med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft

Motion 1993/94:Ub71 av Birger Andersson (c)

av Birger Andersson (c)
Som framgår av propositionen sid. 27 fig. 2 halkade
Sverige kraftigt efter jämförbara länder under 1980-talet,
när det gäller andelen studenter per åldersgrupp som på
heltid läser eftergymnasial utbildning. Av en UHÄ-rapport
1989:17 framgick att Sverige till följd av stora
pensionsavgångar efter sekelskiftet t.o.m. riskerade att
antalet personer med vissa examina från högre utbildningar
skulle minska i befolkningen om inte antalet platser
utökades. Riksdagen insåg behovet av en utökning av
antalet högskoleplatser och beslöt våren 1991 om ytterligare
5.000 nya platser utöver vad den dåvarande regeringen hade
föreslagit.
Sedan hösten 1991 har en kraftig utbyggnad av antalet
högskoleplatser ägt rum. Den nuvarande regeringen har
särskilt framhållit vikten av att kraftigt öka antalet
utbildningsplatser och examina inom tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar. I jämförelse med t.ex.
Tyskland, USA, Canada och Finland har Sverige lägre
andel i förhållande till arbetskraftens storlek som avlägger
examina ifrån längre utbildningar inom den tekniska och
naturvetenskapliga sektorn. Regeringen framhåller i
propositionen att antalet examina i längre tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar måste öka ytterligare med
bibehållande av höga kvalitetskrav. Regeringen avvisar i
propositionen tanken på en helt ny teknisk högskola,
eftersom det blir en alltför kostsam satsning och ger resultat
först efter en lång uppbyggnadsperiod.
Vid upprepade tillfällen har jag framhållit att en
utökning av antalet platser på den tekniska
högskoleutbildningen är mycket angelägen. Mälardalens
högskola inledde för några år sedan ett samarbete med
KTH. Blivande civilingenjörer, som följer
civilingenjörsprogrammet i elektronik, kan för närvarande
läsa de två första årskurserna i Västerås. Utbildningen sker
på uppdrag från KTH och är alltså utlokaliserad från
Stockholm.
Efter två år i Västerås måste de studerande flytta till
Stockholm för att där fortsätta studierna i ytterligare 2,5 år
innan de är klara med sin utbildning. På motsvarande sätt
kan också civilingenjörsprogrammet i maskinteknik läsas de
två första åren i Västerås.
I Västmanland finns många högteknologiska företag,
som har stort behov av välutbildad arbetskraft. Det mest
kända företaget är ABB, som ligger i spetsen för
teknikutvecklingen och tillhör den främsta eliten av
världens elektronikföretag. Ytterligare exempel på företag
i länet med hög teknologi är Volvo i Köping, FFV Aerotech,
Telub och Volvo Aero Support i Arboga, Seco Tool och
Uniroc i Fagersta. Företagen inom regionen har alltså hög
vetenskaplig kompetens och goda materiella resurser, som
snabbt skulle kunna utnyttjas av en fullständig
civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås. Genom ett
nära samarbete med regionens högteknologiska företag
öppnar sig möjligheten, dels att i praktisk tillämpning
överföra forskningsresultat som högskoleverksamhet
resulterar i, dels att inom den närbelägna högskolan
bearbeta problem som är aktuella för regionens industri och
som är angelägna att lösa.
De studerande bör ges möjligheter att studera till färdiga
civilingenjörer i Västerås genom att fullständiga program
(180 p) förläggs till Västerås både i elektronik och
maskinteknik. Genom detta utökade samarbete mellan
Mälardalens högskola och KTH kan totalantalet studerande
inom civilingenjörsutbildningen öka, vilket väl stämmer
överens med vad som framhålls i propositionen.
Utökningen kan också ske till rimliga kostnader och
dessutom snabbt genomföras. Även ytterligare
civilingenjörsprogram bör efterhand förläggas till Västerås.
Eftersom det är ytterst angeläget med en snabb ökning av
antalet platser inom civilingenjörsutbildningen bör KTH
aktivt kunna medverka till en successiv utbyggnad av
civilingenjörsutbildningen med ytterligare årskurser
förlagda till Västerås. Examensrätten kan till vidare
förbehållas KTH och bör alltså inte utgöra något
hinder för att genomföra intentionerna i denna motion.
Examensrätten inom civilingenjörsprogrammet bör
efterhand ges till Mälardalens högskola, som på sikt bör
erhålla status av teknisk högskola. Vad som här framförts
om Västerås som lokaliseringsort för en fullständig
civilingenjörsutbildning bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning förlagd
till Västerås.

Stockholm den 18 april 1994

Birger Andersson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-18 Bordläggning: 1994-04-19 Hänvisning: 1994-04-20
Yrkanden (2)