Kvinnors säkerhet

Motion 2008/09:U256 av Gunilla Wahlén m.fl. (v)

av Gunilla Wahlén m.fl. (v)
v480

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny svensk handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ansvariga personer för handlingsplanen bör utses och att resurser omfördelas för detta.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör sätta upp mål och delmål för att nå siffran minst 40 % kvinnor i Försvarsmakten.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör upprätta egna handlingsplaner för att implementera FN:s resolution 1325.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla berörda myndigheter ska ha en omfattande utbildning avseende genusperspektiv på säkerhet samt sexualiserat våld för personal i internationella insatser.1

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.

1 Yrkandena 2–5 hänvisade till FöU.

Motivering

Säkerhetshot mot kvinnor finns sällan med på den säkerhetspolitiska agendan. Vänsterpartiet vill förändra säkerhetsbegreppet till att även inkludera kvinnors säkerhet. Brist på makt, inflytande och rörelsefrihet, brist på sexuell och reproduktiv hälsa samt mäns våld mot kvinnor är viktiga säkerhetsfrågor både nationellt och internationellt.

När instabiliteten ökar i ett land ökar även våldet i hemmet. Genom att identifiera våld mot kvinnor som ett internationellt säkerhetshot finns möjligheten att på ett tidigt stadium identifiera risker för våldsamma konflikter i samhället i stort. Det skulle således vara möjligt att förhindra att väpnade konflikter blossar upp.

Under en väpnad konflikt ökar våldet mot kvinnor och tar sig mer extrema uttryck. Systematiska våldtäkter är vanligt förekommande som en del av krigsföringen. Hotet mot kvinnors säkerhet upphör dock inte när den väpnade konflikten upphör.

När fred förhandlas är det nästan uteslutande män som deltar i processen. En förutsättning för att uppnå långsiktig fred och stabilitet är att involvera fler parter än de stridande i fredsprocessen. Utan kvinnors erfarenheter och kunskaper går viktiga delar förlorade i planeringen av det nya samhälle som ska byggas upp efter kriget.

Att kunna delta på lika villkor som medborgare i ett samhälle är en fråga om demokrati. Jämställdhet är en viktig faktor för fred och demokrati. Det finns forskning som visar att våldsamma konflikter är vanligare i länder med låg kvinnorepresentation i parlamenten.

För att uppnå demokrati måste deltagandet av kvinnor öka på samtliga nivåer i samhället. Kvinnors möjlighet att vara aktiva samhällsaktörer är ofta begränsad. Kvinnor har i många fall det största ansvaret för familj och hushåll vilket leder till att tiden inte räcker till för ett samhällsengagemang. I många konfliktdrabbade samhällen har kvinnor inte heller tillgång till det offentliga rummet och deras rörelsefrihet är oftast mycket begränsad. Kvinnor behöver då alternativa mötesplatser för att bryta isoleringen och få möjlighet till stöd och organisering. Det första steget bör vara att fråga kvinnorna och kvinnoorganisationerna själva vilket stöd de anser sig behöva för att öka kvinnors rörelsefrihet.

För att kunna vara deltagande i samhällsbeslut måste man dessutom ha makt över sin egen kropp. Så länge kvinnor inte kan bestämma om och när de vill ha sex och så länge kvinnor inte kan bestämma om och när de vill ha barn kan de inte ta sin rättmätiga plats i samhället. I konflikter där sexualiserat våld mot kvinnor förekommer sprids hiv/aids och andra könssjukdomar snabbt. Väpnade konflikter och fattigdom orsakar många gånger att kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård begränsas eller blir obefintlig. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en avgörande faktor för att minska fattigdom och konflikter i världen. Kvinnor som utsätts för traumatiska upplevelser eller övergrepp under krig och konflikter måste dessutom snabbt få hjälp att bearbeta sina trauman om de inte ska få bestående problem.

FN:s resolution 1325

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet som handlar om att stärka kvinnors rättigheter och deltagande i fredsprocesser. Den dåvarande svenska regeringen antog 2006 en nationell handlingsplan för implementeringen av resolution 1325. Denna handlingsplan går ut under 2008. Vänsterpartiet anser att regeringen innan årsskiftet bör ta fram en ny svensk handlingsplan för implementeringen av FN:s resolution 1325. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Trots att Sveriges handlingsplan från 2006 innehåller många viktiga åtgärder har den blivit en besvikelse. Det är inte mycket som tas upp i handlingsplanen som har genomförts i praktiken. Den innehåller få mätbara och utvärderingsbara mål. För att inte nästa handlingsplan ska bli lika verkningslös anser Vänsterpartiet att regeringen bör utse ansvariga personer för handlingsplanen samt omfördela resurser till detta. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Resolution 1325 syftar till att öka kvinnors deltagande i allt arbete med att förebygga, hantera och lösa väpnade konflikter. En ökad andel kvinnor i t.ex. fredsfrämjande insatser är ett mål i sig. Representation är en viktig byggsten i demokratin och bottnar i rättvisekrav. I dag anser alla riksdagspartier att kvinnor behövs inom försvaret men inget verkar göras för att skynda på processen. Vänsterpartiet anser att målet vid fredsbevarande insatser bör vara minst 40 procent kvinnor och att regeringen bör sätta upp mål och delmål för att nå den siffran. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Förutom ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det även till ett genusperspektiv på de internationella insatserna. De berörda myndigheter, i synnerhet Försvarsmakten och Räddningsverket, bör själva upprätta handlingsplaner för implementeringen av resolution 1325. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utbildningen är central för att öka kunskapen om resolution 1325. Ett genusperspektiv bör genomsyra hela utbildningen och detta krav bör gälla samtliga svenska myndigheter som har anställda i internationell tjänst. För att personal ska kunna sätta sig in i de förhållanden som råder i konfliktområdena krävs det stora kunskaper om exempelvis prostitution, människohandel för sexuella ändamål och barnsexturism. Personalen bör även veta att den svenska sexköpslagen gäller för dem även utomlands. Vänsterpartiet anser att Försvarsmakten och övriga berörda myndigheter bör ha en omfattande utbildning för utlandsplacerad personal avseende genusperspektiv på säkerhet samt sexualiserat våld. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Anställda inom internationella insatser har vid upprepade tillfällen missbrukat sin maktposition genom att utnyttja kvinnor och flickor sexuellt. Förutom de direkta konsekvenserna för kvinnan eller flickan så motverkas det faktiska syftet med den internationella närvaron. Att bidra till den organiserade brottsligheten, som ofta kontrollerar prostitution och människohandel, upprätthåller man instabiliteten och våldet i landet.

Sveriges militära insatser i andra länder ökar och därmed också det militära samarbetet med andra länder. Om Sverige är det enda landet som arbetar med FN:s resolution 1325 är risken stor att frågorna om kvinnors säkerhet försvinner. Vänsterpartiet anser därför att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 16 september 2008

Gunilla Wahlén (v)

Marianne Berg (v)

Amineh Kakabaveh (v)

Hans Linde (v)

Lena Olsson (v)

Alice Åström (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2008-10-03
Yrkanden (6)