Kalkningsverksamheten

Motion 1996/97:Jo252 av Sivert Carlsson m.fl. (c)

av Sivert Carlsson m.fl. (c)
Försurningen har drabbat vårt land mycket kraftigt, speciellt
de södra delarna av Sverige. I Blekinge är exempelvis
svavelnedfallet 3-4 gånger större än vad naturen kan klara. I
Kalmar län, liksom på flera andra ställen i landet, finns en
rad vattendrag med rik, ibland unik, flora och fauna,
exempelvis Emån, Alsterån, Virån m.fl., vilket ger ett
värdefullt arv att förvalta. I de allra flesta fall är dessa artrika
områden beroende av fortsatt kalkning för bl.a. den
biologiska mångfaldens överlevnad och för hushållningen
med naturresurserna. Även skogskalkningen har betydelse
för att minska försurningens påverkan på landets skogar.
Kontinuerliga kalkningsinsatser är i dagsläget en kompromisslös nödvän-
dighet för att upprätthålla det ursprungliga livet i det stora antal sjöar och
vattendrag, mer än 20 000 sjöar och 120 000 km rinnande vatten, som i
landet drabbats av försurningen.
Det är av yttersta vikt att de kalkningsprogram som staten tagit ansvar för
och som pågår, får fortsätta utan avbrott. Förhållandena i de kalkade vatten-
dragen förbättras successivt. Växt- och djurlivet återhämtar sig och ställer in
sig utifrån de betingelser som kalkningsinsatserna ger. Kalkningsverksam-
heten måste genomföras på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt och ha hög
prioritet även under ekonomiskt strama tider.
En minskning av kalkningsinsatserna till den nivå som regeringen föreslår
i årets budgetproposition, kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för
den ekologiska balansen. Vägen öppnas för en biologisk utarmning av fisk
och övrig fauna i sårbara sjöar. Våra vattendrag kommer åter att drabbas hårt
av försurning. Den återhämtning som naturen under åren klarat med hjälp av
tillräcklig kalkning kommer att förstöras. Utlakningen av metaller i
vattendragen kommer att öka, vilket också i södra Sverige ökar belastningen
på Östersjön. Därmed försämras den inom vissa områden av havet redan
svåra miljösituationen. Möjligheterna för fiske- och turistnäringarna i Öster-
sjöområdet försämras på sikt.
Det kan ta mer än ett årtionde av upprepade kalkningar att någorlunda
reparera ett försurningsskadat vatten. Det dröjer inte mer än ett eller ett par
år
av utebliven kalkning för att rasera hela investeringen. Förutom ett förlorat
naturvärde och ett urholkat nyttjandevärde har då stora summor pengar
kastats bort till, i det närmaste, ingen nytta.
En sådan utveckling går stick i stäv med arbetet med att skapa ett
ekologiskt uthålligt samhälle, ett bevarande av den biologiska mångfalden
och de intentioner som nu även från statligt håll finns att utveckla bl.a.
fisketurismen till en betydande framtidsnäring i Sverige.
Regeringens avsikt att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en
nationell plan för utformningen av fortsatta kalkningsinsatser är riktig. Med
tanke på den betydelse en kontinuerlig kalkningsverksamhet ur flera syn-
punkter har, måste dock denna verksamhet tillföras ytterligare medel. Finan-
siering bör ske inom ramen för programmet för omställning till hållbar
utveckling.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel till kalkningsverksamhet för sjöar
och vattendrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering inom ramen för programmet för omställning till
hållbar utveckling.

Stockholm den 7 oktober 1996
Sivert Carlsson (c)
Agne Hansson (c)

Eskil Erlandsson (c)

Margareta Andersson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)