Kulturpolitik

Motion 1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
Målet för kulturpolitiken
Målet för en socialdemokratisk kulturpolitik är ett vitt
förgrenat kulturliv, karakteriserat av mångfald, kvalitet och
tillgänglighet.
En framgångsrik kulturpolitik är omöjlig utan fullödiga
konstnärliga insatser. Att garantera konstnärerna goda
arbetsbetingelser och inkomstmöjligheter är därför en
central uppgift.
Kulturlivet består av ett samspel mellan konstnärliga
yrkesutövare, folkbildningsorganisationers och
amatörgruppers kulturaktiviteter och de människor som
besöker olika kulturevenemang. Samverkan mellan
konstnärliga yrkesutövare och amatörer är väsentlig för att
nå såväl mångfald som kvalitet i olika kulturyttringar.
Därigenom kan dynamiken och skaparglädjen utvecklas.
Socialdemokratisk kulturpolitik vill ge människor goda
möjligheter till aktivt skapande och andra kulturella
upplevelser. Men social, ekonomisk och kulturell bakgrund
skapar skilda villkor för olika grupper och klasser att ta del
och delta i skapandet av kulturen. Ett viktigt mål för
kulturpolitiken, skolan och folkbildningen är därför att
verka för kulturell jämlikhet. En uppsökande verksamhet
med förankring i vardags- och arbetslivet är en självklar del
av kulturpolitiken.
Socialdemokratin vill ge möjligheter åt alla att fördjupa
sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att både
ta del av och delta i olika former av kulturyttringar.
Kulturen skapar förutsättningar för att bättre förstå sig själv
och andra.
Kulturen tillgodoser behov av gemenskap och
känsloupplevelser. Kulturpolitiken har också en regional
dimension. De institutioner, organisationer och fria grupper
som finns runt om i Sverige bör stimuleras.
Äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. Detta
stärker sambandet mellan generationerna och ökar
samhörigheten med den egna bygden. Bättre
förutsättningar skapas härigenom för att utveckla
kulturturism och kulturmiljövården.
En förståelse för det egna kulturarvet -- både det som är
från äldre tid och de kulturtraditioner som växt fram under
efterkrigstiden -- är av central betydelse för hur vi kommer
att kunna ta del i Europasamarbetet.
I en allt mer internationaliserad och av massmedia
dominerad värld är det en viktig uppgift för de små
nationerna att värna det egna språket och den egna
kulturen. Minoritetsfolkens kultur har här en särställning.
En egen stark och vital kultur är en förutsättning för ett
brett kulturutbyte med andra länder.
Inom Sveriges gränser befrämjas denna mångfald och
detta kulturutbyte av invandrarna; deras kulturer innebär
en rikedom för det svenska samhället.
Det internationella inflytandet ökar i dag på alla
kulturområden. För de nationella kulturinstitutionerna
betyder internationaliseringen att de måste mäta sina
prestationer med det bästa som finns i andra länder.
Svenska skådespelare, musiker och konstnärer liksom
filmer och böcker får en ökad möjlighet att nå en utländsk
publik.
Bland de kulturpolitiska målen intar yttrandefriheten en
särställning. I ytterlighetsfall som rasistisk propaganda,
barnpornografi och grova våld måste samhället ingripa med
restriktioner och förbud. Men normalt bör fördummande,
spekulativ, ensidig eller undermålig kultur alltså inte
angripas med restriktioner och förbud. I stället bör
samhället aktivt gynna kvalitet och mångfald. Praktiskt
folkbildningsarbete spelar här en avgörande roll.
Yttrandefrihetsmålet i kulturpolitiken handlar inte bara
om konstnärernas rätt att bli hörda och sedda. Djupast sett
fordrar yttrandefriheten att vi också är beredda att ta del av
det som är icke-opportunt och utmanande. Kulturen skall
både roa och oroa.
Kultur i ekonomiskt kärva tider
''De signaler som regeringen har velat ge i
kulturbudgeten är att det är viktigt att satsa på kultur även
i ekonomiskt kärva tider.'' Citat från kulturministerns
anförande i förra årets allmänpolitiska debatt.
Vid en jämförelse med andra områden i
statsverkspropositionen kan man säga att kulturministern
med förslaget till kulturbudget har hållit ställningarna vad
gäller antalet kronor. Men därifrån och till att ''satsa på
kultur i ekonomiskt kärva tider'' är steget längre.
Vi konstaterar också att -- såväl i årets budget som i den
förra -- den del av Sverige som ligger utanför Stockholm inte
är lika intressant att satsa på. Operan och Dramaten får
återigen anslagsökningar, medan Riksteatern som turnerar
i hela landet får vidkännas nedskärningar av anslaget.
Riksteatern är den enda levande teatern som många ute i
landet kommer i kontakt med.
En satsning på Göteborgs musikteater, som många tog
för självklar, uteblir.
Allvarligt är också att man i budgeten visar att man
saknar förståelse för läget på arbetsmarknaden.
I denna motion redovisar vi förslag som sammantaget
ger en ökning av anslagen med 470 miljoner kronor.220
miljoner kronor inom kulturområdet utöver regeringens
förslag varav 30 miljoner kronor till bl.a. nya grundbelopp
för Göteborgs musikteater, insatser på bildkonstens område
samt en satsning på över 10 miljoner kronor på kultur för
barn och ungdom. Vidare 100 miljoner kronor till
kulturmiljövården, 75 miljoner kronor till icke-statliga
kulturlokaler och 15 miljoner kronor till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden samt därutöver50
miljoner kronor till samlingslokaler,200 miljoner kronor
till folkbildningen.
Våra förslag i motionen har prioriterats utifrån vad vi
anser är kulturpolitiskt viktigt. Flera av förslagen har
samtidigt effekter på sysselsättningen.
Vi vill särskilt lyfta fram några förslag som påverkar
antalet arbetstillfällen:
1. Riksantikvarieämbetets anslag för kulturmiljövård för
1993/94 räknas upp med 100 miljoner kronor. Därigenom
kan Riksantikvarieämbetet tillsammans med huvudmännen
påbörja upprustningen av värdefulla kulturhistoriska
miljöer som dels är av riksintresse, dels har stor betydelse
för kulturturismen.
2. Tidigareläggning av projekt på kulturområdet inom
Byggnadsstyrelsens (Statens fastighetsverks)
ansvarsområde. Ett förslag föreligger till en ny,
handikappanpassad huvudentré på Nordiska museet samt en
ombyggnad för att inrymma hörsal, bibliotek, restaurang
m.m. Operans och Dramatens magasin i Hägernäs är ej
funktionsanpassade och uppfyller inte arbetsmiljökraven.
Byggnadsstyrelsen bör snarast få i uppdrag att genomföra
projektering.
3. Boverket har en lång kö av ansökningar som gäller
nybyggnad och ombyggnad av icke-statliga
kulturbyggnader. De statliga medlen till dessa byggnader
uppgår till 30 % eller 50 % av den sammanlagda
byggkostnaden. Den övriga kostnaden betalas av
huvudmännen. En ökning av bidragsramen med 75
miljoner kronor ger därför en väsentligt större total
investering.
4. Boverket ansvarar också för bidrag till byggande av
samlingslokaler. Samlingslokalerna spelar en stor roll för
föreningslivets möten, amatörkulturen och folkbildningens
verksamhet. Ofta byggs samlingslokalerna i anslutning till
en kulturinstitution eller ett bibliotek. Bidragsramen bör
ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.
5. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. I förra
budgetpropositionen togs bidraget bort, vilket vi
socialdemokrater reserverade oss mot. För
bildkonstnärerna innebar borttagandet att deras
inkomstmöjligheter försämrades med mer än 30 miljoner
kronor. För dem rörde det sig om uppdrag som ger
ersättningar som motsvarar en årsinkomst eller mer.
Regeringsförslaget karaktäriserades därför med fog som ett
dråpslag mot bildkonstnärerna.
Vi föreslår att 15 000 000 
kronor anslås till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden.
I bilagorna 1 och 2 redovisas förslag på aktuella objekt
inom Riksantikvarieämbetets och Boverkets områden.
Utöver dessa förslag ger förslagen inom ramen för de 30
miljonerna -- bl.a. 5 miljoner kronor till fria grupper -- fler
arbetsmöjligheter för konstnärer.
Vi föreslår att anslaget till folkbildningen för studier för
arbetslösa ökas med 200 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. En bieffekt av förslaget är att det gör
det möjligt för studieförbund och folkhögskolor att inte
behöva göra ytterligare nedskärningar i anställda och
organisation. Därmed främjas indirekt möjligheterna till en
god kulturverksamhet och således sysselsättning för dem
som arbetar med kultur. Folkbildningen är en av de större
''arbetsgivarna'' för konstnärer.
Utöver att anslag till kulturens område ger mycket god
utdelning i antal arbetstillfällen uppnås också en spridning
av arbetstillfällena över hela landet som är unik.
Investeringar i kulturens infrastruktur
Investeringar på kulturområdet ses allt mera som ett
medel att utveckla städer, bygder och regioner. I regionala
sammanhang betonas kulturens betydelse som
lokaliseringsfaktor -- en ort eller region som vill dra till sig
näringsliv, handel och turism har större utsikter att lyckas
om den kan locka med ett vitalt kulturliv.
Under 1980-talet har åtskilliga kommuner gjort
målmedvetna kultursatsningar för att ge invånarna tillgång
till ett lockande kulturutbud och för att göra den egna
kommunen attraktiv. I många fall har satsningarna fått en
betydelse som sträcker sig långt utanför den egna
kommunen.
Sundsvalls kommun t.ex. har genom en ambitiös
kulturpolitik lyckats med att få nya företag att investera i sin
kommun.
Det finns numera ett flertal ekonomiska studier som
tagit fasta på kulturens betydelse för att skapa dynamik och
ekonomisk utveckling. En genomgående slutsats i dessa
studier är att en väl fungerande ''kulturell infrastruktur''
spelar samma stora roll som barnomsorg, skola och högre
utbildning för att åstadkomma en balanserad regional
utveckling.
Kulturens ökande roll i samhällsplaneringen förklaras
också av att den utlöser kreativitet och skaparkraft och
därmed är en tillgång även för andra näringar i samhället.
Kulturen har under senare år fått en större betydelse i
regionalpolitiken. Vid behandlingen av den
regionalpolitiska propositionen beslöt riksdagen att länens
utvecklingsfonder skall kunna användas för kulturinsatser.
Detta var en betydelsefull markering. Vi anser att kulturen
behöver ges ökad vikt i länsstyrelsernas regionalpolitiska
planering. Kommuner och landsting som vill stärka
kulturen i den egna landsdelen skall ha goda förutsättningar
att påverka statens och länsstyrelsernas fördelning av
regionalpolitiska medel.
Medan man i de flesta av Europas länder framgångsrikt
lyfter fram kulturens roll i samhället, präglas den borgerliga
politiken i kommunerna och -- om än i mindre grad -- i
riksdagen av den nyliberala ideologin att stödet till kulturen
skall minska och i vissa fall avvecklas helt.
Kultur i hela landet
Uppgiften att bygga upp kulturens länsinstitutioner är i
huvudsak avklarad. Vi har i dag ett fungerade nätverk av
länsteatrar, länsmuseer och länsorkestrar. Ansvaret för den
fortsatta utvecklingen av dessa ligger nu i första hand på
huvudmännen.
Denna insikt får dock inte leda till slutsatsen att behovet
av en kulturpolitik som är inriktad på hela landet har
minskat i betydelse. Tvärtom. För socialdemokratin är det
en självklarhet att riksdag och regering skall ha ett fortsatt
ansvar för att garantera kulturens tillgänglighet i hela
landet. Den fråga som nu är aktuell är hur de framtida
statliga insatserna skall utformas för att vara till största
nytta för det lokala och regionala kulturlivet.
Nationella uppdrag till kulturinstitutionerna utanför
Stockholm
De nationella kulturinstitutionerna är kraftcentra för
vårt lands kulturliv. De utför inom sina respektive
konstområden uppgifter som är betydelsefulla för hela
landet. De ger också Stockholmsregionens invånare ett
förnämligt kulturutbud.
Av den samlade statliga kulturbudgeten går i dag mer än
hälften till Stockholm. Räknat per invånare är
snedfördelningen än mer påtaglig. Till publika
kulturinstitutioner inom teater, musik och museer uppgår
de statliga bidragen i Stockholms län till ungefär 500 kronor 
per invånare och till övriga landet till ungefär 130
kronor per invånare. Till detta kommer att flertalet övriga
nationella kulturverksamheter har sin administration
förlagd till Stockholm.
Även om hänsyn tas till att åtskilliga av de nationella
kulturinstitutionerna har uppdrag som är av betydelse för
hela landet, är det klart att en oproportionerligt stor del av
den statliga kulturbudgeten fördelas till
Stockholmsregionen. Detta har medverkat till att
Stockholms läns landsting samt kommunerna i
Stockholmsområdet kan ta ett mindre ansvar för kulturen
än vad man gjort i andra delar av landet.
Den europeiska expertgrupp från Europarådet som 1989
utvärderade den svenska kulturpolitiken betonade vikten
av att skapa nationella motvikter till
Stockholmsdominansen i kulturlivet. Genom att skapa
kulturella kraftcentra utanför Stockholm gynnas vitalitet
och rörlighet i kulturlivet. Arbetsmarknaden för de
konstnärliga yrkesutövarna vidgas.
En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är
att gynna uppkomsten av fler kulturella centra utanför
Stockholm samt att ge nationella uppdrag till
kulturinstitutioner ute i landet.
Nationell kulturfond för kulturbyggnader och
kulturturism
De statliga bidragen till kulturen i landet har hittills
främst gått till residensstaden eller till den största
kommunen i länet. Det är nu dags att uppmärksamma även
''andraoch tredjestädernas'' och de mindre kommunernas
behov och deras betydelse för det samlade kulturutbudet i
ett län.
Ett bra sätt att åstadkomma detta är att bilda en
nationell kulturfond, som kan ge investeringsbidrag till
kulturella ändamål utanför storstadsregionerna.
Kulturfonden skall kunna samspela med kommuner,
landsting, regionala utvecklingsfonder och kulturvårdande
myndigheter i val av projekt.
Den nationella kulturfonden skall i första hand ge
investeringsbidrag till projekt som har ett besöks- och
publikvärde. Målet skall vara att ge boende på hemorten
och utifrån kommande besökare möjlighet till nya
kulturupplevelser.
Fondstyrelsens ledamöter bör ha regional förankring
och ha kompetens från olika kulturområden.
Kulturfondens bidrag skall gå till investeringar, inte till
drift eller verksamhet. Det statliga bidraget bör uppgå till
mellan 30--40 % av den sammantagna
investeringskostnaden. Kulturfonden bör efter en etappvis
uppbyggnad disponera omkring 150 miljoner kronor per år.
Under en tioårsperiod kommer därmed
investeringsprogrammet tillsammans med lokala och
regionala insatser att omfatta mellan fyra och fem miljarder
kronor.
Genom en nationell kulturfond får kulturen fler
mötesplatser.
Lokala idéer och projekt blir lättare att genomföra.
Några exempel:
a. I ett stort antal kommuner planerar man eller
drömmer man om nya teatrar, konserthallar, konsthallar
och museer. En nationell kulturfond kan uppmuntra dessa
och andra kommuner att förverkliga sina
framtidsambitioner.
b. Det finns i dag ett växande intresse för
''kulturturism''. En kulturfond kan ge bidrag till större
projekt för att ta tillvara sevärdheter och attraktioner i den
egna bygden till glädje för både inhemska och utländska
beökare.
Framgångsrika exempel på kulturturism med ett årligt
besökarantal på över 100 000 
är Läckö i Västergötland, Eketorp på Öland och
ekomuseum Bergslagen. Ett intressant framtidsprojekt för
kulturturism är Nordiska museets planer på att utveckla
Julita i Södermanland till ett friluftsmuseum som visar äldre
tiders odlingsteknik och odlingslandskap.
c. Det finns ett tilltagande behov när det gäller att bevara
industriminnen, slott och herresäten. I en del fall tar
kommuner eller landsting ansvar för detta. Många små
kommuner har dock inte ekonomisk förmåga att ensamma
ta ansvaret för det nationella kulturarvet. Leufsta i Tierps
kommun är ett exempel på detta. En nationell kulturfond
skulle ge en ökad möjlighet att ta tillvara kulturarvet.
En nationell kulturfond har självfallet ett värde i sig
genom att den skapar förutsättningar för fler att ta del av
kultur. En icke oviktig bieffekt är att den också skulle vara
av betydelse för lokal utveckling av samhälle och näringsliv.
En kulturfond i enlighet med dessa riktlinjer skulle
skapa nya utvecklingsmöjligheter för kulturen i hela landet.
Samverkansmuseer
I Kulturrådets anslagsframställan finns ett förslag om
s.k. samverkansmuseer på bildkonstens, men även andra,
områden.
Ett samverkansmuseum är ett regionalt eller lokalt
verksamt museum, undantagsvis statligt, som enligt särskilt
avtal bygger upp samverkan med ett centralt museum på
motsvarande ämnesområde.
Ett samverkansavtal är en fri överenskommelse mellan
parterna och innebär inte någon styrform över det ena eller
andra museet eller att museerna måste vara representerade
i respektive styrelser.
Genom samarbete kan initiativ- och slagkraften öka hos
de museiinstitutioner runt om i landet vars samlingar och
personalkompetens utgör en resurs inte bara för sina egna
regioner utan också för landet i sin helhet. Ett övergripande
mål är att nå fler människor med nationellt och
internationellt intressanta samlingar.
I Europarådsgranskningen påpekades bl.a. att den
samtida bildkonsten, inte minst den internationella,
saknade kvalificerade utställningsmöjligheter och extra
resurser i vissa landsdelar.
Förutsättningen för tillkomsten av ett
samverkanmuseum är att en regional/lokal viljeinriktning
och satsning finns samt att staten kan erbjuda medel för
denna speciella roll.
Vi anser att frågan om samverkansmuseer skall utredas
inom ramen för utredningen om museerna.
Exempel på museer som kan vara aktuella för nationella
uppdrag eller samverkan
Bildmuseet i Umeå
För närvarande har i praktiken Bildmuseet vid Umeå
universitet påbörjat ett samarbete och en verksamhet av
samverkanskaraktär tillsammans med Statens konstmuseer.
Ett förslag till avtal har utarbetats med målsättningen att
samarbeta kring utställningar och konstbildning för
Norrlandsregionen.
Rooseum i Malmö
På samma sätt har Statens konstmuseer -- och Lousiana
i Danmark -- inlett ett konkret samarbete med Rooseum
kring den samtida nordiska konsten, vilket i praktiken
räddade verksamheten från nedläggning.
Röhsska museet i Göteborg
Röhsska museet dokumenterar och visar utvecklingen
inom konsthantverk och design. Utställningsverksamheten
är omfattande, under våren visas t.ex. ''Glas och keramik
för dagligt bruk'' och ''Grafisk formgivning i Västsverige''.
Museet har också en förnämlig föreläsningsverksamhet.
Det nästan hundra år gamla museet har sådana samlingar
och kompetens att det borde få ett ansvar för att vara ett
designmuseum för hela landet.
Glasmuseum i Växjö
Smålands museum i Växjö -- ''huvudstaden i
Glasriket'' -- förfogar över en av de största
museiglassamlingarna i världen.
Svenskt konstglas är i en internationell jämförelse bland
det yppersta som tillverkats och fortfarande tillverkas.
Arbetets museum
Arbetets museum i Norrköping står för ett nytänkande i
museisammanhang som har uppmärksammats och rönt
uppskattning inte bara nationellt utan också internationellt.
I centrum för museets verksamhet står erfarenheterna i
arbetslivet. Verksamheten bygger inte i första hand på
insamling av föremål utan främst på villkoren i arbetslivet.
Utgångspunkten tar museet i historien, men riktar också
blickarna mot dagens och morgondagens arbetsliv. Det
bärande mediet för museet är utställningen, härtill kommer
seminarier, skrifter och artiklar. Genom samtal,
dokumentation och forskning kring arbetets kultur i det
postindustriella samhället vill museet främja beredskapen
och öppenheten inför morgondagen. Det är således en
angelägen verksamhet som inte bara beskriver arbetet i
historiskt perspektiv utan också bidrar till utvecklingen av
vårt samhälle.
I budgetpropositionen föreslås att Arbetets museum
skall erhålla oförändrat anslag, medan andra jämförbara
museer ges en uppräkning av sina anslag. Ingen redogörelse
lämnas för motiven till denna särbehandling. Vi finner detta
handlande mycket märkligt och föreslår att anslaget till
Arbetets museum räknas upp med 500 000 kronor i
förhållande till regeringens budgetförslag. Arbetets
museum står för ett nytänkande som bör stimuleras och inte
bestraffas.
Marina och sjöhistoriska museiområdet
Med stor sannolikhet kommer snart ett beslut om ett
marinmuseum i Karlskrona. Detta är glädjande.
Marinmuseum grundades i Karlskrona 1752 och är den
äldsta museilokalen i Sverige. Museet visar militär sjöfart
alltsedan vikingatiden.
I Göteborg finns redan ett aktivt Sjöfartsmuseum, och
ett varvshistoriskt museum på det tidigare Kockumsvarvets
område planeras i Malmö.
Det är en nationell angelägenhet att man dokumenterar
de svenska storvarvens historia i landet och samtidigt
bygger upp en framtidsinriktad kunskapsbank för varvs-
och sjöfart. Ute i landet finns en stor öppenhet för ett delat
ansvar och utökad samverkan på det marina och
sjöhistoriska museiområdet. Ansvarsfördelningen mellan
Statens sjöhistoriska museum och museerna ute i landet
måste lösas.
Svenska riksteatern
Regeringen har tidigare lagt fast att det finns tre
nationalscener, varav en är turnerande. Som en konsekvens
av detta behandlas i år de tre nationalscenerna under
samma rubrik i propositionen. Det logiska hade då varit att
de tre teatrarna hanterades lika och att den föreslagna
uppräkningen av anslagen fördelades på de tre teatrarna.
I propositionen sägs att bidraget till Riksteatern skall
minskas med 2,3 miljoner kronor. I själva verket är
minskningen 3 miljoner kronor. Skillnaden beror på att
departementet räknat in en automatisk hyreshöjning för
Södra teatern, vilken rent bokföringstekniskt gör
minskningen något lägre.
Riksteatern får inte heller någon kompensation för
prisökningar. Detta kan jämföras med vad regeringen
föreslår för de två andra nationalscenerna. Operan och
Dramaten föreslås få en ''traditionell prisuppräkning'' på ca
5,5 %. 
Riksteatern har genom utebliven priskompensation
gått miste om ca 11 miljoner kronor vartill kommer den
tidigare nämnda neddragningen på 3 miljoner kronor. Den
reella försämringen för Riksteatern blir alltså 14 miljoner
kronor.
En analys skall göras av ansvarsfördelningen mellan
Riksteatern och länsteatern och bidragen skall ses över.
Detta gör nedskärningen av anslaget ännu mer oförståelig.
Praxis brukar ju annars vara att först utreda och därefter
göra eventuella förändringar.
Vi föreslår att anslagen fördelas så att de tre
nationalscenerna får en proportionell andel av årets
uppräkningar. Vi anser dock att, innan man gör denna
fördelning, Operan och Dramaten skall ges de föreslagna
bidragen till ombyggnader liksom kompensation för att
Dramaten måste stänga under ombyggnadsarbetena för
scenmaskineriet. Före omfördelningen har vi också tagit
hänsyn till innevarande budgetårs engångsanslag.
Förslag: Operan 248 752 000 kronor, Dramaten 149 841
000 kronor, Riksteatern 210 592 000 kronor.
Södra teatern
Riksteatern har sedan 1972 på regeringens uppdrag haft
huvudansvaret för Södra teatern. Medel för verksamheten
har inrymts under Riksteaterns anslag. Riksteaterns
uppdrag innebär ett ansvar att förse landets teaterpublik
med teater. Det kan därför inte åvila Riksteatern att ha
något direkt kulturpolitiskt ansvar för en gästspelsscen i
Stockholm.
Riksteatern har föreslagit att ny huvudman för Södran
skulle vara en stiftelse bildad av Operan, Dramaten och
Riksteatern.
Behovet av en gästspelsscen i Stockholm har framhållits
av alla berörda. Verksamheten på Södran har präglats av en
mångfald såväl beträffande producenter som genrer. Det är
angeläget att denna mångfald kan bestå också i framtiden
och att kvaliteten på gästspelsverksamheten ytterligare kan
höjas.
Internationella gästspel kan i högre grad än nu besöka
andra delar av landet och inte bara vara förbehållna dem
som bor i Stockholm. En av anledningarna till att
Riksteatern är beredd att medverka i en ny konstellation
som driver Södra teatern är att Riksteatern kan bidra med
sina kunskaper och erfarenheter av turnéverksamhet och
olika spelplatser. Vi föreslår att de tre nationalscenerna
Operan, Dramaten och Riksteatern får i uppdrag att t.ex. i
stiftelseform ansvara för den fortsatta verksamheten på
Södra teatern.
Göteborgs Musikteater
Den pågående uppbyggnaden av ett nytt operahus i
Göteborg ställer krav på såväl Göteborgs kommun som
staten att bidra till att den nya musikteatern ges rimliga
ekonomiska förutsättningar.
I propositionen anförs dock att det ankommer på de
regionala intressenterna att avsätta sådana resurser att
''förutsättningar skapas för en kreativ och vital verksamhet
i det nya operahuset''. De upprörda reaktionerna från
berörda i Göteborgsregionen är förståeliga.
Vi föreslår att ytterligare 45 grundbelopp tillförs
musikteatern under förutsättning att man regionalt bidrar
med sin andel av grundbeloppen.
Lönebidragen
Övergången till systemet med flexibla lönebidrag
kompenseras i huvudsak endast vid institutioner med mer
än 30 % lönebidragsanställda. Detta kan på sikt bli både
ekonomiskt och verksamhetsmässigt kännbart för de
institutioner som inte erhåller kompensation. Enbart för de
regionala museerna innebär detta att 6 av 24 länsmuseer
inte kompenseras för det nya lönebidragssystemet, vilket
betyder en försvagning med sammanlagt 11,5 miljoner
kronor eller drygt 70 tjänster.
Arbetsgruppen för Kulturens AMS-frågor har i
rapporten ''Lönebidragsanställningar vid vissa
kulturinstitutioner'' visat att antalet lönebidragsanställda
inom kulturområdet är omfattande, och enligt vår
uppfattning bör effekterna av övergången till flexibla
lönebidrag noggrant följas av regeringen. Vi föreslår att
regeringen får i uppdrag att återkomma till riksdagen med
en redovisning av utfallet vid varje enskild institution i vad
avser både ekonomi och verksamhet.
Branschstöd
Kulturtidskrifter
I propositionen föreslås att anslaget skall minskas med 2
miljoner kronor.
Situationen för kulturtidskrifterna är sådan att stödet
inte får urholkas.
De flesta utgivarna av kulturtidskrifter har problem med
t.ex. teknisk utrustning för tryckning och datautrustning.
I Stockholm har Kulturrådet startat en tidskriftsverkstad
i Kulturhuset. Men då det rör sig om över 50 tidskrifter som
skall samsas om produktionstider i en begränsad lokal är
möjligheterna att utföra nödvändiga layout- och
brytningsarbeten i samband med de återkommande
utgivningarna ganska små. Det finns också små möjligheter
för att utföra det löpande basarbetet med direktinskrivning
etc.
För att förbättra situationen kan -- utöver att på olika
sätt förbättra verksamheten på tidskriftsverkstaden --
lösningar där del av stödet lämnas i form av utvecklingsstöd
övervägas. Detta är särskilt aktuellt för de tidskrifter som
finns ute i landet.
Vi föreslår att anslaget till kulturtidskrifter höjs med 2
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Film
Riksdagen har nyligen fattat beslut om ett nytt filmavtal
samt stöd till filmkulturell verksamhet. Vi anser att det är
positivt att samtliga parter kunnat vara med och teckna det
nya avtalet. Samtidigt beklagar vi att riksdagen fick vänta
alltför länge på den utlovade propositionen, vilket orsakade
stor oro bland t.ex. filmskapare.
Vi hade förväntat oss att propositionen skulle innehålla
en mer markerad viljeinriktning avseende filmens betydelse
för hela landet, motsvarande de ambitioner som gäller för
teater-, musik- och museiverksamheten.
I vår motion betonade vi bl.a. den lokale biografägarens
viktiga roll samt nödvändigheten av att
visarorganisationerna ges ett generöst stöd till sitt
utvecklingsarbete. För att privata och föreningsdrivna
biografer på små och medelstora orter skall kunna
presentera ett brett utbud av filmer måste de också -- i
betydligt större utsträckning än i dag -- ha en bättre tillgång
till aktuella filmer som lockar en stor publik.
I frågan om Filminstitutets importverksamhet av
kvalitetsfilm för vuxna beslutade riksdagen i enlighet med
regeringens förslag att denna verksamhet skall läggas ner.
De flesta inom området hade förväntat sig ett motsatt
beslut. I bl.a. en filmrecension några dagar senare
noterades att filmen hade kunnat visas i Sverige tack vare
denna import, och att det var glädjande att riksdagen
beslutat att Filminstitutet även fortsättningsvis skulle ha
rätten att importera kvalitetsfilm.
Vi föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare
beslut uttalar att Filminstitutets import av film för
vuxenpublik inte bör avvecklas.
Kulturpolitiska utredningen
Riksdagen beslutade den 9 april om en kulturpolitisk
utredning. I kulturutskottets betänkande framhölls att det
var nödvändigt att riksdagen tog beslutet under det då
innevarande riksdagsåret. Detta för att resultatet av
utredningens arbete fullt ut skulle kunna påverka de beslut
på kulturområdet som i fråga om treårsbudgeten för
perioden 1996/97--1998/99 skall fattas våren 1996.
Utskottets bedömning byggde på att utredningens
resultat -- efter remissbehandling -- skulle kunna ligga till
grund för bl.a. direktiv till myndigheterna våren 1994 inför
de fördjupade anslagsframställningar som skall avges
påföljande höst.
Då det nu är nio månader sedan riksdagen gjorde sin
beställning på en kulturpolitisk utredning var
förväntningarna stora på vad som skulle presenteras i
propositionen. Kanske det därför var särskilt förvånande
att det i propositionen endast anförs att utredningen ''avses
tillsättas inom kort''. Och tidsschemat skall tydligen, trots
att riksdagens beslut ännu inte effektuerats, vara det
planerade.
I vår motion under allmänna motionstiden 1992
framförde vi flera långsiktigt syftande förslag.En första
utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att
den metodiskt skall främja ett ökat samspel mellan olika
kulturverksamheter i landet -- ett i verklig mening nationellt
kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och
erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och
kulturområden.En central statlig uppgift för nittiotalets
kulturpolitik är att gynna uppkomsten av fler kulturella
centra utanför Stockholm samt att ge nationella uppdrag till
institutioner ute i landet.En nationell kulturfond för
kulturbyggnader och kulturturism bör bildas.
Vi föreslår att dessa förslag behandlas av den
kulturpolitiska utredningen.
Andra utredningar och översyner i budgetpropositionen 1. 
En utredningsman skall få uppdraget att göra en
analys av ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och
länsteatrarna.
2. Vid sidan av den planerade kulturpolitiska
utredningen skall göras en översyn av mål- och
strukturfrågor inom det statliga och statsunderstödda
museiväsendet. Med hänvisning till Riksutställningars
funktion och ställning i museiväsendet föreslås att även den
verksamheten bör omfattas av översynen.
3. Genomgripande analys av hur den regionala
musikverksamheten fungerar. I utvärderingen bör även
Svenska rikskonserters relationer till länsmusiken belysas.
4. Ytterligare analys av fonogramstödet.
5. Utvärdering av prispressen på litteraturstödda titlar.
6. Kulturrådets förslag att överta handläggningen av
stödet till icke-statliga kulturlokaler bör beaktas i samband
med beredningen av betänkandet ''Boverket -- uppgifter
och verksamhet''.
7. Utredningen om den framtida verksamheten och
organisationen vid Dialekt- och ortsnamnsarkiven samt
Svenskt visarkiv.
8. Skolverket förväntas utvärdera de särskilda
utvecklingsinsatserna som gjorts på skolområdet.
9. Inom departementet, i samarbete med bl.a.
Kulturrådet, pågår arbetet med att analysera
konsekvenserna av ett EG-medlemskap.
Det är utmärkt att så många frågor inom kulturens
område blir belysta.
Vi står på tröskeln till en ny tidsålder. Den
kulturpolitiska utredningen måste arbeta i perspektivet av
att förslagen skall vara användbara i ett nytt århundrade,
men också i en ny politisk verklighet.
Den ökande internationaliseringen och förändringarna i
Europa kommer att i än högre grad påverka kulturlivet i
Sverige. Öppenhet mot omvärlden är en livsnödvändighet
för svenska konstnärer och kulturinstitutioner liksom för
svenska folket.
Våra förslag:Vi föreslår att museifrågorna behandlas i
en parlamentariskt sammansatt utredning. Vi föreslår också
att utredningens förslag förs vidare till en slutlig
sammanvägning i den kulturpolitiska utredningen.I förra
årets motion föreslog vi att man bör utreda vilka
möjligheter som finns för Nordiska museet och Historiska
museet att i samverkan ta ett gemensamt ansvar för att
spegla den svenska historien. Vi föreslår att utredningen om
museifrågorna även utreder denna fråga. Vi föreslår också
att utredningen behandlar förslaget om
samverkansmuseer.Vi föreslår att frågorna om
Riksteatern och länsteatrarna behandlas i en
parlamentariskt sammansatt utredning. De fria gruppernas
roll bör också prövas i detta sammanhang. I utredningens
arbete bör barn- och ungdomsteatern särskilt beaktas. Vi
föreslår dessutom att utredningens förslag förs vidare till en
slutlig sammanvägning i den kulturpolitiska utredningen.
Vi föreslår att den kulturpolitiska utredningen behandlar
resultatet av arbetet med att analysera konsekvenserna av
ett eventuellt medlemskap i EG.Riksantikvarieämbetet
föreslår att frågan om industrimiljöer och industriminnen
skall bli föremål för en parlamentarisk utredning. Vi
biträder förslaget om utredning. Vi föreslår även här att
resultatet av denna utredning förs vidare till den
kulturpolitiska utredningen.Våra åsikter i
biblioteksfrågan redovisas i särskild motion. I
propositionen anförs angående bibliotekslag att en
fördjupad prövning kan göras inom ramen för den
kulturpolitiska utredningen. Vi anser att frågan skall
behandlas med förtur och föreslår att en fristående
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att precisera
målen för en nationell bibliotekspolitik.
1974 års kulturpolitiska mål
Huvuduppgiften för utredningen är att utvärdera i vad
mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts.
Vi vill inför utredningens kommande arbete särskilt
betona 1974 års övergripande mål -- kulturell jämlikhet.
 Kulturpolitiken är ett led i statens samlade politiska
insatser. De mål som styr arbetet med att förändra
samhället måste även gälla kulturpolitiken som därmed får
ses som ett av flera instrument för att skapa ett samhälle
som präglas av jämlikhet och som ger människorna
möjlighet till ett rikare liv. Kulturell jämlikhet är lika
angelägen som ekonomisk och social jämlikhet. Det
materiella välståndet är en nödvändig förutsättning för
människors frigörelse från tvång, otrygghet och bekymmer.
Det är också en grund för människors möjligheter att ta till
vara sina inneboende möjligheter. Möjligheterna till
kulturella upplevelser följer dock inte automatiskt med
ökat materiellt välstånd. På samma sätt som det krävs
målmedvetna insatser för att skapa social och ekonomisk
utjämning krävs det målmedvetna insatser för att
demokratisera kulturlivet.
Olika undersökningar, bl.a. Kulturrådets ''Att vidga
deltagandet i kulturlivet'' visar att mycket återstår att göra.
Genom att granska vad som varit bra, och vad som varit
mindre bra, i den förda politiken kan de framtida besluten
påverkas på ett positivt sätt.
Kulturpolitiken måste spela en mer offensiv och
aktiverande roll. Den måste utveckla ett kulturliv med en
bred folklig förankring och därmed bli en naturlig del i fler
människors liv.
Behovet av ett ökat kulturutbud inom vården,
äldreomsorgen och vid fängelserna bör uppmärksammas.
Utredningen bör särskilt granska hur 1974 års mål har
uppfyllts vad gäller barn och ungdomar. Våra förslag på det
området finns redovisade dels i denna motion, dels i en
särskild motion.
Samtidigt vill vi betona att aktivare insatser för ett vidgat
deltagande inte står i motsatsställning till andra mål för
kulturpolitiken, men frågan måste ges en hög prioritet i allt
kulturpolitiskt arbete.
Vi föreslår att den kulturpolitiska utredningen i sin
utvärdering av 1974 års mål särskilt beaktar målet om
kulturell jämlikhet.
Att vidga deltagandet
Den förda kulturpolitiken har -- också på detta område --
varit framgångsrik. Mycket har förändrats. Genom t.ex.
uppbyggnaden av länsinstitutionerna är kulturen nu
tillgänglig i hela landet. Många projekt med uppsökande
verksamhet har genomförts. Institutionerna har gjort
ansträngningar för att nya grupper skall finna det naturligt
att söka sig till dem.
Samtidigt visar Kulturrådets utredningsarbete att t.ex.
teater- och museibesök fortfarande i stor utsträckning är
beroende av social bakgrund och skillnader i utbildning.
Samhällets kulturpolitiska insatser finansieras i
huvudsak genom skatter. Större delen av skatteintäkterna
kommer från de stora grupperna av löntagare. Samtidigt
står dessa till stor del utanför det som blir resultatet av
kulturpolitiken. Klyftorna mellan dem som regelbundet
deltar i kulturlivet och dem som sällan eller aldrig gör det är
tyvärr alltför stora.
Många ovana besökare känner sig främmande på
kulturinstitutionerna. De upplever ett psykologiskt
motstånd som leder till att besök inte blir av. Bl.a. det
arbete i form av information, publikpedagogisk verksamhet
och ombudsutbildning som Skådebanan utför fyller en
viktig funktion.
Drygt 2 miljoner svenskar läser aldrig eller ytterst sällan
en bok. Omkring tre fjärdedelar av LO:s medlemmar lånar
så gott som aldrig böcker på kommunens bibliotek.
Däremot har utlåningen vid arbetsplatsbiblioteken varit
omfattande.
Amatörverksamheten är i sig en oerhört viktig del av ett
lands kultur. Men det finns också mycket som tyder på att
ett eget konstnärligt utövande på fritid är en startpunkt och
en inspiration för ett vidare kulturintresse.
Studieförbunden spelar en stor roll för amatörkulturen.
Det är därför mycket oroande att både staten och
kommunerna drastiskt har minskat anslagen till
studieförbunden.
Dessutom visar Kulturrådets rapport att samtidigt som
antalet teaterbesökare generellt sett något minskat har
studieförbundens teaterverksamhet ökat sin årliga publik
från cirka 550 000 till 1,2 miljoner besökare på sju år. 1,2
miljoner besök kan jämföras med de statliga och
statsunderstödda teaterinstitutionernas sammanlagda
publiksiffra på 2,5 miljoner.
Ett stort engagemang i kulturfrågorna har Folkets Hus
och Folkets Park, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas
Riksförbund som bedriver en aktiv kulturverksamhet.
Dessa har dock -- i likhet med andra verksamheter inom
kulturens område -- problem med att anslag endast beviljas
för ett budgetår i taget vilket innebär att en långsiktig
bindande planering inte kan genomföras. Detta skapar
svårigheter bl.a. i relationerna med de professionella
konstnärerna och artisterna. Verksamheten präglas i allt för
hög grad av ekonomisk osäkerhet. En övergång till en
treårsram för anslagen bör prövas.
Vi föreslår att anslaget till de samlingslokalägande
organisationernas kulturverksamhet ökas med 1 miljoner
kronor.
Kulturrådet har i sin utmärkta och omfattande utredning
''Att vidga deltagandet i kulturlivet'' kartlagt områdena
inom kulturen. Förslagen är många och det är positivt att de
flesta remissinstanserna uttrycker en så tydlig vilja till
förnyelse.
Vi förutsätter att den kommande kulturpolitiska
utredningen behandlar dessa frågeställningar med särskild
uppmärksamhet.
Några positiva exempel på annorlunda former för att nå
nya grupper:Spektakeltruppen, Riksteatern, som i en
intervju säger: ''Under hösten har innetorg, caféer,
musikrum, aulor, filmsalar och regementen förvandlats till
tillfälliga teaterscener. Landet är fullt av lokaler att
upptäcka. Varje stad, varje ort har dessutom visat sig ha
ännu en publik att erövra'',Folkoperan som genom sina
föreställningar under Stockholm Water Festival fanns mitt i
folkhavet,Stockholms Operafestival -- ett privat
initiativ -- som med idén att i första hand spela opera på
platser där det normalt inte spelas vare sig teater eller
opera -- men där folk finns spelat i Årsta partihallar i
gryningen, på varuhus, i Stadsbiblioteket, på Vasamuseet,
på Centralbadet, på Centralstation mitt i rusningstrafiken
m.fl. platser.
Kultur i arbetslivet
Ibland möter man dem som efterlyser fler röster i
debatten och tycker att det är ett tecken på ointresse att man
inte tar ett ''ansvar'' för vad som händer i tiden och i
omvärlden.
Det kan vara så att det är först när man är van att
reflektera över sitt och medmänniskornas liv med hjälp av
litteratur, teater och konst som man själv kan formulera de
frågor om tillvaron som föder engagemang för vad som
händer utanför den egna kretsen.
Erfarenheten visar att tidigare insatser inom ramen för
kultur i arbetslivet resulterat i positiva effekter.
Lågutbildade människor har fått självförtroende genom att
själva ta del i någon skapande verksamhet. Möten med
professionella kulturarbetare har vidgat perspektiven.
Verksamheten bygger på gemenskapen på
arbetsplatserna och påverkan från arbetskamraterna. För
att få en bra lokal förankring har de fackliga
organisationerna valt en modell med verksamhet och
ombud inom flera olika kulturinriktningar så t.ex. har man
bok-, konst-, musik- eller teaterombud. Utbildningen av
kulturombuden har bedömts som mycket viktig liksom att
anlita professionella kulturarbetare.
Det finns flera fördelar med arbetsplatserna som
utgångspunkt för kulturaktiviteter. Många har långa
resvägar till jobbet och bor långt från de traditionella
kulturlokalerna. Skiftarbetare har ofta ingen möjlighet att
delta i kulturlivet.
Om man är ovan vid olika kulturformer erbjuder
arbetsplatsen ofta en bra naturlig första bekantskap. Dock
är det svårt att i någon större omfattning arrangera t.ex.
teater- eller musikföreställningar på arbetsplatserna. I de
fall där man gör detta är det angeläget att upprätthålla en
hög kvalitet på den professionella kulturen och vara
uppmärksam på att man inte av kostnadsskäl satsar enbart
på amatörutbud. Dessutom ger besöken för de
professionella medverkanden impulser till förnyelse genom
kontakten med olika arbetsmiljöer.
För bokutlåning och utställningar av olika slag passar
däremot arbetsplatserna utmärkt liksom för besök av
författare och konstnärer. Kommunens museer kan ställa ut
något enstaka föremål och utlova gratis entré till besökare
från den aktuella arbetsplatsen.
En del arbetsplatser har fritidsanläggningar. De skulle
kunna öppnas för kulturen på ett annat sätt än i dag.
Kulturen är också ''friskvård''. Vid många arbetsplatser
finns fotoklubbar, sångkörer, konstföreningar m.m. De har
ofta dålig ekonomi och behöver stöd.
Kulturombuden skall arbeta för att ge förutsättningar
för skapande verksamhet samt arbeta för att kulturen
kommer till arbetsplatsen. Man kan organisera besök på
teaterföreställningar och konserter eller sälja biljetter. Man
kan värva deltagare till studiecirklar och
amatörverksamhet. Ett exempel. Gävle-Dala LO-distrikt
har i samarbete med Gävleborgs symfoniorkester
genomfört ett musikprojekt i norra Hälsingland. En
projektledare rekryterade 20--25 arbetsplatsombud som
fick extra stimulans genom att bl.a. vara med när orkestern
repeterade och då också träffa enskilda
orkestermedlemmar. Genom ombuden förmedlades
biljetter till konserterna till ett reducerat pris. Erbjudandet
utnyttjades i så hög grad att antalet besökare till
konserterna ökade med i snitt 70 personer per konsert.
Dessa 70 personer hade tidigare aldrig, eller mycket sällan,
besökt en konsert. Verksamheten utökades senare till att
även omfatta visaftnar, jazz m.m.
Intressant är också LO-satsningen på folkmusik. Förra
sommaren anordnade man för första gången en
spelmansstämma och årets stämma kommer att hållas i
Bollnäs. Motiveringen till satsningen är att folkmusiken har
en berättigad plats i arbetet för att sprida kultur på
arbetsplatserna och att medlemmar som spelar folkmusik
skall ges tillfälle att träffas och spela tillsammans.
Särskilt viktig är verksamheten med
arbetsplatsbibliotek. I mitten av 70-talet fattade riksdagen
beslut om en rejäl satsning för att få igång
arbetsplatsbibliotek via de kommunala folkbiblioteken.
Femton år senare började verksamheten avvecklas i snabb
takt.
Det senaste året har 140 arbetsplatsbibliotek försvunnit.
Beklagligt är att man i de kommuner där man lagt ner
arbetsplatsbiblioteken inte har valt att komma in med
förnyad ansökan om bidrag till arbetsplatsbibliotek.
Samtidigt minskar antalet kommuner som efterfrågar
bidraget för att starta nya arbetsplatsbibliotek, till största
delen beroende på den försämrade ekonomin i
kommunerna och därmed en minskad vilja att starta ny
verksamhet.
Utvecklingen är dock mycket olika i kommunerna. I
några kommuner inte bara behåller man de
arbetsplatsbibliotek som finns i dag. Man strävar också efter
att komma ut till fler arbetsplatser. I andra kommuner är
det anslagen till arbetsplatsbiblioteken som först skärs ner
när man måste pruta i den kommunala budgeten.
Huvudanslaget för Kultur i arbetslivet har hittills varit
för litet. För detta verksamhetsår fanns ansökningar om
bidrag till ett belopp om 10 miljoner kronor. Anslaget till
projekt är 2,7 miljoner kronor. I propositionen föreslås
oförändrat anslag.
Under 1991 fick bl.a. TCO anslag för uppsökande
verksamhet med musik i arbetslivet och för uruppförandet
av en rockopera. Därutöver fick organisationen anslag för
utbildning av kulturombud. Anslag fick också LO-
projekten ''Kvinnor och bröd'' (Livsmedelsarbetarna) samt
''Boken i skogen'' (Skogsarbetarna).
Under 1992 fördelades anslag till teaterprojekt för
arbetslösa ungdomar, Konst i arbetsmiljö -- föreläsningar
och konstträffar, dokumentation av arbetshistoria i Åre,
teaterprojekt om arbetsliv och samhällsfrågor, aktivt
kulturarbete bland medlemmar inom Stockholms
lokaltrafik, projekt för barnskötare på temat
samhällsproblem, mobbning och rasism, m.fl.
I propositionen föreslås att 3 miljoner kronor av anslaget
till arbetsplatsbibliotek, totalt 3,6 miljoner kronor, skall
föras över till anslagsposten till Statens kulturråds
disposition för utvecklingsverksamhet samt att 600 000
kronor skall föras över till anslagsposten Kultur i
arbetslivet. Vi föreslår att medlen fördelas så att 1,5
miljoner kronor -- utöver regeringens föreslagna 600 000
kronor -- förs till anslagsposten Kultur i arbetslivet och att
1,5 miljoner kronor förs till ny anslagspost
Verksamhetsutveckling inom folkbiblioteksområdet.
Anslaget till Kultur i arbetslivet skall användas till
projektverksamhet samt ge möjlighet för de fackliga
organisationerna att själva starta arbetsplatsbibliotek.
Från anslaget till Verksamhetsutveckling inom
folkbiblioteksområdet skall även kunna utgå bidrag till de
kommuner som vill starta eller utveckla bibliotek på
arbetsplatser.
Konst där vi bor
Bildkonstens närvaro är inte alltid självklar sett från
geografiska och/eller sociala utgångspunkter. Det saknas
konst i många offentliga miljöer och i bostadsområden. Det
finns få konsthallar och därmed möjligheter att se
utställningar och möta konstnärer.
Projektet Konst där vi bor genomfördes med hjälp av
tjugo konstnärer i olika delar av landet som informerade
kommuner, bostadsföretag och byggare om möjligheterna
att utnyttja boverkets bostadslåneregel för konstnärlig
utsmyckning och gestaltning vid ny- och ombyggnation av
flerfamiljshus. Genom projektet har en rad
bostadsområden över hela landet försetts med konst. En
positiv bieffekt har varit den omfattande konstpedagogik
som informatörerna kunnat bedriva bland beslutsfattare
och byggherrar och där värdet av konstnärliga inslag i
boendemiljön framhållits.
Inom Konst där vi bor-projektet har också initierats en
utvecklingsdel för att finna nya former för konsten, nya
material och nya finansieringsmöjligheter.
För konstnärer har det inneburit att nära 700 nya
arbetstillfällen skapades på en för konstnärerna ny
arbetsmarknad genom att byggbranschen kunde söka och få
bidrag för lån i en omfattning på närmare 100 miljoner
kronor.
Projektet är starkt kopplat till anslaget för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden. I förra årets
budgetproposition avvecklade kulturministern båda
anslagen.
Vi föreslår i motionen dels att 15 miljoner kronor anslås
till en bidragsram för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden, dels att 4 miljoner kronor anslås till en
fortsättning av projektet Konst där vi bor.
Konstbildningsverksamhet
Vi behöver konsten. Människor har sedan urminnes
tider på olika sätt gestaltat sin omgivning. Om vi ser oss
omkring ser vi resultatet av kreativa människors önskan att
stimulera vår miljö, såväl i hemmet som i den offentliga
miljön. Tänk tanken att konsten inte fanns. Vad skulle vi då
se omkring oss?
Överallt i det moderna samhället möter vi bilder och det
kan ibland vara svårt att urskilja det verkligt angelägna.
Konsten har ett eget språk som vi måste lära oss att bli
delaktiga i. Här har den konstfrämjande verksamheten en
unik roll. Det gäller att verka för ett ökat intresse och
förståelse för bildkonsten. Det gäller också att göra
bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt.
Vi har i vårt land en lång tradition också inom det
konstbildande området. Genom folkrörelseanknutna
organisationer har konstbildningen fått bredd och spridning
i landet. Denna verksamhet bör vi slå vakt om.
Det är av stor betydelse att den konstbildande
verksamheten finns kvar och att den kan vidareutvecklas.
Det är vår bestämda mening att medel till konstfrämjande
verksamhet skall fördelas till de organisationer -- nya och
gamla -- som vill föra den konstbildande traditionen vidare.
Vi föreslår att 3 miljoner kronor anslås till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet ny anslagspost
För konstbildning och organisationer inom bild- och
formkonstområdet. Vi föreslår dessutom att till denna nya
anslagspost överföres de medel som nu finns på
anslagsposten 2.11. Organisationer inom bild- och
formkonstområdet.
Amatörkulturen
Sång-, musik- och teatergrupper bildar runt landet ett
kulturellt nätverk som är väsentligt för människors
möjligheter att delta i kulturellt skapande. Den egna
skapande verksamheten är en viktig inkörsport till ett vidgat
deltagande i kulturlivet. Amatörkulturens utövare utgör en
trogen och stor publik vid teaterföreställningar, konserter
och andra kulturevenemang.
Omkring 500 000 personer sjunger regelbundet i kör.
Orkestrar och amatörmusikgrupper samlar 300 000
deltagare. Folkdans, balett och modern dans har omkring
400 000 aktiva utövare.
I amatörteatern deltar ca 350 000 personer per år. Den
verksamhet som finns på vissa håll i landet med ett
samarbete mellan teatrar med professionella teaterarbetare
och amatörer borde utvecklas. Regionala centra för
amatörer med grundläggande teknisk utrustning, scenografi
och klädförråd skulle innebära oanade
utvecklingsmöjligheter för amatörteaterverksamheten. De
små teatergrupperna ute i regionen skulle från dessa centra
kunna hyra de extra resurser de själva inte kan förfoga över.
Vi föreslår att Kulturrådet tilldelas 500 000 kr utöver
regeringens förslag till amatörteaterverksamheten.
Centrumbildningar
Centrumbildningarna har en viktig funktion att fylla för
den icke institutionsbundna kulturverksamheten. Tio
centrumbildningar erhåller årliga verksamhetsbidrag. I
beaktande av den svaga ekonomiska situation
centrumbildningarna befinner sig i föreslår vi att anslaget
ökas med 500 000 kronor.
Barn och ungdom
I vår motion Barn och ungdomars rätt till kultur föreslår
vi riktade åtgärder till detta område. Utöver 6 miljoner
kronor till Kultur i skolan föreslår vi 2 miljoner kronor till
Rikskonserter samt 5 miljoner kronor till fria grupper
utöver regeringens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret
1993/94 anvisar 100 000 000 kr utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ombyggnad av Nordiska museets
entré samt nya magasin för Operan och Dramaten,
3. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget
Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1993/94
höjs med 75 000 000 kr utöver regeringens förslag,1
4. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget
Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94
höjs med 50 000 000 kronor utöver regeringens förslag,1
5. att riksdagen beslutar att återinföra stödet till
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden,1
6. att riksdagen medger att beslut om konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden får lämnas inom en ram om
15 000 000 kronor under budgetåret 1993/94,1
7. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för
budgetåret 1993/94 anvisar 200 000 000 kr utöver
regeringens förslag,
8. att riksdagen till Bidrag till vissa museer, Arbetets
museum, för budgetåret 1993/94 anvisar 500 000 kr utöver
regeringens förslag,
9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 inom
anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och
Dramaten bidraget till Svenska riksteatern skall vara 210
592 000 kronor, att bidraget till Operan skall vara 248 752
000 kronor och att bidraget till Dramaten skall vara 149 841
000 kronor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Södra teatern,
11. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för Göteborgs
musikteater anvisar 5 500 000 kr utöver regeringens förslag,
12. att riksdagen begär att regeringen ger en redovisning
vad gäller lönebidrag i enlighet med vad i motionen anförts,
13. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1993/94 anvisar 2 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
14. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut som
sin mening ger regeringen till känna att Filminstitutets
verksamhet med import av film för vuxenpublik inte bör
avvecklas,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den kulturpolitiska utredningen,
16. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen
om museifrågorna blir en parlamentarisk utredning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredningen om museifrågorna,
18. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen
om teaterfrågorna blir en parlamentarisk utredning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredningen om teaterfrågorna,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetet med att analysera
konsekvenserna av ett eventuellt medlemskap i EG,
21. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att utreda bevarandefrågorna vad
gäller industrimiljöer och industriminnen,
22. att riksdagen hos regeringen begär att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att precisera
målen för en nationell bibliotekspolitik,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de samlingslokalägande
organisationerna,
24. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet, till samlingslokalägande
organisationer, till anslagsposterna 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6 för
fördelning av kulturrådet för budgetåret 1993/94 anvisar 1
000 000 kr utöver regeringens förslag,
25. att riksdagen beslutar att inom anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för budgetåret
1993/94 anslaget till Kultur i arbetslivet skall vara 4 831 000
kr och att anslaget till ny anslagspost
Verksamhetsutveckling inom folkbiblioteksområdet skall
vara 1 500 000 kr,
26. att riksdagen till Statens konstråd, ny anslagspost
Konst där vi bor, för budgetåret 1993/94 anvisar 4 000 000
kr,
27. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet, ny anslagspost Konstbildning och
organisationer inom bild- och formkonstområdet, för
budgetåret 1993/94 anvisar 10 628 000 kr,
28. att riksdagen beslutar att inom anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet anslagsposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet skall
upphöra,
29. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet, Centrala amatörorganisationer till
amatörteaterverksamhet, för budgetåret 1993/94 anvisar
500 000 kr utöver regeringens förslag,
30. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet,
Centrumbildningar, för budgetåret 1993/94 anvisar 500 000
kr utöver regeringens förslag,
31. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet, ny anslagspost Kultur i skolan, för
budgetåret 1993/94 anvisar 6 000 000 kr,
32. att riksdagen till Bidrag till Svenska Rikskonserter för
budgetåret 1993/94 för utvecklingsarbete i enlighet med vad
i motionen anförts anvisar 2 000 000 kr utöver regeringens
förslag,
33. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper för budgetåret 1993/94 anvisar 5 000
000 kr utöver regeringens förslag.

Stockholm den 26 januari 1993

Ingvar Carlsson (s)

Jan Bergqvist (s)

Birgitta Dahl (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Inger Hestvik (s)

Anita Johansson (s)

Birgitta Johansson (s)

Kurt Ove Johansson (s)

Allan Larsson (s)

Berit Löfstedt (s)

Börje Nilsson (s)

Kjell Nilsson (s)

Lennart Nilsson (s)

Berit Oscarsson (s)

Göran Persson (s)

Pierre Schori (s)

Britta Sundin (s)

Ingela Thalén (s)
1 Yrkandena 3--6 hänvisade till BoU
Kr335
Bilaga 1

Exempel på angelägna objekt avseende icke-statliga
kulturlokaler


Län
AB Folkoperan, Stockholm
Folkets Bio, Stockholm
C
Musikens Hus i Uppsala
D
Södermanlands länsmuseum Nyköping
Palladium Bio, Katrineholm
E
Östergötlands länsmuseum, Linköping
Arbetets museum, Norrköping
F
Jönköpings gamla teater
Länsmusiken i Jönköping
G
Smålands museum, Glasmuseet, Växjö
Landsbiblioteket i Växjö
H
Kalmar Konstmuseum, Kalmar
Himmelsberga Friluftsmuseum, Borgholm
I
Författarnas Hus, Visby
Strandridaregården på Kyllaj
K
Karlshamns museum
Blekinge läns museum
L
Gösta Werner-museet, Simrishamn
Humlebygget, Bromölla
M
Konstmuseum inom Malmö museer, Malmö
Hippodromteatern, Malmö
N
Halmstads konsthall, Halmstad
O
Göteborgs stadsmuseum, Göteborg
Göteborgs stadsteater, Göteborg
P
Älvsborgs länsmuseum, Lödöse
Rydals textilmuseum, Mark
R
Skaraborgs länsteater, Skövde
Bio/konsert- och utställningslokal, Götene
S
Rackstadmuseet, Arvika
Västanåteatern
T
Hjalmar Bergman Teater, Örebro
U
Nyströmska gårdens vänner, Nyköping
W
Dalarnas museum, Falun
Grafikens hus, Falun
X
Stiftelsen skogshistoriskt museum, Ovanåker
Länsmuseet i Gävleborg, Gävle
Y
Gålsjö bruk, Sollefteå
Konstnärsverkstad och konstmuseum i Örnsköldsvik
Z
Jämtlands länsmuseum, Östersund
AC
Stiftelsen Skogsmuseet, Lycksele
Musikteaterhus (tillbygge), Umeå
BD
Norrbottens museum, Luleå
Haparanda kulturhus, Haparanda

Kr335
Bilaga 2

Exempel på angelägna projekt avseende upprustning
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse


--
Industriminnen, hyttor, masugnar

Forsbacka bruk
X län
6   mkr

Svartvik sågverk m.m.
Y län
15   mkr

Galtströmsbruk
Y län
3   mkr

Rönnöfors masugn
Z län
1   mkr

Olofsfors
AC län
0,5 mkr

Robertsfors
AC län
0,8 mkr
--
Bergslagens industriminnen
--
Gruvor

Sala silvergruva
U län
4,5 mkr

Dannemora
C län
2,5 mkr
--
Upplandsbruken

Leufsta

Karlholms

Österby

10   mkr
--
Slott, herrgårdar

Tidö slott
U län
3,8 mkr

Engsö (ekonomibyggnader)
U län
3   mkr

Övedskloster
M län
1   mkr

Svaneholm
M län
4   mkr

St. Sundby
D län
1   mkr

Stjernsund
W län
2   mkr

Ljung
E län
1   mkr

Ekenäs
E län
0,5 mkr
--
Värmländska herrgårdsmiljöer

Mårbacka

Rottneros m.fl.

4   mkr
--
Brunnsanläggningar

Ramlösa
M län
2,5 mkr

Medevi
E län
1   mkr

Ronneby
K län
1   mkr

Sätra
U län
1   mkr
--
Teatrar

Ystad
M län
1   mkr
--
Äldre timmerbyggnadskultur

bl.a. U, W, X och Y län

2   mkr
--
Äldre finngårdar i Värmland

3   mkr
--
Äldre ladlandskap

bl.a. C, AC, BD

5   mkr
--
Fjällbyar

bl.a. AC, BD
2   mkr
--
Fyranläggningar

Tylön
N län
1   mkr

Nidingen
N län
1   mkr

Grönskär
AB län
3   mkr

Pater Noster
O län
0,5 mkr
--
Visby innerstad --

Medeltida stadsplan, stenhus och ruiner

25   mkr
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (67)