Kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner

Motion 2004/05:A332 av Karin Pilsäter (fp)

av Karin Pilsäter (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar om att avskaffa 11 § jämställdhetslagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svårigheterna med att tillämpa 11 § jämställdhetslagen.

Motivering

Jämställdhetslagens bestämmelser om jämställdhetsplan erbjuder arbetsgivare och an­ställda ett viktigt redskap för jämställdhetsarbetet. Det är viktigt att reglerna är klara, enkla och mätbara. Såär fallet med flertalet bestämmelser om aktiva jämställdhets­åtgärder. De nya bestämmelserna i jämställdhetslagen som infördes 2001 om kartlägg­ning, analys och framför allt handlingsplanen för jämställda löner är dock så svår­tillämpade att de i stället för att påskynda och främja jämställdhetsarbetet riskerar att motverka lagens efterlevnad.

De nya reglerna har hittills helt saknat effekt. Efterlevnaden av de nya reglerna är extremt låg. Sommaren 2003 presenterade JämO resultatet av den största granskning som myndigheten någonsin genomfört. Av den framkom att efterlevnaden av reglerna om kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner var mycket låg. Av de ca 500 privata arbetsgivare som omfattades av granskningen ansåg knappt fyra procent att en lönejustering behövde göras som ett resultat av kartläggningen och analysen. JämO gjorde bedömningen "att de förändrade lönekartläggningsbestämmelserna hittills inte nämnvärt påverkat vare sig lönebildning eller löneskillnader. De få undantagen be­kräftar regeln". Förra året redovisade JämO också det granskningsarbete som gjorts be­träffande elva statliga myndigheter samt regeringskansliet. Av rapporten framgår att inte ens regeringskansliet levde upp till de krav som lagen ställer.

Att kräva av arbetsgivare att de ska kartlägga och analysera löneskillnader är ett sätt att sätta fokus på sådana löneskillnader som eventuellt förekommer endast på grund av könstillhörighet. Det kan synliggöra problemet med osakliga löneskillnader för arbets­givare som aldrig tidigare reflekterat över problemet. Det kan ocksåöka medvetenheten om att kvinnors och mäns arbeten värderas olika och på så sätt förebygga lönediskrimi­nering. När det gäller handlingsplanen för jämställda löner, som arbetsgivaren ska genom­föra under en treårsperiod, finns det däremot anledning att ifrågasätta metodiken. Det är mycket möjligt att handlingsplanen kan korrigera osakliga löneskillnader i en­skilda fall, men bara på den enskilda arbetsplatsen. För att förändra det faktum att ty­piska kvinnojobb, särskilt inom offentliga sektorn, är lågbetalda och att kvinnor i högre grad jobbar deltid är bestämmelsen om handlingsplan värdelös. Med en handlingsplan kommer man inte åt det allra största jämställdhetsproblemet, nämligen att kvinnor tjänar mindre, dvs. har lägre inkomster än män.

Dessutom påverkas lönerna också i hög grad av konjunkturläge och den offentliga sektorns ekonomiska situation. I dag byter människor jobb oftare än förr och individuell lönesättning är utbredd. Nya anställningsformer och uthyrningsföretag har blivit vanli­gare. I många fall handlar det inte bara om vilken lön en arbetsgivare kan erbjuda, utan också vilka löner andra arbetsgivare erbjuder den anställda. Treårsperspektivet framstår därför som en statisk teoretisk modell som i många fall kan omkullkastas av en enda re­krytering. Eftersom de förefaller att ha mycket litet effekt på verkligheten bör 11 § jäm­ställdhetslagen avskaffas.

Att enbart luta sig mot ett par paragrafer i jämställdhetslagen är uppenbart inte till­räckligt. De bakomliggande orsakerna och strukturerna måste förändras. Detta är ett övergripande ansvar för regeringen.

Stockholm den 5 oktober 2004

Karin Pilsäter (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)