med anledning av prop. 1991/92:124 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år

Motion 1991/92:A8 av Larz Johansson m.fl. (c, m, kds, fp)

av Larz Johansson m.fl. (c, m, kds, fp)
I propositionen föreslås ett nytt åtgärdssystem i form av
arbetsmarknadsutbildning med arbetsplatsförlagd
praktik -- benämnd ungdomspraktik -- för att bekämpa
arbetslösheten bland ungdomar under 25 år. Syftet är att
ungdomarna skall få viktig yrkespraktik och
arbetslivserfarenhet som ökar deras möjligheter att
konkurrera om arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Vi delar den grundsyn som propositionen ger uttryck för
och menar att syftet kommer att kunna uppnås med de
förslag som föredragande statsrådet för fram i
propositionen. På en punkt anser vi dock att det krävs ett
förtydligande och en skärpning av propositionstexten.
I propositionen (sid. 16) redovisar föredraganden de
förändringar som gäller fr.o.m. 1 juli 1992 beträffande
kommunernas utbildningsansvar. Vi menar att detta på ett
tydligare sätt måste komma till uttryck i det kommande
riksdagsbeslutet.
En av de viktigaste drivkrafterna för en fortsatt
utveckling av näringslivet och för en hög sysselsättning i
landet på sikt är kunskaper och kompetens hos
medborgarna. Arbetslivet kräver i större utsträckning än
tidigare goda kunskaper både i allmänna ämnen och i
yrkesämnen. Den reformerade gymnasieutbildning som
riksdagen har beslutat om (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr.
356) ger möjlighet för alla ungdomar att få en god
gymnasieutbildning. En avslutad gymnasieutbildning måste
alltid vara ett klart och tydligt förstahandsalternativ.
Det förhållandet att betald yrkespraktik på något sätt
skulle kunna framstå som ett alternativ till reguljär
utbildning riskerar att leda till fel signaler till ungdomarna.
Inte minst erfarenheterna från 80-talets början då många
ungdomar avstod från att ta erbjudna platser i
gymnasieskolan eller lämnade en redan påbörjad utbildning
för ett -- i deras ögon -- välbetalt beredskapsarbete manar
till försiktighet. Den nu föreslagna ersättningen om 239 kr
per dag eller ca 5 300 kr per månad kan vara frestande --
även om det innebär en kortsiktig lösning. På sikt kvarstår
ju ändå utbildningsbehovet, och sett i ett
samhällsekonomiskt perspektiv är vuxenutbildning i
komvux eller AMU alltid ett dyrare alternativ än
ungdomsutbildning.
För ungdomar med tvåårig gymnasieutbildning torde ett
tredje år som påbyggnadsutbildning vara att föredra
framför den nu föreslagna yrkespraktiken. Vi utgår ifrån att
regeringen återkommer i denna fråga i samband med
kompletteringspropositionen.
Våra förslag innebär att avsnittet som redovisar vilka
ungdomar som kan komma ifråga för den nu föreslagna
ungdomspraktiken förtydligas på följande sätt:
1. För att ungdomar i åldern 18--19 år utan minst tvåårig
gymnasieutbildning skall kunna deltaga i ungdomspraktik
skall det föreligga synnerliga skäl.
2. Arbetsförmedlingen skall åläggas att alltid samråda
med ungdomarnas hemkommuner före en eventuell
anvisning till ungdomspraktik.
3. Det som sagts här ovan under punkterna 1 och 2 skall
klart framgå av anvisningarna till arbetsförmedlingarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkoren för ungdomspraktik
vad avser ungdomar i åldern 18--19 år.

Stockholm den 16 mars 1992

Larz Johansson (c)

Ulf Melin (m)

Christer Lindblom (fp)

Ingrid Näslund (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1992-03-16 Bordläggning: 1992-03-17 Hänvisning: 1992-03-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)