänna denna typ av nationella
katastrofinsatser. Det finns nu anledning att närmare utreda
förutsättningarna för skördeskadeskydd, om det finns
förutsättningar för försäkringslösningar eller andra modeller.
Regeringen bör genomföra en utredning om detta.
Lika konkurrensvillkor
Den svenske bonden är naturligtvis utsatt för konkurrens. Är
det något vi är säkra på så är det att svenska bönder klarar
tuff konkurrens - bara den sker på lika villkor. Problemet är
att skatter och avgifter är olika i viktiga konkurrentländer.
Det är därför viktigt att inom EU hårt driva frågan om
harmonisering av avgifter och skatter för jordbruket. För att
snabbt komma till rätta med nuvarande olägenheter krävs
dock beslut i enlighet med den s k Björkska utredningen.
Den extra ryggsäck som Sveriges bönder bär på genom skatter och avgifter
som konkurrentländerna inte har, måste lyftas av. Regeringen ökar nu i
stället skattebelastningen fr o m den 1 januari 2000.
Den så kallade Björkska utredningen har tydligt visat att Sveriges bönder
har ett betydligt besvärligare konkurrensläge än bönderna i grannländerna.
Det handlar bl a om högre energiskatter och gödselmedelavgifter. Om inte
dessa skatter harmoniseras med övriga EU-länder innebär det att svenska
lantbruk läggs ned och arbetslösheten ökar såväl inom jordbruksnäringen
som inom livsmedelsindustrin. Nu måste Sverige anpassa sina skatter/-
avgifter till omvärldens. För miljöavgifter, som handelsgödselavgiften, kan
tekniken att dessa avgifter ska återgå till miljöinsatser i näringen användas.
Avgifter för kartor och djurdatabas
Vi kristdemokrater kommer också fortsättningsvis att verka
för att avgifter för kartor och djurdatabas ska belasta statens
budget och inte lantbruksföretagen. Vi vill helt ta bort
kartavgiften varför vi på intäktssidan redovisar en minskning
motsvarande budgeterad årskostnad för blockdatabasen,
2 000 000 kronor. På motsvarande sätt redovisar vi en
minskning på intäktssidan för djurregistret motsvarande
budgeterad årskostnad, 18 500 000 kronor.
Stöd till avbytartjänst
Kristdemokraterna står fast vid kravet på stöttning till
avbytartjänsten - något som regeringen nu avskaffat. Ett nytt
anslag bör inrättas för detta och inledningsvis anslås 15 000
000 kronor för denna verksamhet. För mjölkgårdar är
avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra att
man skall kunna komma ifrån sitt arbete vid någon eller
några tidpunkter på året. Eftersom olika system för
avbytartjänst nu växer fram i landet är det rimligt att det
statliga stödet går direkt till den som använder sig av
avbytare och att man får ersättning för uttagen ledig tid med
ett maximum som kan höjas i takt med att avbytarstödet
byggs ut.
Exportfrämjande åtgärder
I takt med att svenska livsmedelsprodukter blir kända ute i
Europa ökar förutsättningarna för export. Det är därför
angeläget att på olika sätt göra dessa produkter kända. Det
gäller då inte minst de ekologiskt producerade livsmedlen.
Sverige måste likt andra EU-länder nu satsa ordentligt med
nationella medel för att stötta svensk livsmedelsexport. Nu
kommer mera pengar från statens sida men det är
otillräckligt. Dessutom föreslås en mer styrd användning
som kan innebära att exportintresset får vika. En sådan
detaljstyrning är olycklig. Vi föreslår nu en förstärkning med
20 000 000 kronor för stärkta exportinsatser.
Rensa i byråkratin
Vi vill också att byråkratin inom jordbruksadministrationen
begränsas, bl a genom förenklingar av miljöstöden och
administrationen av EU-ersättningarna i övrigt.
Jordbruksverket har också möjligheter att rationalisera och
minska sin byråkrati genom effektiviseringar, exempelvis
genom enkla clearingsystem. Därför bör en tioprocentig
minskning av kostnaderna för Jordbruksverkets verksamhet
vara möjlig att genomföra. Det innebär en besparing med 24
900 000 kronor.
Arbetet med det nya miljöprogrammet som ska börja genomföras år 2001
förutsätter vi kommer att leda till ett enkelt robust system som är lätt att
administrera och därmed avsevärt billigare än idag. Se för övrigt skriv-
ningarna om miljöprogrammet.
Särskilt stöd till Norrland
Norrlandsjordbruket har extra kostnader som man i övriga
Sverige inte belastas med. Ett exempel är de långa
transportsträckorna vid kadaverhantering. Ytterligare 6 000
000 kronor anslås för regionala åtgärder.
Båspallsmåtten
Den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999 och
som innebär att vissa specifika båspallsmått krävs har redan
inneburit att många lantbrukare med god djuromsorg lämnat
näringen. Det finns ingen anledning att på detta sätt slå ut
arbetstillfällen. Vi kristdemokrater har försökt få riksdags-
majoriteten att i denna fråga ta ett annat beslut som skulle ha
möjliggjort för dem med dokumenterat god djuromsorg att
fortsätta driften. Så blev nu inte fallet. Därför bör nu en
särskild dispensmöjlighet införas som innebär att lantbrukare
med dokumenterat god djuromsorg skall få fortsätta sin verk-
samhet även om det fattas någon eller några centimeter för
att nå stipulerat båspallsmått.
Ställ krav i kommande internationella
förhandlingar
Inför kommande WTO-runda måste Sverige och EU ställa
mer bestämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav som
ställs på svenskt och europeiskt jordbruk. Det krävs en mer
offensiv hållning mot ett mer ekologiskt uthålligt jordbruk,
miljöaspekter och hållningen till animalieproduktion.
Förenklat regelsystem som gynnar
ekologisk produktion
Det är mycket angeläget att inom EU få till stånd ett
förenklat regelverk för stöd till ekologisk odling. För
närvarande använder man sig av ett system med s k
positivlistor, dvs det som inte finns upptaget på listan är i
princip inte tillåtet. Att få nya produkter godkända för det
ekologiska jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett år
och möjligheterna till dispenser eller tidsbegränsade tillstånd
är mycket små. Systemet med "positivlistor" måste bytas ut
mot mer principiella regler för vad som är tillåtet och inte
tillåtet. Tolkning och beslut bör ligga på nationell nivå.
En annan mycket viktig fråga att driva inom EU för att stimulera till
utveckling och tillväxt i den ekologiska produktionen är omläggningstidernas
längd, möjligheten till parallellproduktion och kvalitén i kontrollen. I EU
krävs 2 års omläggningstid medan praxis i Sverige har varit 1 år. En
förkortning av omläggningstiden till 1 år gör reglerna mer utvecklingsvänliga
och innebär att tveksamheten hos enskilda jordbrukare för att lägga om till
ekologisk produktion minskar. Ett kontrollerat karensår ger förtroende för
ekologiska produkter och det borde vara ett minimikrav i alla länder.
Slut kretsloppet stad - landsbygd
EU:s lagstiftning behöver också ändras i ett annat avseende
för att det ekologiska jordbruket ska kunna utvecklas. Enligt
denna är det nämligen förbjudet att använda sig av
hushållsavfall i form av komposter, human avföring och
rötslam ifrån reningsverk. Sverige och Danmark har försökt
att få till stånd en ändring men frågan har ännu inte lösts. En
viktig fråga framöver blir därför att marknadsföra tankar om
kretslopp som hushållning och effektivt utnyttjande av
produktionsresurser för att på så sätt lägga grunden till en
förändrad syn på dessa produkter.
I dag har vi ett stort flöde av växtnäringsämnen som transporteras från
lantbruket in till tätorten utan att återföras. Speciellt anmärkningsvärd är den
stora kväve- och fosforkälla som lantbruket skulle kunna utnyttja. Att kunna
sluta kretsloppet mellan produktion och konsumtion för att till jordbruket
återföra den växtnäring som bortförts via produkterna är en av de stora
framtidsfrågorna för ekologiskt jordbruk och därmed för hela jordbruket och
samhället.
Livsmedelsverket
Kontrollen av livsmedel och foderhantering har aktualiserats
genom BSE-krisen, dvs galna kosjukan och den belgiska
dioxinskandalen. I Sverige har vi en väl fungerande kontroll
men anslagsnivån till Livsmedelsverket har dragits ned
under flera år och bör nu höjas för att öka beredskapen för
kontrollåtgärder. Ett annat område där insatserna behöver
stärkas är bevakningen av GMO-livsmedel.
Livsmedelsverket tillförs därför 4 000 000 kronor.
Inom EU bör ett gemensamt regelverk för livsmedels- och foderkontroll
tillskapas.
Trädgårdsnäringen
Den svenska trädgårdsnäringen definieras som en
yrkesmässig produktion av grönsaker, köksväxter,
prydnadsväxter, frukt och bär samt plantskoleväxter.
Produktionen sker dels i växthus och dels på friland. Till sin
karaktär är näringen en typisk småföretagarbransch med
relativt små produktionsenheter.
Vid en jämförelse av produktionsvillkoren för de svenska odlarna i för-
hållande till de europeiska konkurrenterna kan man konstatera betydande
skillnader till nackdel för den svenska trädgårdsnäringen. Detta gäller bl.a.
inom områden som drivmedels-, energi- och koldioxidskatter, arbetsgivar-
avgifter, investeringsstöd m m. I relation till de viktigaste konkurrent-
länderna tillämpas i Sverige höga skatter på energi som ett styrinstrument.
För den svenska växthusodlingen är den svenska koldioxidskatten en
betydande konkurrensnackdel. I t.ex. Danmark, ett av våra viktigaste kon-
kurrentländer, återförs inte heller de uttagna energiskatterna till näringen i
form av energisparstöd m m. Med hänsyn till de befintliga energikostnads-
och energiskattenivåerna i våra viktigaste konkurrentländer Danmark och
Holland bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag på en
koldioxidbeskattning som ger de svenska växthusodlarna samma produk-
tionsvillkor. I ett första steg anvisar vi 8 000 000 kronor för kostnadsned-
sättning.
För att den svenska växthusnäringen ska kunna öka sin konkurrenskraft
och genomgå en välmotiverad och önskvärd strukturomvandling är det
angeläget att investeringsstödet under den kommande programperioden fram
till år 2006 förstärks både vad gäller det maximala stödbeloppet och den
maximala stödprocenten för en växthusinvestering. Vi vill understryka att en
förnyelse av växthusbeståndet både uppfyller förutsättningen för en
förbättrad energieffektivitet och en förbättrad miljöprofil i produktionen. Där
dessa båda förutsättningar kan anses bli uppfyllda bör stödet utgå med EU:s
maximala stödprocent och stödbelopp. Regeringen bör mot denna bakgrund
få i uppdrag att till riksdagen återkomma med förslag med denna inriktning.
En jämförelse mellan arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraften i
EU-länderna visar att arbetsgivaravgifterna för säsongspersonal är reducerad
i de flesta länder. Den s k Björkska utredningen framhåller också att andra
länders reducering av arbetskraftskostnaden för säsongsarbete är en betyd-
ande konkurrensnackdel för den svenska trädgårdsnäringen. Utredningen
konstaterar också att en reducering av motsvarande kostnader för den
svenska trädgårdsodlingen skulle förutom en generellt positiv konkurrens-
effekt även kunna ha en positiv inverkan på förutsättningarna att rekrytera
svensk arbetskraft, t.ex. ferieledig skolungdom.
Riksdagen bör mot den bakgrunden ge regeringen i uppdrag att återkomma
med förslag som syftar till att minska arbetsgivar- och socialavgifter för
säsongsanställd personal samt att ge företag med säsongssysselsättning
möjlighet att utnyttja den tidigare beslutade nedsättningen av arbetsgivar-
avgifterna.
Trädgårdsnäringens produktionsform är arealintensiv med förhållandevis
små brukningsarealer. Företag inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen har
under den nuvarande programperioden för miljöstödsprogrammet endast i
mycket begränsad omfattning kunnat delta i det miljöutvecklingsarbete som
bl.a. omfattat stöd till resurshållande jordbruk (REKO) och stöd till
ekologisk odling. Skälen till detta är att stöden inte haft en utformning som i
tillräcklig grad beaktat trädgårdsnäringens särskilda strukturella och produk-
tionsmässiga förhållanden. Till företag med ekologisk växthusodling har
inget stöd utgått.
Det är från samhällets utgångspunkter värdefullt att även trädgårds-
näringen kan omfattas av de samhälleliga åtgärder som vidtas för att främja
utvecklingen mot ett miljömässigt mer hållbart jordbruk. För trädgårds-
näringen är det en rättighet att kunna ha tillgång till samma stöd som jord-
bruket i övrigt. På samma sätt som för jordbruket omfattas trädgårdsföre-
tagen av Sveriges höga miljöskatter på energi, gödselmedel och bekämp-
ningsmedel. Det är då rimligt att man på ett rättvist sätt också får del av de
återföringar av miljöstödsmedel som är möjliga inom miljöstödsprogrammet.
Inom trädgårdsnäringen sker ett betydande eget utvecklingsarbete för att öka
miljösäkerheten i produktionen. Exempel på detta är utvecklingen av IP-pro-
duktionen, växthusodlingens Miljödatabas, Miljö- och Energihusesynspro-
grammen m.m. För att ytterligare stimulera detta utvecklingsarbete och öka
anslutningen till programmen bör samhället medverka med till näringen
särskilt anpassade stödprogram. Ett bibehållet och justerat REKO-stöd lik-
som justerade arealbelopp inom stödet till ekologisk odling samt inrättandet
av ett nationellt stödprogram för ekologisk växthusodling bör ingå i ett
miljöstödsprogram för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.
Regeringen avser att för riksdagen under hösten presentera ett förslag till
utformning av miljöstöden inom ramen för det nya landsbygdsutvecklings-
programmet för perioden 2000-2006. Det är angeläget att i detta program
tillgodose trädgårdsnäringens behov av särskilt anpassade miljöstöd i den
omfattning som här redogjorts för. Vi anslår ytterligare 13 000 000 kronor
för detta ändamål.
Kristdemokraternas syn på trädgårdsnäringen utvecklas i en särskild
motion.
Fiske
Svenskt fiske är en viktig del av en levande skärgård. Det är
ett av skälen till att det är viktigt att stimulera en livskraftig
fiskenäring. Men om fisket skall utvecklas även i framtiden,
och ge fler jobb, så måste det föras en långsiktig politik som
tar hänsyn till näringens speciella förutsättningar samtidigt
som den tar hänsyn till havsmiljön. Utan en sund miljöpolitik
som kontrollerar havsmiljön och fiskeuttaget kan inte
näringen vara livskraftig. Ingen är betjänt av ett för högt
fisketryck utan kvoterna bör ligga på en sådan nivå att
näringen är långsiktigt uthållig.
Villkoren för näringen måste vara konkurrensneutrala mot kringliggande
konkurrentländer. I Danmark och Norge ser man på näringen som en
basnäring som även gynnas ur skattesynpunkt. Svenska fiskare har länge
pekat på den orimlighet som ligger i att man fiskar i samma vatten, säljer till
samma uppköpare men beskattas olika beroende på vilket land man utgår
ifrån. På samma sätt som jordbruksnäringen talar om konkurrensneutralitet
så är det av yttersta vikt för den svenska fiskeindustrin att de svenska
fiskarna har samma förutsättningar som sina kolleger i Danmark och Norge.
Regeringen bör därför snarast lägga fram ett lagförslag som ger svenska
fiskare samma förutsättningar som yrkesfiskarna i våra grannländer vad
gäller skatteavdrag och beskattning. I vårt budgetalternativ har vi finansierat
ett yrkesfiskeavdrag.
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av olika stora
fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem för
yrkesfiskarna. En rimlig ordning vore därför att fiskarna fick möjlighet till
avsättningar mellan olika år enligt den modell som råder för skogsbruket, det
s.k. skogskontot. Detta skulle förbättra villkoren för fiskerinäringen och
underlätta nyinvesteringar.
I budgetpropositionen anger regeringen att av de knappa resurser som
finns för fiskevård ska medel avsättas för fettfeneklippning på odlad lax,
något vi tidigare påtalat. Detta för att minska fisketrycket på naturlaxen.
Det föreslås en kraftig anslagshöjning till Fiskeriverket och vi anser att
höjningen kan vara något mindre varför 3 000 000 kronor sparas.
Djurskydd och
djurhälsovård
Vi föreslår ytterligare besparingar i anslaget till
distriktsveterinärorganisationen. När den nya
distriktsveterinärorganisationen genomfördes den 1 juli 1995
lämnade ca 100 distriktsveterinärer organisationen och blev
privatpraktiker. Den nya DVO kom därmed att uppgå till ca
240 veterinärer. Trots minskningen av antalet
distriktsveterinärer skedde ingen reduktion av anslaget till
DVO. Det innebär att organisationen har haft ca 80 miljoner
kronor, och föreslås få drygt 75,5 miljoner kronor år 2000,
att fördela på sina 240 anställda mot de tidigare 340
anställda. Vi anser därför att det är rimligt med en besparing
på ytterligare 15 000 000 kronor utöver regeringens
minskning av anslaget, utan att det ger skadliga effekter på
verksamheten.
Utbildning och forskning
I den s k Björkska utredningen redovisas förslag om ökade
satsningar på forskning och utveckling inom
jordbruksområdet. Bl a bör insatserna för vidareförädling
förstärkas. Regeringen bör här återkomma med förslag om
hur forskningsinsatserna på ett strategiskt sätt ska kunna öka
inom denna sektor.
Utveckling av ett mer energisnålt jordbruk är nödvändig, och forskning
och utveckling pågår i viss mån både vad gäller källa, total förbrukning och
effektivitet. Exempelvis kan nämnas produktion på gårdsnivå av biogas från
vallgrödor, mer energisnåla metoder för jordbearbetning, ogräsbekämpning,
konservering och hantering av grödor. Detta är ett annat exempel på ett
forskningsområde som berör jordbruksnäringen.
Vid FN:s konferens för Miljö- och utveckling 1992, förband sig i-länderna
att gå före och utveckla hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Forskning och utveckling av ett resurs- och energieffektivt jordbruk måste
därför ges hög prioritet.
Ett vidareutvecklande av kunskaperna inom ekonomi för lantbruks- och
livsmedelssektorerna sker bäst genom en stark forskning på dessa områden.
För att denna forskning skall ge ett för Sverige optimalt resultat krävs en
förstärkning av forskningsområdet. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
finns i dag en stark kompetens inom såväl livsmedels- som lantbruks-
ekonomi. Denna kompetens skulle efter ett ekonomiskt tillskott i framtiden
ge en betydande utveckling av de ekonomiska kunskaperna inom de områden
som är värdefulla för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi anslår
ytterligare 4 000 000 kronor för detta ändamål.
Skogsnäring
Skogsnäringen är den bransch som svarar för de största
nettoexportinkomsterna i vårt land. Skogsbruk och den
därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge
en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och
svensk skogsindustri ska kunna utvecklas krävs övergripande
långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl
produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål
har samma prioritet och dignitet vid utformningen av den
övergripande skogspolitiken.
Skogsvårdslagen där miljö- och produktionsmål jämställs bygger på
förvaltarskapstanken, ett ansvarstagande som skogsbrukare har att ta för
kommande generationer. Lagen är utformad för att ge skydd åt den bilogiska
mångfalden samtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad för den
svenska skogsindustrin. Skogsvårdsorganisationens insatser för aktiv råd-
givning och information till framför allt skogsägarna har varit klart
otillräckliga. Därför bör dessa insatser - speciellt produktionsrådgivningen -
öka.
På det internationella området måste insatserna från statens sida öka. Den
internationella konkurrenssituationen gör det helt nödvändigt att det vid
svenska beskickningar utomlands finns kompetens och resurser att bevaka
skogsfrågorna och marknadsföra svensk skogsindustri och dess miljövänliga
produkter. För närvarande är Sverige många gånger inte representerat vid ur
skogssynpunkt viktiga internationella mässor, konferenser och andra sam-
mankomster medan våra viktigaste konkurrentländer, Finland och Kanada,
har stark internationell närvaro. Det är av nationellt intresse att de svenska
skogliga intressena får en ökad internationell statlig representation. Vi
avsätter ytterligare 1 000 000 kronor för denna verksamhet.
Skogsbruket är en näringsgren som kan drabbas mycket hårt av insekts-
angrepp som kan slå ut stora delar av skogsbeståndet och därmed drabba den
enskilde skogsägaren mycket hårt. Därför är det angeläget att utreda
möjligheten att statliga medel ställs till förfogande för katastrofinsatser vid
t.ex. angrepp av granbarkborre så att åtgärderna kan komma igång
omedelbart innan skadorna får en okontrollerbar omfattning. Regeringen bör
genomföra en utredning om detta.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av svensk jordbrukspolitik syftande
till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och med fullt
utnyttjande av befintlig åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomförandet av en konsekvensanalys om
jordbruksnäringens betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för
jordbruket,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principen att miljöavgifter i jordbruket skall
återgå till näringen för miljöinsatser,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kostnadsramarna för EU-medfinansierade
anslag långsiktigt skall ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt
ut använder de EU-anslag som är möjliga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvisa nedskärningar av ramarna för miljö-
ersättningsprogrammet och i stället anvisa ytterligare 545 000 000 kr
för miljöprogram/landsbygdsutveckling,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lantbrukarna ej skall belastas med kostnader
för hållande av register föranledda av EU-krav, såsom kartavgift och
avgift för djurdatabas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till avbytartjänst,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportfrämjande åtgärder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning om skördeskadeskydd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att minska jordbruksbyråkratin,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dispenser för båspallsmåtten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk hållning inför kommande WTO-runda,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklat regelsystem som gynnar ekologisk
odling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa långsiktiga förutsättningar för
fiskenäringen att utvecklas i balans med miljön,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare,1
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto,1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning och forskning inom jordbruks- och
livsmedelsområdet,
19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till rege-
ringens förslag för år 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande
uppställning:
Tabell 1: (Anslag (tusentals kronor) Regeringens förslag
Anslagsförändring )

Stockholm den 4 oktober 1999
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)
Caroline Hagström (kd)
Göran Hägglund (kd)
1 Yrkandena 3, 4, 16 och 17 hänvisade till SkU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12
Yrkanden (38)