med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)
1. Inledning
Svensk utbildning måste på alla nivåer ha som mål att
skapa förutsättningar för såväl den enskildes som vårt lands
utveckling. Detta kan endast ske genom att den enskildes
behov och möjligheter att utvecklas sätts i förgrunden.
Centralplanering måste vika för en frihet som ger utrymme
för tillväxt och kreativitet hos såväl människor som
organisationer.
Regeringen lägger i sin kompletteringsproposition fram
ett antal förslag rörande den högre utbildningen. Förslagen
innebär att regeringen nu ansluter sig till en rad av de krav
som moderata samlingspartiet tidigare framfört i riksdagen.
Att förslagen presenteras först nu visar att regeringen inte
har någon sammmanhållen politik för den högre
utbildningen och forskningen. Utbildningspolitiken
presenteras inte längre samlat utan ''duttas ut'' i
propositioner om tillväxt, miljö, regionalpolitik etc.
2. Nya myndigheter -- nya resurser
Regeringen föreslår att sammanlagt 300 miljoner kronor
anvisas för det nyinrättade skolverket och statens
handikappinstitut. Vi konstaterar att motsvarande anslag
för innevarande år, inklusive de 25 miljoner kronor som
anvisats för statens institut för läromedelsinformation,
uppgår till drygt 340 miljoner kronor.
Den av regeringen i januari utlovade besparingen med
100 miljoner kronor på den statliga skoladministrationen
har således mer än halverats i det förslag regeringen nu
lägger fram. Det innebär i sin tur att regeringen inte
förfogar över några 100 miljoner kronor av inbesparade
medel för att, som angivits, bekosta förlängningen av
yrkesutbildningen.
Vi vidhåller vårt förslag att handikappinstitutet bör
lokaliseras till Stockholm samt att den statliga
skoladministrationen dimensioneras så att kostnaderna kan
hållas inom den av regeringen tidigare angivna ramen.
3. Ny organisation inom högskolan
Vi hälsar med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår
att linjesystemet skall brytas upp och att den insett
institutionsmiljöns betydelse för kvaliteten i den högre
utbildningen.
Moderata samlingspartiet har i en gemensam motion
med folkpartiet liberalerna angivit våra utgångspunkter för
en reformering av forskningen och den högre utbildningen.
Förslagen syftar till att återföra Sverige till en internationell
tätplats vad gäller utbildningsresultat och
forskningsinsatser.
Vi har tidigare föreslagit att UHÄ läggs ner i sin
nuvarande form och att en gemensam central myndighet
skapas för utbildningsfrågorna. Vi har också framhållit att
ansvaret för utvärdering av verksamheten måste skiljas från
myndighetsutövningen.
I samband med ombildningen av UHÄ överväger
regeringen att avgiftsbelägga ekvivaleringen av betyg.
Arbetet med att översätta och värdera merithandlingar från
andra länder är en angelägen och grannlaga uppgift. Det är
också viktigt att Sverige inte skapar hinder för rörligheten
över gränserna och för ett internationellt utbyte. Sverige
bör i detta hänseende inte avvika från de principer som
tillämpas av länderna inom den Europeiska Gemenskapen.
Regeringens avsikt är att alla tjänster inom högskolan i
framtiden skall inrättas och tillsättas genom lokala beslut.
Vi finner det självklart att högskolan vid tillsättning av
tjänster väljer den för uppgiften mest meriterade.
Emellertid bör möjligheter finnas att även i fortsättningen
få till stånd en överprövning av beslut rörande de högsta
tjänsterna. Det måste således även i framtiden finnas
möjlighet att anföra besvär över vissa av de lokalt fattade
besluten.
4. Dimensionering av den högre utbildningen
I den ovan nämnda motionen tillsammans med
folkpartiet liberalerna föreslår vi en utökning av antalet
årsstudieplatser inom grundutbildningen med 18 000 samt
att fler examineras inom forskarutbildningen.
Vi konstaterar att den av regeringen föreslagna
ökningen inte räcker för att tillföra arbetsmarknaden
välutbildad arbetskraft i tillräcklig omfattning. Inte heller
skapas den bas som krävs för rekrytering till
forskarutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagen till den statliga
skoladministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokaliseringen av statens
handikappinstitut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en gemensam central myndighet
på utbildningsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att skilja på
myndighetsutövning och utvärdering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekvivalering av betyg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att anföra besvär
över vissa lokalt fattade beslut i tillsättningsfrågor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dimensioneringen av den högre
utbildningen.

Stockholm den 7 maj 1991

Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m)

Birger Hagård (m)

Ulf Melin (m)

Hans Dau (m)

Birgit Henriksson (m)

Rune Rydén (m)

Göran Allmér (m)

Elisabeth Fleetwood (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-05-08 Bordläggning: 1991-05-13 Hänvisning: 1991-05-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)