med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor

Motion 1993/94:Jo28 av Magnus Persson (s)

av Magnus Persson (s)
Regeringens proposition 1993/94:58 behandlar fisket och
fiskerinäringen. När man tar del av regeringens förslag i
dessa delar kan man konstatera att yrkesfisket dominerar
förslaget på ett mycket markant sätt. Frågan om fritidsfisket
skjuts i bakgrunden och ges en relativt blygsam placering i
denna proposition. Tyvärr är detta den sanna bilden och den
förbättras inte heller av att regeringen inte vågar införa en
efterlängtad fiskevårdsavgift som utretts och föreslogs av
Fiskeriverket. Regeringens ihåliga argumentering för att
inte sätta förslaget i sjön är anmärkningsvärt och saknar
motstycke i många delar. Regeringsförslaget har sina
uppenbara brister. Regeringen skyller på alla och envar, och
med argument som att EU:s förordning 3699/93 skulle lägga
hinder i vägen för detta glider man undan.
Utredningsförslaget förkastas med svepande formuleringar.
En enda organisationssynpunkt -- vattenägarnas
hårdnackade motstånd -- fäller i slutomgången
utredningsförslaget och regeringen flyr bort ifrån alla
bekymmer med att säga nej till en allmän fiskevårdsavgift.
Införande av en allmän fiskevårdsavgift har debatterats
i Sverige under lång tid. Statliga utredningar om behovet av
medel till fiskevården genom införande av en
fiskevårdsavgift har presenterats för tidigare regeringar och
resulterat i förslag till riksdagen. Riksdagsmajoriteten har
dock avfört dessa förslag utan bifall.
Samtliga parter (riksdag, regering, Fiskeriverket och
organisationerna) har varit ense om att stöd till fiskevården
är nödvändig för en utveckling av fisket.
Fiskevårdsåtgärder utförs dels för bevarande av hotade
arter och stammar och dels för att få bättre avkastning av
våra vatten för fritids- och yrkesfisket.
Vi vet genom utredningen Fritidsfiske 90
(Fiskeristyrelsen och SCB) att 2,2 miljoner svenskar
fritidsfiskar, att fritidsfisket omsätter 4 miljarder kronor och
att det inom EU finns ca 20 miljoner 
organiserade sportfiskare som genom
marknadsföring kan lockas till Sverige som fisketurister.
För ett ökat fritidsfiske och en ökad fisketurism krävs
omfattande fiskevårdsåtgärder om våra vatten långsiktigt
skall kunna ge god avkastning av attraktiva arter.
Även för yrkesfisket både i insjövatten och på hav och
kuster är en adekvat fiskevård viktig för ett uthålligt fiske.
Som ersättning för en allmän fiskevårdsavgift anslog
regering och riksdag enligt särskild förordning (1981:537)
under 9 år (1981--1990) upp till 6 miljoner kronor 
per år till fiskevård som främjar fritidsfisket.
Anslaget utgår numera endast till bildande av
fiskevårdsområden.
I betänkandet Svenskt fiske (SOU 1993:103) sägs:
''Behovet av medel för fiskevård inklusive bildandet av
fiskevårdsområden har ökat under de senaste åren.
Utredningen ser ingen annan möjlighet att finansiera
nödvändiga fiskevårdsåtgärder än genom en allmän
fiskevårdsavgift.''
Fiskevårdsavgift har funnits i Finland och Norge under
lång tid och varit av väsentlig betydelse för forskning och
utveckling av fisket till fromma för fritids- och yrkesfiske i
dessa länder.
Då behovet av medel till fiskevården i Sverige är mycket
stort bör allmän fiskevårdsavgift snarast införas i enlighet
med förslag i betänkandet Svenskt fiske (SOU 1993:103).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till införande av en allmän
fiskevårdsavgift.

Stockholm den 16 mars 1994

Magnus Persson (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-03-17 Bordläggning: 1994-03-21 Hänvisning: 1994-03-22
Yrkanden (2)