Jordbrukspolitiken och EU

Motion 1993/94:U503 av Holger Gustafsson (kds)

av Holger Gustafsson (kds)
Motionen delad mellan flera utskott
Regeringens mål är att anpassa svenskt jordbruk så att
Sverige vid integrationen med EU skall uppnå så stora
positiva samhällsekonomiska effekter som möjligt. Hänsyn
måste tas till både behovet av en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas
och skattebetalarnas intressen. Sverige siktar på en
fullständig integrering med EU:s gemensamma
jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem.
I syfte att ge svensk livsmedelsindustri ekonomiska
förutsättningar att redan före medlemskapet bygga upp en
exportmarknad inom EU-länderna har riksdagen beslutat
om visst riktat exportstöd. Exportstödet infördes för
förädlade livsmedel baserade på svenska råvaror, t.ex. ost
och förädlade köttprodukter, under tiden 1 juli 1993 -- 31
december 1994. Om medlemskapsförhandlingarna drar ut
på tiden så att ett EU-medlemskap omöjliggörs till den 1
januari 1995 är det mycket angeläget att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag om en handlingsplan
för tiden fram till det att medlemskap kan uppnås. Ett
avbrott i exportstödet skulle medföra att de vunna
marknadsandelarna snabbt skulle gå förlorade och bli
mycket dyra att återvinna både vad avser leveranssäkerhet
och ekonomi.
I de nu pågåeende EU-förhandlingarna är det
framförallt tre områden som är ekonomiskt mycket
betydelsefulla för Sveriges nettokostnader för
medlemskapet. Det gäller det svenska bidraget till EU:s
budget och jordbruks- och Norrlandsstödet från EU till
Sverige. Det svenska bidraget till EU:s budget blir stort
bl.a. därför att Sveriges BNP är mera omfattande än övriga
medlemsländers BNP. I syfte att lindra de ekonomiska
konsekvenserna av övergången förhandlar regeringen om
en infasning av vårt bidrag till EU. Relevanta motiv för
detta är att Sverige dels ansluter ett väl rationaliserat
jordbruk till EU som kostar EU:s budget mindre, dels att
Sverige inte direkt kan tillgodogöra sig vinsterna av att få
tillgång till den gemensamma marknaden.
I de förestående slutförhandlingarna kan denna
förhandlingsmodell leda fram till ett krav från EU:s sida där
man begär att om Sverige vill fasa in sina budgetkostnader
så kräver EU att också vi skall fasa in våra anspråk på
normalstöd till vårt jordbruk som motprestation.
Om jordbruksstödet till Sverige skulle bli lägre eller
senareläggas i förhållande till EU:s jordbruksstöd skulle
detta ge följande förhållanden:
Svenska jordbrukare och hela den svenska
livsmedelsindustrin skulle konkurrensmässigt hamna i ett
ekonomiskt underläge i förhållande till sina konkurrenter
inom EU.
En av våra svenska näringar (jordbruket och
livsmedelsindustrin) tvingas bära en extra tung ekonomisk
börda för att betala det EU-medlemskap som alla övriga
näringsgrenar och vi konsumenter skördar fördelarna av.
Detta skulle bli en oacceptabel situation för näringen,
och regeringens ambition att nå en fullständig integrering
skulle gå förlorad. Därför bör regeringen inte tillåta en
sådan förhandlingskonstruktion ens i en avgörande
slutförhandling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exportstödet för förädlade
produkter,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en omedelbar och
fullständig integrering i samband med ett eventuellt svenskt
medlemskap i EU.

Stockholm den 20 januari 1994

Holger Gustafsson (kds)

1 Yrkande 1 hänvisat till JoU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (4)