Klustervapen

Motion 2008/09:U228 av Peter Rådberg m.fl. (mp)

av Peter Rådberg m.fl. (mp)
mp452

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett moratorium för bombkapsel 90 som ett första steg mot en avveckling av vapnet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en plan utfärdas för ett avvecklande av bombkapsel 90.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta aktivt för ett internationellt förbud mot samtliga klustervapen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige, som ett första steg mot ett internationellt förbud mot klustervapen, skriver under Oslokonventionen i Oslo den 3 december 2008.

Vilka är de militära skälen till att använda klustervapnen?

De humanitära konsekvenserna av klustervapen är oerhört allvarliga eftersom de slår urskillningslöst mot civilbefolkningen. Cirka 98 procent av de människor som dödas eller skadas av klustervapen beräknas ha varit civila, och ungefär 40 procent av de drabbade är barn. Självklart ska dessa vapen förbjudas.

Man kan fråga sig vilka de militära skälen är att använda klustervapen när civilbefolkningen drabbas till 98 procent av vapnet?

Klustervapnen utvecklades under kalla kriget och är anpassad efter den tidens krig. Tanken var att man bl.a. skulle ha klusterbomber som kunde spränga sönder tanks som befann sig i terräng som vara svåra att komma åt. Klusterbomber passar inte in i ett modernt krig. Klustervapen är ett anfallsvapen och har inte använts i ett försvarssyfte.

Den förre försvarsministern, Mikael Odenberg (m), sade på en konferens under Almedalsveckan i Visby 2007 att det svenska klustervapnet, bombkapsel 90, inte kommer att användas på svenskt territorium och inte heller internationellt. Då blir den logiska frågan: Varför ska vi då behålla bombkapsel 90?

Bomkapsel 90 var tänkt att användas under kalla kriget och skulle användas om Sverige skulle bli anfallet. Den situationen befinner sig, som tur är, inte Sverige i dag.

Kort historik om Osloprocessen

I februari 2007 hölls den första internationella konferensen om klustervapen i Oslo. Under Oslokonferensen argumenterade Sverige, utan vidare framgång, mot ett framtida totalförbud av klusterbomber utan förespråkade i stället ett avtal som reglerar användningen av klustervapen samt förbjuder vissa typer av äldre klustervapen. Sverige deklarerade också att man tills vidare avser att behålla det svenska klustervapnet, bombkapsel 90. För detta fick Sverige hård kritik från både stater och den internationella klustervapenkoalitionen CMC.

Slutdeklarationen från mötet fastslog att ett internationellt avtal som förbjuder användningen, produktion, överföring och lagring av klustervapen som orsakar oacceptabel skada på civilpersoner ska vara slutförhandlat under 2008.

Den andra konferensen hölls i Lima, Peru, i maj månad 2007. Sverige deklarerade tidigt att man inte skulle vara närvarande i Lima då ett förslag till förbud skulle diskuteras. Sveriges regering har hittills motsatt sig ett förbud eftersom man vill behålla det svenska klustervapnet, bombkapsel 90. Det var naturligtvis oerhört genant att Sverige inte deltog i regeringsmötet om klusterbomber i Lima.

Vid den internationella konferensen i Lima sände Sydafrikas förre ärkebiskop, Desmond Tutu, en uppmaning till de afrikanska staterna att visa på samma ledarskap som när de ställde sig bakom förbud mot landminor 1997.

Den förre försvarsministern, Mikael Odenberg (m), hävdade att bombkapsel 90 är ett säkert klustervapen som inte ska omfattas av ett internationellt förbud. Det finns inga säkra klustervapen. Bombkapsel 90 sprider precis som andra klustervapen ut små bomber över ett stort område och kan därmed inte skilja på militära mål och civilbefolkning. Därför måste det förbjudas. Klusterbomber är inte heller smarta som vissa vill påstå. Benämningen smart vapen avser sådant som är målsökande och följer värme eller rörelser. Klusterbomber har inte den egenskapen.

Konventionen om klustervapen, CCM

Konventionen om klustervapen (Convention on Cluster Munitions – CCM) framförhandlades och antogs av 107 stater vid en diplomatisk konferens i Dublin den 30 maj 2008.

Konventionen är ett rättsligt bindande internationellt fördrag som förbjuder användning, produktion, lagring och överföring av klustervapen och är i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Konventionen kommer att vara öppen för undertecknande i Oslo den 3 december 2008. Avtalet kommer därefter att träda i kraft sex månader efter att det 30:e landet att skriva under avtalet har lämnat in sin ratificering hos FN:s generalsekreterare, som kommer att vara depositarie för fördraget.

Den nya konventionen om klustervapen är en historisk framgång. Styrkan i fördraget ligger till stor del i att förbudet avser klusterammunition som en hel kategori av vapenslag. Förhandlarna till fördraget avvisade förslag till vidsträckta undantag från förbudet och om en övergångsperiod under vilken klusterammunition fortfarande skulle kunna användas.

Fördraget ålägger staterna att förstöra sina befintliga lager inom åtta år samt att inom tio år sanera de områden som utsatts för klusterbombningar. De förpliktelser som berör stöd till klustervapnens offer är banbrytande med krav om fullt förverkligande av offrens rättigheter, samtidigt som de binder stater till att implementera effektiva åtgärder till de drabbade.

Även om fördraget ännu inte har trätt i kraft bidrar det redan till en stigmatisering av användandet av klustervapen internationellt. Förhoppningen och förväntningen är att inga statliga eller icke-statliga väpnade grupper, inklusive de stater som inte deltagit i Osloprocessen, någonsin kommer att använda klustervapen igen.

Följ FN:s rekommendation

FN:s generalsekreterare har uppmanat samtliga medlemsstater att inrätta ett moratorium för klusterbomber för att den strider mot den humanitära rätten på grund av att den drabbar civila som ett första steg mot ett förbud mot vapnet. Sverige brukar hänvisa till FN i många olika sammanhang, och det vore logiskt att vi även denna gång följer de råd som generalsekreteraren har utfärdat vad gäller ett moratorium för klustervapen.

Vi förväntar oss att regeringen följer FN:s rekommendationer genom att verka för ett internationellt totalförbud av samtliga klustervapen och att Sverige inför ett moratorium mot vår egen bombkapsel 90 som ett första steg. Om Sverige skulle införa ett moratorium för bombkapsel 90 och driva på att få till stånd ett internationellt förbud mot alla typer av klusterbomber sänder Sverige en signal till världen var vi står i frågan. Bombkapsel 90 får inte bli vår egen gisslan för att kunna gå vidare i fredsprocessen.

Stockholm den 1 oktober 2008

Peter Rådberg (mp)

Mats Pertoft (mp)

Ulf Holm (mp)

Max Andersson (mp)

Bodil Ceballos (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2008-10-01
Yrkanden (4)