med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.

Motion 1993/94:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v)

av Lars Bäckström m.fl. (v)
Bakgrund
I proposition 1993/94:234 lägger regeringen förslag som
till väsentliga delar är föranledda av riksdagens beslut att
bifalla proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av
företagsbeskattningen.
Förslagen i proposition 1993/94:50 ledde till omfattande
lättnader i beskattningen av företag och aktieägare.
Vänsterpartiet motsatte sig vid riksdagens beslut i
december 1993 merparten av förslagen i proposition
1993/94:50. Även Socialdemokraterna motsatte sig
väsentliga delar av regeringens förslag i proposition
1993/94:50.
I samband med den allmänna motionstiden i januari
1994 återupprepade Vänsterpartiet och
Socialdemokraterna sin kritik mot regeringens stora
skattelättnader för företag och kapitalägare.
I Vänsterpartiets motion 1993/94:Sk352 framställs en rad
krav för en annan inriktning av företagsbeskattningen --
förslag och krav som innebär att riksdagens beslut med
anledning av proposition 1993/94:50 rivs upp.
Vänsterpartiets förslag i motion 1993/94:Sk352 är ännu ej
behandlade av riksdagen.
Bland Vänsterpartiets yrkanden i 1993/94:Sk352 märks
bland annat följande förslag: (För motiveringar kring
nedanstående yrkande hänvisar vi till motion
1993/94:Sk352.)En parlamentarisk utredning om
företagsbeskattningen (yrkande 23). Höjd skattesats för
företagsskatt från 28 till 30 % (yrkande 21). På sikt en
höjning av den effektiva bolagsbeskattningen till vad som är
normalt inom EU (yrkande 18). Avveckling av SURV-
systemet och periodiseringsfonderna, alla reserverade
medel återförs till beskattning (yrkande 19). Utredning
av en vinstdelningsskatt för uppbyggnad av framtidsfonder
för fortbildning och kompetensutveckling i företagen
(yrkande 20). Prövning av möjlighet till
direktavskrivningar som begränsas till hemmamarknaden
eller för projekt av särskilt miljöintresse och/eller
bygginvesteringar (yrkande 22). Utredning om enklare
skatteregler för enskild näringsverksamhet (yrkande 6).
Utredning om begränsningar i kvittningsrätten för
underskott i näringsverksamhet (yrkande 7). 30 % skatt
på reavinster från aktier och andra finansiella instrument
som beskattas enligt aktievinstreglerna från inkomståret
1995 (yrkande 8). 30 % skatt på avkastning från
kapitalförsäkringar och värdepappersfonder från
inkomståret 1995 (yrkande 9). 15 % avkastningsskatt för
pensionssparande från inkomståret 1995 (yrkande 11).
Återinförande av Annellavdraget (yrkande 16). Ev.
ytterligare lättnad utöver Annellavdraget i
dubbelbeskattningen av aktier bör ske på bolagssidan
(yrkande 17).
Om Vänsterpartiets förslag enligt ovanstående helt eller
delvis bifalls av riksdagen så kommer flertalet av de förslag
som ställs i proposition 1993/94:234 att bli inaktuella eller
endast att fungera som temporära övergångslösningar.
Detta gäller också om flera av de förslag som
Socialdemokraterna ställt vad gäller företagsskatteområdet
bifalls av riksdagen.
Vikten av stabila och rättvisa skatteregler
Vänsterpartiet delar regeringens syn att det är viktigt att
skapa en uthållig tillväxt. En uthållig tillväxt är en
förutsättning för att få ned arbetslösheten och skapa bättre
balans i den offentliga ekonomin. En låg företags- och
kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt.
Sverige har redan i ett internationellt perspektiv en låg
effektiv beskattning både på bolag och på kapital. En
uthållig ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden
annan ekonomisk politik än den regeringen fört.
Skattereglerna för företag och kapital påverkar
förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet
som skall pågå under lång tid. Detta gör att det är av
särskild vikt att de som har ansvaret för dessa beslut kan
agera utifrån internationellt konkurrenskraftiga och stabila
spelregler. Det är därför en stor fördel om riksdagsbeslut i
dessa frågor kan tas under så stor parlamentarisk enighet
som möjligt.
Vänsterpartiet har därför föreslagit en parlamentarisk
utredning med uppgift att se över skattereglerna för företag
och lägga förslag till förändringar. Ett utredningsarbete i
syfte att förankra besluten i ett brett politisk fält, men också
hos arbetsmarknadens parter, i näringslivet och bland den
breda allmänheten. Vänsterpartiet anser också att det finns
goda möjligheter att nå en sådan önskvärd enighet kring
företagsbeskattningen. En sådan enighet vore av stort värde
för att skapa grund för en uthållig tillväxt och för att skapa
nya jobb.
Genom sin handläggning har regeringen istället för
stabilitet skapat största möjliga osäkerhet vad gäller
företagssbeskattningen. Ingen vet hur skattereglerna
kommer att se ut för 1995. Regeringen ökar dessutom aktivt
osäkerheten genom att lägga förslag till riksdagen som man
sedan tar tillbaka.
Ett exempel på denna dåliga hantering är regeringens
skrivelse till riksdagen i december 1994, där man meddelade
att man avser att lägga förslag om den s.k. JIK-metoden --
ett förslag som regeringen sedan tar tillbaka genom
proposition 1993/94:234. Ett annat exempel på regeringens
ogenomtänkta sätt att hantera dessa frågor är beslutet om
skattefrihet för aktieutdelningar -- ett beslut från december
1993 som regeringen tvingas ompröva redan våren 1994
genom proposition 1993/94:234.
Beskattning av utdelning som lämnas under 1994
Redan i samband med beslutet om slopad skatt på
aktieutdelningar och halverad skatt på realisationsvinster
på aktier varnade Vänsterpartiet för att detta skulle kunna
leda till en rad negativa effekter. Bland annat påpekade
Vänsterpartiet att man kan förvänta sig att slopandet av
skatten på aktieutdelningar gör det mer attraktivt att dela
ut vinsten än att återinvestera den i företaget.
Regeringen bekräftar nu genom proposition 1993/94:234
att Vänsterpartiet hade rätt i denna kritik. I propositionen
föreslår därför regeringen att undantaget från skatteplikt
för mottagen utdelning på aktier skall begränsas under 1994
för fysiska personer och dödsbon.
Vänsterpartiet noterar att regeringen tar ett begränsat
steg i rätt riktning, men konstaterar samtidigt att en bättre
lösning vore att återinföra full skatteplikt. Förslag om detta
framställs också i Vänsterpartiets motion 1993/94:Sk352.
Likartade förslag framställs även i motioner från
Socialdemokraterna.
Fåmansföretag
Alternativregeln
Vad gäller beskattningen av ägare av fåmansföretag
föreslår regeringen i proposition 1993/94:234 vissa
skärpningar av skatteuttaget genom ändringar i den s.k.
alternativregeln. Regeringen anger att förslaget innebär en
förstärkning av statsbudgeten med 300 miljoner kronor.
Vänsterpartiet kan tillstyrka förslaget, men konstaterar
samtidigt att det inte är tillfredsställande att reglerna för
företagsamheten ändras upprepade gånger på kort tid.
Lönesummeregeln
I proposition 1993/94:234 föreslår regeringen vidare att
utrymmet för kapitalinkomstbehandlingen skall utvidgas
genom att beakta antalet anställda i företaget i form av
utbetald lönesumma. Regeringen anger att förslaget
innebär en försvagning av statsbudgeten med 155 miljoner
kronor.
Flera tunga remissinstanser har kritiserat förslaget, bl.a.
för att det komplicerar skattereglerna. Vänsterpartiet kan
emellertid överväga att acceptera förslaget -- dock under
förutsättning att det kan finansieras inom den samlade
företagsbeskattningen. Detta kan t.ex. ske genom ett bifall
till yrkande 21 i motion 1993/94:Sk352. I händelse av att
förslaget ej kan finansieras inom företagsbekattningens ram
yrkar Vänsterpartiet avslag på propositionen i denna del.
Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag
Vänsterpartiet har länge påtalat att enskilda
näringsidkare och handelsbolag beskattats hårdare än
aktiebolag. Vänsterpartiet har hävdat och hävdar alltjämt
att denna skillnad bör utjämnas men på ett sådant sätt att
lättnader för de enskilda näringsidkarna finansieras via ett
ökat skatteuttag på aktiebolagen. Detta är särskilt rimligt
som aktiebolagen i Sverige har och länge har haft
internationellt sett mycket gynnsamma skatteregler.
Räntefördelning
I proposition 1993/94:234 föreslår regeringen att
räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med två
procentenheter, dvs. från statslåneräntan plus en
procentenhet till statslåneräntan plus tre procentenheter.
Regeringen anger att förslaget innebär en försvagning av
statsbudgeten med ca 300 miljoner kronor. Under
förutsättning att riksdagen fattar sådana beslut att denna
försvagning av statskassan kan finansieras inom
företagsbeskattningens ram kan Vänsterpartiet tillstyrka
detta förslag. Detta kan t.ex. ske genom ett bifall till
yrkande 21 i motion 1993/94:Sk352. I händelse av att
förslaget ej kan finansieras inom företagsbekattningens ram
yrkar Vänsterpartiet avslag på propositionen i denna del.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprepade ändringar av reglerna
för företagsbeskattning,
2. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan
finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex.
genom riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande
21, avslår regeringens förslag till så kallad lönesummeregel,
3. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan
finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex.
genom riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande
21, avslår förslaget att räntesatsen för positiv
räntefördelning höjs med 2 procentenheter.

Stockholm den 3 maj 1994

Lars Bäckström (v)

Johan Lönnroth (v)

Hans Andersson (v)

Rolf L Nilson (v)

Eva Zetterberg (v)

Berith Eriksson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-05-03 Bordläggning: 1994-05-04 Hänvisning: 1994-05-05
Yrkanden (6)