med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft

Motion 1993/94:Ub56 av Kristina Svensson m.fl. (s)

av Kristina Svensson m.fl. (s)
Under 1960-talet bildades en rad nya universitet och
högskolor i Europa. I Sverige tillskapades fyra
universitetsfilialer. De flesta nya högskolor och universitet
ute i Europa fick rättigheter till och resurser för att bedriva
forskning och forskarutbildning. I Sverige fick endast
universitetsfilialen i Linköping denna möjlighet och blev ett
självständigt universitet 1975. Filialerna i Karlstad, Växjö
och Örebro blev 1977 självständiga högskolor. Dessa tre
högskolor har nu mer än 6 000 
studenter, dvs. fler än vad universiteten i Lund och
Uppsala hade under 1950-talet.
Till skillnad mot de jämnåriga universiteten ute i Europa
har de inte fått resurser för och rättigheter till
forskarutbildning, något som är en nödvändighet för att
skapa och bibehålla en levande forskarmiljö och som är en
förutsättning för akademisk utbildning. Trots att
högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö alltså inte har
tillgång till en fast forskarorganisation har de tre
högskolorna genom samarbete med universitet och genom
lokala initiativ byggt upp egna modeller för forskning.
Dessa modeller präglas dock av ad hoc-karaktär.
I 1977 års högskolereform slogs fast att samtliga
universitet och högskolor har ett nationellt ansvar och en
nationell uppgift. I den praktiska verksamheten avspeglas
detta genom t.ex. riksrekrytering av studenter och ett
linjeoch kursutbud som ser till nationens intresse -- inte i
första hand till regionens behov. Det är beklagligt att frågan
om fasta forskningsresurser inte kunnat lösas. I ett
europeiskt perspektiv verkar det också orimligt att
högskolor av denna omfattning saknar resurser för och
rättigheter till forskning och forskarutbildning.
Risken för en utarming av högskolorna, risken för en
''regionalisering'', är också uppenbar om förslagen i
propositionen förverkligas. Innebörden i propositionens
förslag är nämligen att de längre utbildningarna ska
koncentreras till universitet och fackhögskolor. Övriga
högskolor ska enligt förslagen, ta på sig större uppgifter
inom grundutbildning men i form av kortare utbildning och
i ett mer lokalt och regionalt sammanhang.
Detta innebär en tydlig strukturförändring. 1977 års
högskolereform präglades av ett helhetstänkande och ett
synsätt där man slog fast att samtliga högskolor hade ett
nationellt ansvar och en nationell uppgift. Denna
kungstanke som varit bärande i svensk högskolepolitik
förflackas om regeringens förslag antas av riksdagen.
Regeringens förslag är i det långa perspektivet ett dråpslag
mot de små och medelstora högskolorna som kommer att
stagnera och enbart bli utbildningsanordnare för ren
yrkesutbildning.
Utan långa akademiska utbildningar med reguljär
forskningsanknytning och anknytning till den
internationella kunskapsutvecklingen kommer högskolorna
att utarmas och förlora den förnyelsekraft som hittills
kännetecknat dem. Det är lätt att inse den negativa effekt
detta skulle få. Den positiva utvecklingen av verksamheten
vid Högskolan i Karlstad skulle med regeringens förslag
avstanna.
Vi motionärer vänder oss också mot de förslag i
propositionen som avser stiftelser för forskning vid mindre
och medelstora högskolor. Förslaget bygger på
förutsättningen att näringslivet ska svara för hälften av
kostnaderna för att medel ska tilldelas ut stiftelsen.
Forskningen ska dessutom avse ett avgränsat
forskningsområde. Detta innebär att forskning snävas in
och begränsas till den forskning som i ett kort perspektiv
kan nyttiggöras. Vi vänder oss mot detta synsätt.
För att över huvud kunna förverkliga förslaget
förutsättes dessutom ett regionalt starkt näringsliv. I stället
för att medverka till en regional utveckling är det troligt att
förslaget leder till en regional utarmning. Vi menar att i
stället för insnävning och begränsning av möjligheter till
forskning måste de medelstora högskolorna tillförsäkras
fasta forskningsresurser som möjliggör en långsiktig och
hållbar utveckling.
Med anledning av regeringens forskningspolitiska
proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg samt inom ramen för den allmänna motionstiden
inlämnades ett antal motioner rörande inrättandet av ett
risk- och beredskapscentrum i Karlstad.
I försvarsutskottets betänkande 1992/93:FöU 13,
Forskning, behandlas frågan om inrättande av ett ''risk- och
beredskapscentrum'' i Karlstad. Utskottet delar i allt
väsentligt motionärernas syn på behovet av ökad
forsknings- och utbildningsinsatser inom området och
anger:
''Riskanalyser utgör grund för en rad bedömningar och
beslut i beredskapsplaneringen och den fredstida
räddningstjänsten. Utskottet har erfarit att det inom
Sverige i den högre utbildningen inte förekommer några
samlade insatser om risker och riskhantering. Inom
forskning och utveckling är situationen inte mycket bättre.
Sverige torde i dessa avseenden ligga efter de nordiska
grannländerna. Utskottet anser det viktigt med en
förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som
behöver göras i samhället samt en stabilare grund för
internationell samverkan inom området''.
Efter det att riksdagen behandlat motionerna om ett
risk- och beredskapscentrum i Karlstad har Länsstyrelsen i
Värmland, Högskolan i Karlstad och Statens
Räddningsverk i en förstudie redovisat förutsättningarna
för hur ett sådant centrum skulle kunna byggas upp,
finaniseras och verka.
I förstudien föreslås att centret skall utgöra en nationell
resurs med internationell inriktning och arbeta utifrån ett
flervetenskapligt perspektiv. Centret ges en stark knytning
till Högskolan i Karlstad som har lämplig inriktning och
volym. Studien visar också att forskning och utbildning
inom området i högsta grad är splittrad och illa
sammanhållen. En viktig uppgift för centret blir därför att
bilda ett kvalificerat nätverk mellan de forskningsgrupper
som arbetar inom landet och i våra grannländer. Centret
föreslås bilda ett nav i ett sådant nätverk. I förstudien
presenteras också grunderna för en affärsidé för centret.
Enligt denna bör verksamheten vid centret bedrivas inom
tre områden, uppdragsverksamhet, utbildning och
forskning. Uppdragsverksamheten bör som framgår av
namnet finansieras av egen kraft och dessutom lämna
täckningsbidrag till övriga verksamheter. Utbildning bör
kunna finansieras inom befintligt system för högskole- och
universitetsstudier. För forskningen, som är själva motorn
för såväl utbildning som uppdragsverksamhet, krävs dock
särskilda medel. För detta ändamål bör de nyligen inrättade
stiftelserna för de upplösta löntagarfonderna samt de olika
forskningsråden känna ett ansvar.
Förstudien gav tillräckliga incitament för att inleda en ny
fas -- en etableringsfas -- i arbetet med ett risk- och
beredskapscentrum i Karlstad. Höstens och vinterns arbete
har i hög grad inriktats mot att starta olika typer av
verksamheter inom de bägge affärsområdena utbildnings-
och uppdragsverksamhet. Som en följd av detta har ett
särskilt program utarbetats för akademisk utbildning med
inriktning mot Risk Management vid Högskolan i Karlstad.
Utbildningen startar hösten 1994. Ett antal fristående
kurser av uppdragskaraktär håller också på att utformas och
den första kursen startar under våren 1994. Forskning i form
av uppdragsforskning har också påbörjats i centrets regi.
Vid årsskiftet hade redan två projekt, som vardera omsätter
ca 1 miljon kronor, påbörjats. Ytterligare ett par projekt
befinner sig i startgroparna och arbete pågår med att skapa
ett forskningsprogram för riskfrågor. Programmet som bör
ha en omfattning om ca 20--40 miljoner per år skall sedan
ligga till grund för ansökningar om medel hos
forskningsråd, stiftelser etc. Programmet skall vara
tvärvetenskapligt, tillämpningsnära och kunna genomföras
inom en tidsperiod på tre till fem år. Programmet beräknas
föreligga redan i maj månad. Det finns alltså fog för att säga
att Riskcentrum i Karlstad verksamhetsmässigt redan är
etablerat, även om det ännu inte erhållit en fast form.
Arbete pågår för att under våren inrätta stiftelsen
Riskcentrum.
Det hittillsvarande arbetet har befäst många av de
slutsatser och idéer som det hittillsvarande
utvecklingsarbetet gett. Flervetenskapliga projekt som
bedrivs i ett nätverk med forskare från olika högskolor och
universitet fungerar positivt och resultaten borde kunna bli
särskilt intressanta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning vid de små och
medelstora högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sambandet grundutbildning och
forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla former och metoder
för stärkande av den nationella kompetensen vid landets
universitet och högskolor inom risk-, säkerhets- och
sårbarhetsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att driva forsknings- och
utbildningsverksamhet för utveckling och hävdande av
nationell kompetens inom såväl nordiska som övriga
internationella samarbetsforum, t.ex. Nordiska
forskningspolitiska rådet och EU:s ramforskningsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svara för fortlöpande
utvärdering av forsknings- och utbildningsverksamhet inom
risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet.

Stockholm den 18 april 1994

Kristina Svensson (s)

Magnus Persson (s)

Bo Finnkvist (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Jarl Lander (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-18 Bordläggning: 1994-04-19 Hänvisning: 1994-04-20
Yrkanden (10)