med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft

Motion 1993/94:Ub83 av Inger Hestvik m.fl. (s)

av Inger Hestvik m.fl. (s)
Regeringen markerar på olika sätt sin avsikt att skapa
tydlig kategoriskillnad inom högskolan. Denna strävan tar
sig bl.a. uttryck i helt skilda sätt att behandla forskning och
forskarutbildning vid universitet och de stora högskolorna
på ena sidan och de mindre och medelstora högskolorna på
den andra.
Regeringen presenterar nu förslaget om att avsätta ett
särskilt stiftelsekapital för forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna som en förstärkning av resurserna
vid dessa. Vaga formuleringar i propositionen gör det
emellertid möjligt att i stället tolka förslaget så att statens
framtida stöd till forskning och forskarutbildning vid de
mindre och medelstora högskolorna begränsas till
avkastningen av stiftelsekapitalet och inget annat. På
samma sätt blir det genom oklarheter i skrivsättet möjligt
att tolka förslaget så att stöd i framtiden kommer att ges
endast till en enda profilerad forskningssatsning vid dessa
högskolor.
Stiftelsen skall vidare kunna ompröva och omfördela
stödet mellan högskolor och forskningsområden. Det
innebär en fortsättning på regeringens linje som innebär att
de mindre och medelstora högskolorna, bortsett från ett
ytterst begränsat grundanslag till främjande av forskning,
skall få sina forskningsmedel först efter en prövning av
program och inriktning i varje särskilt fall. De erfarenheter
vi hittills haft av denna ordning är synnerligen negativa.
Regeringen har ännu inte, i april 1994, förmått att fatta
beslut om fördelningen av de medel regeringen anvisat för
det nätverksbyggande som skall ske under innevarande
budgetår av vilket det endast återstår två månader. Det
säger sig självt att en sådan hantering hämmar högskolornas
möjligheter att på ett rationellt sätt utnyttja de begränsade
resurser som regeringen och riksdagen velat anvisa för deras
del. Risken är uppenbar att detta sätt att hantera de mindre
och medelstora högskolornas resursförsörjning ger negativa
incitament till forskare och forskargrupper.
Vi instämmer i den allmänna kritik av stiftelsebildandet
och överförandet av kapital till stiftelserna som framförs i
den socialdemokratiska motionen med Lena Hjelm-Wallén
som första namn. En viktig invändning är att besluten för
statsmakternas del är svåra att korrigera efter hand som
erfarenheter vinns. Skulle riksdagens majoritet trots tungt
vägande invändningar följa regeringens förslag är det därför
nödvändigt att syftet med stiftelsen anges med större
tydlighet.
För att undanröja de nyss angivna olyckliga effekterna
av regeringens förslag bör följande beaktas:
Framtidsinriktningen bör betonas starkare. Syftet skall
vara att bygga upp högklassig och för region och nation
väsentlig forskning. När denna vunnit stadga bör
finansieringen tas över av de ordinarie anslagen i
statsbudgeten. Det kapital som är avsett för profilforskning
vid de mindre och medelstora högskolorna bör därför få
förbrukas på samma sätt som regeringen föreslår för andra
kapitalavsättningar.
Långsiktigheten i stödet bör betonas. I vårt
forskningssystem är det forskningsrådens och
sektororganens uppgift att löpande pröva vetenskaplig
kvalitet i samband med anslagsgivning. Man måste
förutsätta att profilsatsningarna är av sådan kvalitet att de
kan konkurrera om stöd från dessa finansiärer. Ytterligare
prövning från en stiftelse kan innebära en besvärande
byråkratisering.
Någon begränsning av profilsatsningar per högskola bör
inte anges. En positiv forskningsmiljö förutsätter möjlighet
att växa när behov föreligger och förmåga successivt
dokumenteras. De existerande betingelserna i respektive
region liksom högskolornas kompetensutbyggnad måste få
fälla utslaget. För den händelse att riksdagen kommer att
fatta beslut om avsättning av stiftelsekapital för de mindre
och medelstora högskolornas forskning och bildandet av en
ny stiftelse med uppgift att förvalta detta kapital görs
nedanstående hemställan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjerna för stiftelsekapitalets
användning.

Stockholm den 18 april 1994

Inger Hestvik (s)

Iréne Vestlund (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Leo Persson (s)

Per Erik Granström (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-04-18 Bordläggning: 1994-04-19 Hänvisning: 1994-04-20
Yrkanden (2)