Klimatmål

Motion 2006/07:MJ380 av Anders Ygeman m.fl. (s)

av Anders Ygeman m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de svenska klimatmålen ligger fast och vidareutvecklas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sektorsvisa inriktningsmål för klimatpolitiken.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsättning av klimatinvesteringsprogrammen.

Motivering

Sverige ska även fortsättningsvis behålla sin ledande roll i klimatarbetet. Vi ska vara ett föredöme genom att vi minskar de nationella utsläppen och bidrar till en internationell politik som begränsar den globala klimatpåverkan. Som ett gott exempel ska vi visa att det är möjligt att förena en offensiv klimatpolitik med en god ekonomisk tillväxt.

Riksdagen har tidigare beslutat att de svenska utsläppen ska minska med 4 procent fram till år 2010, jämfört med 1990 års nivå. Detta nationella klimatmål ligger fast.

I regeringens budgetproposition saknas dock såväl mål för en fortsatt klimatpolitik efter år 2012 som visioner för hur den aktivt ska bedrivas.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog i sitt arbete fasta på EU:s inriktning att utsläppen i industriländerna bör minska med 15–30 procent fram till år 2020. Man införde ett nytt mål på medellång sikt, vilket innebär en 25-procentig minskning fram till år 2020. Man föreslog också ett långsiktigt temperaturmål som betyder att den genomsnittliga globala uppvärmningen stannar vid högst 2 grader Celsius över förindustriell nivå.

För att det nya nationella målet om 25 procent ska kunna genomföras är Sverige beroende av vad övriga europeiska länder gör för att minska sina utsläpp. Ett långsiktigt och omfattande europeiskt samarbete krävs.

Inför den kontrollstation som är planerad till år 2008 bör regeringen också utreda hur samhällets olika sektorer kan bidra till att målet uppfylls. Sektorsvisa inriktningsmål bör kunna genomföras inom till exempel bostadssektorn, energisektorn och transportsektorn. Varje sektor ska utveckla sin egen klimatstrategi för att minska koldioxidutsläppen.

Det statliga stödet till klimatinvesteringsprogrammen har haft stor betydelse i kommunernas klimatarbete. Kommuner, näringsliv och organisationer har tillsammans kunnat effektivisera energiåtgången och ställa om till en hållbar utveckling.

I regeringens budgetproposition försvinner detta stöd från och med år 2009. Det innebär en stor förlust för klimatarbetet i Sverige. I Klimpstödet har också funnits satsningar på transportsektorn, som ju är den bransch där utsläppen ökar i stället för att minska. I de investeringar på nära två miljarder kronor som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade avsatt ingick särskilda medel till transportsektorn. Tre områden prioriterades för att minska utsläppen: transportsnåla lösningar, ökad energieffektivitet och förnybara bränslen.

Vi menar att en kraftfull svensk klimatpolitik med tydliga mål är viktig inte bara nationellt utan också internationellt och alldeles särskilt inför förberedelserna av Sveriges ordförandeskap i EU år 2009.

Stockholm den 31 oktober 2006

Anders Ygeman (s)

Carina Ohlsson (s)

Ann-Kristine Johansson (s)

Jan-Olof Larsson (s)

Ronny Olander (s)

Lena Hallengren (s)

Helén Pettersson (s)

Aleksander Gabelic (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-10-31 Hänvisning: 2006-11-07 Bordläggning: 2006-11-07
Yrkanden (3)