med anledning av prop. 1993/94:159 Utvisning på grund av brott

Motion 1993/94:Sf37 av Lars Moquist (nyd)

av Lars Moquist (nyd)
Allmänna utgångspunkter
I propositionen föreslås att det för utvisning skall vara
tillräckligt att brottet kan leda till fängelse. Detta är något
som Ny demokrati ständigt framfört på olika sätt i riksdagen
varför vi välkomnar denna del av förslaget. Vi finner det
självklart att staten klart markerar att ett kriminellt
beteende inte accepteras hos dem som vill bosätta sig i
Sverige. Vår hållning måste skärpas mot dem som inte
accepterar de grundläggande normer som finns i vårt
svenska samhälle.
Ändringar i 4 kap. 7 § utlänningslagen
I propositionen föreslås också att när det gäller mindre
allvarliga brott skall en utlänning endast kunna utvisas om
brottsligheten är systematisk eller upprepad och under
förutsättning att påföljden bestäms till ett svårare straff än
böter i det mål där utvisningsfrågan blir aktuell.
Vi tror att det kommer att bli svårt för domstolar att
finna en gemensam praxis när ovannämnda kriterium skall
tillämpas. Därför motsätter vi oss förslaget i denna del. I
lagtexten till 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529) föreslår
vi att textmassan ''Utlänningen får dock utvisas endast ... få
stanna kvar'' utmönstras.
Ändringar i 4 kap. 10 § utlänningslagen
I propositionen föreslås vissa ändringar i 4 kap. 10 §
utlänningslagen (1989:529) dels om anknytning till det
svenska samhället, dels om förlängning av den tid för
vistelse i Sverige som krävs för att utvisning skall få
tillgripas. Regeringen vill också behålla nuvarande lagtext
om att utvisning endast skall kunna ske när det föreligger
synnerliga skäl.
Enligt Ny demokratis uppfattning finns det inte skäl att
ändra nuvarande lagtext i 10 § första stycket. I övrigt
föreslås att riksdagen antar det lagförslag som presenteras
i utredningen Utvisning på grund av brott (SOU 1993:54).
Utredningens förslag -- som vi stödjer i denna del -- innebär
att vistelsetiderna liksom kravet om synnerliga skäl för
utvisning utmönstras ur lagstiftningen. Vi anser liksom
utredningen att man skall kunna utvisa den utlänning som
kom till Sverige innan han fyllde 15 år och som när åtal
väcktes hade vistats här sedan minst fem år.

Hemställan

Med hänvisninng till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt
nu är i fråga, antar följande lydelse av 4 kap. 7 §
utlänningslagen:
En utlänning får utvisas ur Sverige om utlänningen
döms för ett brott som kan leda till fängelse eller om en
domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn
som utlänningen har dömts till.
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt
nu är i fråga, antar följande lydelse av 4 kap. 10 §
utlänningslagen:
När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas
enligt 7 §, skall den ta hänsyn till utlänningens levnads- och
familjeförhållanden samt till hur länge han har vistats i
Sverige.
Den som är flykting och har behov av fristad i Sverige
får utvisas endast om han har begått ett synnerligen grovt
brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän
ordning och säkerhet att låta honom stanna här. Utvisning
får också ske om han i Sverige eller utomlands har bedrivit
verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och
det finns anledning att anta att han skulle fortsätta sådan
verksamhet här.

Stockholm den 11 april 1994

Lars Moquist (nyd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-11 Bordläggning: 1994-04-12 Hänvisning: 1994-04-13
Yrkanden (4)