Konkurrensneutralitet i valet av kvalitets- och miljöledningssystem bland små och medelstora företag

Motion 1998/99:Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, c, fp, m)

av Inger Strömbom m.fl. (kd, c, fp, m)
Företagen möter ständigt ökade krav på styrning av sin
verksamhet. Marknaden vill försäkra sig om att företaget
klarar sina åtaganden vad gäller kvalitets- och miljöstyrning
inom ramen för de överenskomna leveransvillkoren.
Samtidigt som alltfler kunder kräver bättre och jämnare kvalitet från
leverantörerna ökar miljöfrågorna snabbt i betydelse. För företagen är det
alltmer angeläget att bibehålla och öka sitt anseende genom tydlig och
konsekvent miljömedvetenhet. På rekordtid har en ny internationell standard
för miljöstyrning - ISO 14001 - tagits fram vid sidan av EMAS och som
komplement till kvalitetssystemet ISO 9000. Miljöstandarderna anger hur
företagen skall leda sin verksamhet för att systematiskt minska sin negativa
miljöpåverkan. De har fått ett starkt genomslag och många svenska företag är
redan certifierade.
En registrering enligt ISO och/eller EMAS blir mer och mer ett krav för att
få leverera en vara eller tjänst. Även myndigheter och offentliga
förvaltningar kräver i allt högre grad att deras leverantörer har utvecklade
miljö- och kvalitetssystem. En övervägande del av de svenska företag som
idag är certifierade enligt ISO och EMAS tillhör kategorierna medelstora
stora företag.
Kravprofilen i de internationella systemen uppfattas av många små och
medelstora företag som alltför preciserad och kan skapa såväl praktiska svår-
igheter som för höga kostnader.
Har företaget inget eller ett lågt utvecklat kvalitets- och miljölednings-
system kan detta orsaka kvalitetsbrist- och miljöbelastningskostnader samt
marknadsstörningar. Alltför detaljerade och långtgående kvalitetskrav kan i
uppbyggnaden av företagets kvalitets- och miljösystem, å andra sidan, vara
onödigt kostnadskrävande med oönskade konkurrenshinder som följd.
Det är därför viktigt att departementens olika näringslivsinstitutioner
verkar för målinriktade insatser, gärna i samarbete med näringsliv, fackliga
organisationer och offentliga beställare på ett sådant sätt att alla företag
stimuleras till ett konkret och verkningsfullt kvalitets- och miljölednings-
arbete såväl lokalt som branschgemensamt.
Ett verksamt bidrag till en sådan utveckling skulle kunna tydliggöras
genom informerande policydokument som fastställer de principiella utgångs-
punkterna för konkurrensneutrala val av olika etablerade normer och
standarder inom ramen för bl a LAO.
Här har statliga och offentliga organ en viktig roll att fylla via sin egen
upphandling av varor och tjänster, dels genom att beakta alternativ till de
idag inarbetade systemen så att konkurrensen inte snedvrids, utan att
inskränka på miljö- och kvalitetskraven, dels genom detta generera positiva
spridningseffekter till näringslivet.
Styrsystemet för kvalitets- och miljöarbete är olika internationella
standarder men borde även innefatta andra metoder och system som kan
dokumenteras. Under vissa omständigheter kan behovet av preciserade
kvalitetskrav gå utöver exempelvis ISO-normen, i andra fall kan beställaren
nöja sig med att leverantören kan påvisa, att företaget är kvalitets- och miljö-
medvetet och tillämpar någon form av kvalitetssystem. Detta skulle under-
lätta för de mindre företagen som bedriver ett gott kvalitets- och miljöarbete
men saknar resurser för att certifiera sig enligt de mer storföretagsanpassade
internationella standarderna ISO och EMAS.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statliga och offentliga organ skall befrämja kvalitet och
miljöarbete inom näringslivet genom att ställa relevanta och
konkurrensneutrala krav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de offentliga organen bör utarbeta en gemensam policy för
grundläggande principer för hur krav på kvalitets- och miljöstyrning ställs av
olika offentliga organ.

Stockholm den 27 oktober 1998
Inger Strömbom (kd)
Inga Berggren (m)

Marianne Andersson (c)

Kenth Skårvik (fp)

Holger Gustafsson (kd)

Ola Karlsson (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (4)