Klimatsäkring av EU:s budget

Motion 2010/11:Fi218 av Ulf Holm (MP)

av Ulf Holm (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige, i samband med den översyn av EU-budgeten som nu påbörjats, ska arbeta för att EU:s budget ska klimatsäkras.

Motivering

Vid EU-toppmötet den 8–9 mars 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer om en, för EU, ganska ambitiös klimatpolitik. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) beskrev det själv: Detta är en historisk milstolpe. Vi har formulerat kraftfulla och tydliga mål för att möta Europas klimatutmaningar. De mål som EU-toppmötet enades om var framför allt tre delar som ska vara uppnådda år 2020:

  • Minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 procent (30 procent om en internationell överenskommelse sluts).

  • Andelen förnybara energikällor av den totala energikonsumtionen ska vara 20 procent.

  • Energieffektiviteten ska öka med 20 procent.

Målsättningarna är inte tillräckligt högt ställda för att förhindra klimatförändringarna, bland annat mot bakgrund av underlaget från FN:s klimatpanel, ifall man ska klara att begränsa temperaturhöjningarna med två grader, men får väl helt klart anses vara ett steg i rätt riktning.

Frågan är nu hur man ska omsätta dessa målsättningar till konkreta åtaganden. Det är helt uppenbart att för att nå de fina målsättningarna som EU-toppmötet enades om krävs såväl kraftiga ekonomiska resurser som engagemang. FN:s klimatpanel har med all tydlighet visat att om vi inte agerar i dag så kommer kostnaderna att bli långt mycket större längre fram.

Jag anser att regeringen nu i samband med den översyn av EU:s budget som påbörjats ska driva kravet på att klimatsäkra EU:s budget, det vill säga att budgeten inte ska gå till verksamhet som förstör klimatet. Regeringen måste nu mycket konsekvent ta initiativ till att EU:s budget anpassas så att framtidsfrågor som klimat- och miljöpolitik prioriteras och får en ökad andel av EU:s budgetram. Det betyder till exempel mindre ekonomiska resurser till motorvägar och flygplatser och mer pengar till järnvägar. När det gäller just järnvägspolitiken finns ett klart mervärde för EU: Ska människor kunna ersätta flygresor (som förstör klimatet) med järnvägsåkande (som är bättre för miljön) krävs också att järnvägsnäten över gränserna förbättras och att en kraftig utbyggnad av höghastighetståg inom och över nationsgränser görs.

Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, gav i april 2008 ut en rapport, 2008:4 Turning the EU Budget into an Instrument to Support the Fight against Climate Change, skriven av forskare vid Institute for European Environmental Policy i London och Bryssel. Rapporten försöker analysera i vilken utsträckning EU:s budget har bidragit till att nå unionens klimatmål. Slutsatsen i rapporten är att man konstaterar att EU-budgeten hittills inte har fokuserat på klimatmålen, vilket även gäller den nuvarande långtidsbudgeten (2007–2013). Dessutom har miljösatsningar i EU:s regionalfonder motverkats av investeringar i till exempel vägbyggen och andra projekt som har bidragit till att förvärra utsläppen av växthusgaser.

Denna rapport bekräftar bara det jag och många miljövänner redan insett, att EU:s politik och pengar i mångt och mycket går till att öka utsläppen av växthusgaser. Något måste absolut göras. Ett första steg kan vara att tillsätta en särskild arbetsgrupp på EU-nivå för att se över EU:s budget utifrån klimatfrågan, som ett led i den påbörjade översynen, och se på hur och inom vilka områden åtgärder krävs för att EU-budgeten ska kunna klimatsäkras. Det borde ligga både i Sveriges och i EU:s intresse att försöka vrida budgeten till en utveckling som inte påskyndar klimatförändringarna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 23 oktober 2010

Ulf Holm (MP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 2010-10-25
Yrkanden (1)

Avsändare