med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion till riksdagen

av Sonja Rembo m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:150
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1990/91, m.m.
(kompletteringsproposition)

Mot.
1989/90
Fi67—69

De grundläggande principerna för moderat arbetsmarknadspolitik redovisas
i motionen 1989/90:A252 En fungerande arbetsmarknadspolitik. I partimotionen
med anledning av rubricerade proposition redovisar moderata samlingspartiet
huvuddelen av sina kommentarer och förslag med anledning av
den aktuella ekonomiska situationen.

A5 Information om semesterfrågor

Regeringen föreslår ett nytt anslag på 5 miljoner kronor för information om
den tillfälliga förändring av semesterlagen som regeringen föreslår. I ovannämnda
partimotion föreslår moderata samlingspartiet att den anställdes
rätt att mot lön arbeta under en del av semestern permanentas.

Om riksdagen beslutar om en permanent förändring av semesterlagen
kommer detta att få genomslag hos allmänheten. Kunskapen om möjligheterna
att arbeta under del av semestern kommer snabbt att spridas. Arbetsmarknadens
parter kommer att ha ett intresse av att informera sina medlemmar.
Företag torde också vara intresserade att tillse att de anställda känner
till möjligheterna att arbeta under semestern.

Därmed saknas motiv för ett särskilt statsanslag till information. Riksdagen
bör avvisa regeringens förslag.

Bl Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Regeringen förslår att riksdagen skall anvisa 30 milj.kr. för s. k. jobbsökarklubbar.
8 milj.kr. är avsedda för utveckling av ”jobbklubbarnas” verksamhet
i två län. Övriga 22 milj.kr. är avsedda för verksamhet i ”jobbklubbar” i
resten av landet.

Tanken bakom jobbsökaraktiviteter är god. Arbetssökande bör, oavsett
ålder, aktiveras och fås att ta det primära ansvaret för att finna ett arbete.
”Jobbklubbar” är en metod. Enligt vår mening bör emellertid arbetsmarknadsverket
klara kostnaderna för den utökade verksamheten med ”jobbklubbarna”
inom ramen för sina ordinarie anslag.

Riksdagen bör därför avvisa regeringens förslag om särskilda anslag till
”jobbklubbar”.

Regeringen föreslår också 10 milj.kr. för särskilda arbetsförmedlingsinsat

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi67-69

ser för flyktingar. Det är givetvis väl motiverat att satsa på sådana. Svårighe- Mot. 1989/90

terna för flyktingar att få fotfäste på arbetsmarknaden leder till svåra sociala Fi67

problem för flyktingsfamiljerna. Den stora andelen arbetslösa bland flyktingar
medverkar också till ökade motsättningar mellan flyktingar och
svenskar.

Omfattande ekonomiska resurser satsas emellertid redan på arbetsmarknadspolitiska
insatser riktade till flyktingar. Under innevarande budgetår
uppgår anslagen till ca 120 milj.kr. Ännu större resurser är redan avsedda att
användas nästa år.

Även om satsningar på verksamhet riktad till flyktingar är väl motiverade
och därför bör prioriteras finner arbetsmarknadsverket skäl att understryka
att verket har väl tilltagna resurser.

Likväl finns det fortfarande omfattande arbetsmarknadsproblem bland
flyktingar och vissa andra invandrargrupper. Regeringen tycks sakna en
sammanhållen politik för att lösa arbetslöshetsproblematiken bland flyktingar.
Den enda åtgärd regeringen tillgriper är speciella anslag av det slag
som den nu föreslår.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad bedömning och
förslag till hur flyktingar och invandrare på ett bättre sätt än i dag skall kunna
komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen bör beakta de förslag för att bättre integrera flyktingar i det
svenska samhället som redovisas i fyrpartireservationen nummer 17 i
1989/90:AU 11. Det är viktigt att flyktingar så snabbt som möjligt kommer i
arbete. Moderata samlingspartiet har i andra sammanhang framfört tanken
att asylsökande redan innan frågan om uppehållstillstånd avgjorts av myndigheterna
skulle ha rätt att ta anställning.

Arbetsmarknadsverkets arbetsförmedlingsverksamhet bör också förändras.
Moderata samlingspartiet har föreslagit att fristående arbetsförmedlingar
skall tillåtas. Detta kommer att leda till att den offentliga arbetsförmedlingen
avlastas. Därmed uppkommer möjligheter för den offentliga arbetsförmedlingen
att överföra resurser till förmedlingsverksamhet riktad till
flyktingar.

Med anledning av vad ovan sagts är en utökning av det totala anslaget till
arbetsförmedlingen inte nödvändig. Riksdagen bör avvisa regeringens anslagsförslag.

Regeringens förslag om ökade anslag för utbyggnaden av datorhjälpmedel
till arbetsförmedlingen kan vi ställa oss bakom. Moderata samlingspartiet
tog för flera år sedan initiativ till förbättrat datorstöd för arbetsförmedlarna.

Den personal som förmedlingen har bör användas så effektivt som möjligt.

Ökad användnig av datorkraft bör kunna medverka till detta. 15 milj.kr. bör
anvisas för detta ändamål.

I motion 1989/90: A252 har vi lagt andra förslag om förändringar inom ramen
för anslaget till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Vi vidhåller
den principiella inställningen som återspeglas i dessa förslag.

Bl Arbetsmarknadsutbildning

Regeringen lägger förslag om en del förändringar för arbetsmarknadsutbildningen.
Sammantaget ger dessa förslag intryck av att regeringen inte har nå

gon genomtänkt politik för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbild- Mot. 1989/90
ning. Fi67

Regeringen vill ge AMS möjlighet att inom ramen för en försöksverksamhet
stimulera kompetensutvecklingen av de anställda baserad på ett konkret
inslag av organisatoriska förändringar som syftar till att skapa en ”lärande
organisation”. Samtidigt skall de fördelningspolitiska aspekterna tillgodoses
och jämställdhetsfrågorna beaktas.

Enligt vår mening bör intern företagsutbildning vara ett ansvar för arbetsgivaren.
Endast denna har möjlighet att bedöma vilken utbildning som krävs
och vilka som bör få utbildning på företagets bekostnad. För anställda som
vill förbättra sin personliga kompetens finns redan ett antal utbildningsmöjligheter
genom de möjligheter till vuxenutbildning som finns. Ett annat sätt
för en enskild anställd att förbättra sin personliga kompetens inom ett yrkesområde
kan vara att byta arbetsplats hos den nuvarande arbetsgivaren eller
till någon annan. Ett sådant byte innebär ofta att den enskilde av arbetsgivaren
får formell eller informell utbildning och att den enskildes yrkeserfarenheter
ökar.

Staten bör inte finansiera normal intern företagsutbildning. Riksdagen
bör avvisa regeringens förslag på denna punkt.

Vidare föreslår regeringen att anslaget till AMS för upphandling av arbetsmarknadsutbildning
skall ökas med 85 milj.kr. som kompensation för de
ökade lönekostnader som blivit följden av det nya löneavtalet.

Regeringen föreslog ett anslag till upphandling av arbetsmarknadsutbildning
som uppgår till ca 2,6 miljarder kr. för kommande budgetår. Vi föreslog
i motion 1989/90:A252 ett anslag på 2 363 milj.kr.

Huvudelen av dessa medel kommer AMS att använda för upphandling av
arbetsmarknadsutbildning från AMU.

Nuvarande ordning ger möjlighet för AMS att köpa utbildning även från
andra utbildningsanordnare. Så har endast skett i liten omfattning. En ökad
konkurrens bör kunna leda till minskade kostnader. Enligt vår bedömning
krävs det därför inte att anslaget ytterligare utökas som kompensation för
löneavtalet. Riksdagen bör således avvisa regeringens förslag även i denna
del.

B4 Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag

Regeringen vill införa ett stimulansbidrag för personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning
med inriktning på verkstadsindustrin. Under en
försöksperiod skall ca 2 500 personer som genomgått en sådan utbildning få
ett stimulansbidrag på 12 500 kr.

Bakgrunden till regeringens förslag är svårigheterna att rekrytera arbetskraft
till vissa delar av verkstadsindustrin. Detta är ett allvarligt problem.

Lösningen på rekryteringsproblemen ligger emellertid knappast i denna
sorts premier utan i bättre arbetsvillkor i förhållande till andra arbetsplatser.

Staten kan inte detaljstyra individernas yrkesval. I år förefaller det kanske
motiverat att stimulera rekryteringen till verkstadsindustrin - ett annat år är
det kanske kommunernas rekryteringsproblem som skall lösas med ett särskilt
statsbidrag. Det är ingen hållbar strategi.

Regeringens förslag bör avvisas.

C6 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning

Mot. 1989/90
Fi67

Moderata samlingspartiet föreslog redan i början av 1980-talet ett system
med flexibla lönebidrag för arbetshandikappade. Efterhand har detta förslag
vunnit allt större stöd. Riksdagen har tvingat regeringen att acceptera försöksvis
introduktion av flexibla lönebidrag. Sådana försök har nu skett under
ett par år.

Regeringen har nu uppenbarligen i princip accepterat systemet. Den skriver
i propositionen att "Även om erfarenheterna med flexibla lönebidrag är
begränsade, så tycks de hittintills vara entydigt positiva.” Likväl vill regeringen
fortfarande inte acceptera flexibla lönebidrag i hela landet utan föreslår
endast att försöksverksamheten skall utökas med ytterligare fem län.

Det finns ingen anledning att vänta med att introducera systemet i hela
landet. Ett system där denna typ av lönebidrag bara finns i vissa län är orättvist
mot de arbetshandikappade som på grund av att de bor i ”fel län” inte
kommer i åtnjutande av en bra metod för att få arbete på vanliga arbetsplatser.

Riksdagen bör besluta att systemet med flexibla lönebidrag bör kunna tilllämpas
i hela landet fr.o.m. nästa budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Information om
semesterfrågor för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anvisar 15 000 000 kr. utöver vad som riksdagen
tidigare anvisat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbete åt flyktingar,

4. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående bidrag till
arbetsgivare i försöksverksamhet för att stödja kompetensutveckling,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till reservationsanslaget
Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1990/91 anvisa
105 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1989/90:100
bil. 12,

6. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående utbildningsbidrag
i form av stimulansbidrag,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag för budgetåret 1990/91 anvisa
30 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1989/90:100
bil.12,

4

8. att riksdagen beslutar att systemet med flexibla lönebidrag skall Mot. 1989/90
kunna tillämpas i hela landet fr.o.m. budgetåret 1990/91. Fi67

Stockholm den 10 maj 1990

Sonja Rembo (m)

Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)

Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)

Charlotte Cederschiöld (m) Lars G Ahlström (m)

5