Klotter i våra städer

Motion 2001/02:Ju363 av Annelie Enochson (kd)

av Annelie Enochson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en riksomfattande handlingsplan mot klotter.

Motivering

Att förhindra att vårt land förfulas genom klotter på allmän och privat egendom borde vara av hög prioritet. Våra städer och samhällen gör anspråk på att vara turist- och evenemangsstäder av dignitet, och det kan därför inte accepteras annat än att de är rena och fräscha. Forskning har dessutom visat att underlåtenhet att aktivt bekämpa nedsmutsning av det offentliga rummet kan stå samhället mycket dyrt. Försummas underhållet av stadsmiljön, riskerar en grogrund att skapas som föder ytterligare skadegörelse och annan kriminalitet. Bryts inte denna onda cirkel i tid kan konsekvenserna således bli mycket ödesdigra.

Och det är ingalunda så att problemet är marginellt. Sveriges kommuner satsar årligen åtskilliga miljoner på klottersanering. I Göteborg är kostnaden för sanering av enbart spårvagnar tio miljoner kronor varje år. Klottrarna är dessutom många. Enligt en undersökning från kriminologiska institutionen i Stockholm har så många som var tredje niondeklassare varit inblandad i klotterverksamhet. Förutom det faktum att de faktiskt förstör annans egendom med sitt klotter, utsätter de sig därtill själva inte sällan för faror i samband med sin illegala verksamhet. I Stockholm har ungdomar t ex förolyckats i samband med att man klottrat i tunnelbanan. Skälen att bekämpa klotter är därför både många och goda.

Det finns goda exempel på hur kommuner har hanterat denna problematik. I Stockholm besöker informatörer skolor för att på så sätt motverka att ungdomar rekryteras som klottrare. Inom ramen för ett klotterförebyggande projekt i Nacka besöker informatörer skolor för att förhindra att barn och ungdomar börjar klottra. Projektet Ren Stad i Helsingborg har tillkommit som ett initiativ för att minska nedskräpningen och öka trivseln i stadsmiljön. Projektanställda ungdomar bildar mobila team som åker omkring i Helsingborg i golfbilar för att utöva tillsyn, plocka skräp och sanera klotter. Projektet kommer från och med nästa år att permanentas och ingå i den ordinarie verksamheten.

I Göteborg har åtskilligt gjorts för att få bukt med klotter och annan skadegörelse. Redan på 1970-talet uppmärksammades problemet, och 1986 fastställdes ett handlingsprogram mot våld och skadegörelse samtidigt som resurser avsattes för konkreta insatser. På 2000-talet har nya metoder börjat ge mycket goda resultat. I samverkan mellan skolor, förvaltning och näringsliv har Ungdomens Fond testats i liten skala. Ungdomens Fond är ett koncept som tydliggör sambandet mellan ansvar och positiva konsekvenser. På skolor där problemen tidigare varit omfattande är vandalismen och klotter nästan borta. Attityden hos ungdomarna är förändrad. Genom Ungdomens Fond tar de ansvar för att den gemensamma egendomen hålls fri från skadegörelse.

Inom ramen för den befintliga kommunala organisationen har stora ansträngningar gjorts för att få bukt med problemen. Och detta inte utan viss framgång. Ändå kvarstår det faktum att kostnaderna för klotter i form av resurskrävande sanering, estetiskt försämrad stadsmiljö och inte minst mänskligt lidande fortfarande är stora. Det krävs därför ett nytt grepp om dessa frågor där insatser görs för att både förbättra stadsmiljön och förebygga att ungdomar dras in i denna destruktiva verksamhet. Det kostar kommunerna stora pengar och även övriga samhället eftersom det är en inkörsport till kriminalitet.

Stockholm den 3 oktober 2001

Annelie Enochson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (1)