Långsiktig ekonomisk utveckling

Motion 1993/94:Fi205 av Ingvar Svensson och Harry Staaf (kds)

av Ingvar Svensson och Harry Staaf (kds)
Enligt vårt synsätt förutsätter ett gott samhälle en väl
fungerande samhällsekonomi i balans. Utgångspunkten för
det ekonomiska livet är en effektiv marknadsekonomi. Det
visar den historiska erfarenheten. Marknadsekonomin
bygger på att människor enskilt eller i olika former av
samverkan fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och
företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin
kreativitet.
Den ekonomiska debatten fokuseras i allmänhet kring
begrepp som skatter, arbetslöshet, budgetunderskott,
räntor, inflation, statsskuld etc. Utvecklingen av dessa är
självfallet viktiga och på många sätt avgörande frågor för
den ekonomiska utvecklingen.
Kristdemokraterna hävdar som en grundläggande
utgångspunkt att det måste finnas en etisk dimension i
hanteringen av de ekonomiska frågorna. Detta har också
manifesterats i de finansplaner som den sittande regeringen
har lagt. I den senaste finansplanen kan vi bl.a. läsa:
''Samhällets förankring i en god etik är därför av avgörande
betydelse.''
Vi har idag tillgång till den teknik som krävs för ett högt
ekonomiskt välstånd. Tillgången på arbetskraft och kapital
utgör inte heller något hinder för en hög tillväxt och ett högt
ekonomiskt välstånd. Detta gäller de flesta länderna i
världen. Men trots att det finns en ekonomisk potential
varierar det ekonomiska utfallet stort mellan olika länder.
Långsiktig tillväxt handlar om att utnyttja den tekniska
och produktionsmässiga potential som finns.
Tillväxtbegreppet kan tolkas på olika sätt. Vi tror att
långsiktig tillväxt bara kan åstadkommas genom en något
vidare syn än den som är gängse. Ekonomisk utveckling
borde alltså betraktas som tillväxt av den totala
nationalförmögenheten. I nationalförmögenheten räknas in
miljö och naturresurser, det mänskliga ''kapitalet'',
produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar.
En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell
välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och
påverkan på människons hälsa och förmåga. Den
ekonomiska politiken skall alltså främja en tillväxt av den
totala nationalförmögenheten.
Men även en sådan framgångsrik ekonomi är i sig inte
tillräcklig för att skapa det goda samhället. Den måste också
bygga på grundläggande utgångspunkter av annan karaktär.
Nobelpristagaren Douglass C. North avslutade den
traditionella TV-sända diskussionen mellan
nobelpristagarna med att konstatera att möjligheten att ge
människor mat och välfärd finns, men att de spelregler
(institutioner) som utvecklas ofta förhindrar detta. Hans
avslutande fråga var: ''Vilka etiska normer behövs för att få
goda institutioner att fungera?''
Avancerade ekonomier som skapar rika länder baseras
på specialisering, arbetsdelning och därmed en omfattande
handel och byte av varor och tjänster. Samtidigt som
utvecklingen gör produktionsförmågan alltmer likartad och
allt mindre begränsande blir transaktionsförmågan allt
viktigare. Transaktionskostnaderna, dvs. sök- och
informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader
samt kontroll- och genomförandekostnader, utgör en
mycket stor del i en utvecklad ekonomi.
En ekonomis förmåga att hålla transaktionskostnaderna
låga avgör om ett land är rikt eller fattigt. Alltför höga
transaktionskostnader förhindrar att ett välståndsskapande
byte av varor och tjänster kan komma till stånd. Detta är
ingen nyhet -- redan Adam Smith framhöll i sitt verk ''The
wealth of nations'' nödvändigheten att koppla ihop
marknadsekonomin med etik.
Adam Smith insåg att egennyttan som är marknadens
drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande
krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt skulle
fungera. Den ena är religionen med dess moraliska bud om
den svagares rätt, och den andra vad Smith kallar det
allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta
metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få
skämmas inför kollegor och vänner.
Men vad händer i ett samhälle där etik och moral under
lång tid nonchalerats, trängts tillbaka. Jo, de återhållande
krafterna mot marknadsekonomins avarter försvagas.
Därför är den etiska kulturbasen, som inspirerats fram
under Sveriges tusenåriga kristna era, en vitaliserande och
nödvändig grund för samhällsbyggandet. Denna etik kan
både motverka marknadsekonomins avarter, bidraga till att
sänka transaktionskostnaderna och därmed bidraga till en
god ekonomisk utveckling. Men saknas de självreglerande
normerna i människors medvetande tvingas politiker gå in
med detaljregleringar och lagstiftning.
Transaktionskostnadernas storlek bestäms av de s.k.
institutionerna. Med institutioner menas de vanor, normer
och regler som utgör spelreglerna i ekonomin. Det är dessa
formella och informella institutioner som möjliggör ett
utbyte av varor och tjänster mellan människor.
Institutionerna sätter ramarna för mänskligt beteende och
därmed får de ett avgörande inflytande på hur ekonomiska
incitament skapas, sprids och tas emot av ekonomiska
aktörer.
Effektiva institutioner skapar säkerhet i utbytet och
sänker transaktionskostnaderna för ekonomiska
transaktioner. Ineffektiva institutioner höjer
transaktionskostnaderna och försvårar ekonomiskt utbyte
mellan människor.
I grunden skapas alltså inte ekonomisk utveckling
genom investeringar i realkapital (maskiner och
byggnader), humankapital (utbildning) eller teknisk
utveckling. Allt detta utgör i själva verket utvecklingens
förlopp. Dess motor är istället hur samspelet i samhället
organiseras av institutionerna.
Därför är den viktigaste uppgiften för en politik som
strävar efter en långsiktigt gynnsam ekonomisk utveckling
att skapa goda institutioner -- goda normer, vanor och
regler. Detta för oss tillbaka till North fråga: ''Vilka etiska
normer behövs för att få goda institutioner att fungera?''
I ett samhälle där ekonomin baseras på hederlighet,
personligt ansvarstagande och hänsynstagande blir
transaktionskostnaderna låga. Empiriska erfarenheter på
detta finns i stor utsträckning.
Även om institutionernas betydelse lyfts fram i den
senaste finansplanen menar vi att dess roll i högre grad
borde prägla det långsiktiga arbetet för en god ekonomisk
utveckling. Regeringens långtidsutredningar, finansplaner
och övriga ekonomiska dokument bör i större utsträckning
än idag beakta etikens och därmed institutionernas
betydelse.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att uppmärksamma
institutionernas grundläggande betydelse för en långsiktigt
god ekonomisk utveckling.

Stockholm den 24 januari 1994

Ingvar Svensson (kds)

Harry Staaf (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (2)