med anledning av prop. 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.

Motion 1994/95:Ub57 av Inger Davidson m.fl. (kds)

av Inger Davidson m.fl. (kds)
Komplettering av betyg
När det relativa betygssystemet ersattes av ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem var det naturligt att inte bara
låta de elever som så önskar komplettera sina betyg, utan
också göra det möjligt för eleverna att höja betyg även under
studietiden, och få dessa medräknade i slutbetyget. På så vis
dokumenterar betygen elevens verkliga kunskapsnivå.
Denna möjlighet vill regeringen nu begränsa.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att möjligheterna
att komplettera och höja betyg är goda. Det utgör en sporre
för eleverna samtidigt som man undviker känslan av att ''det
är kört'' om man inte uppnår det betyg man tänkt sig från
början. En begränsning i rätten att pröva för högre betyg
skulle i det här perspektivet slå extra hårt mot skoltrötta
elever från studieovana hem. Vi finner det märkligt att
regeringen när det gäller gymnasiet gör en helt annan
bedömning än när det gäller grundskolan och komvux.
Det är numera upp till varje universitet och högskola att
avgöra hur man vill göra urval bland sökande till högre
utbildning. Det finns alltså inte längre några centrala
föreskrifter om hur betygspoäng skall beräknas vid
antagning till högre utbildning. Även på arbetsmarknaden
görs egna bedömningar om hur betygen skall värderas.
Därför finns det all anledning för riksdag och regering att
skapa goda förutsättningar för eleverna att få pröva för högre
betyg.
Möjligheten att pröva för högre betyg har enligt regeringen
lett till ''vissa problem''. Vilka dessa skulle vara redovisas
dock endast helt summariskt. Helt klart är att de inte till
största delen är av principiell karaktär, som regeringen anför,
utan främst av praktisk natur.
Naturligtvis måste alla praktiska problem få en lösning.
Antalet gånger en elev kan pröva för ett högre betyg under
studietiden kan exempelvis regleras. Det är heller inte
självklart att en elev efter genomgången fortsättningskurs får
pröva för högre betyg i en grundkurs i samma ämne. Men
det bör lösas genom att rutiner byggs upp och genom att
riktlinjer för verksamheten läggs fast, inte genom att
begränsningar, av de slag som regeringen föreslår, införs.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag att avskaffa
möjligheterna för elever att genom prövning höja betyg
under studietiden.
När det gäller vad regeringen anför om att eventuella
avgifter inte får begränsa möjligheten att genomgå prövning
har vi inget att erinra.
Svenska som andraspråk
I samband med att riksdagen beslutade om en ny läroplan
ändrades också syftet med och karaktären på kursplanerna.
De innehåller inte längre riktlinjer i fråga om
undervisningens uppläggning eller i fråga om arbetsmetodik.
Nu reglerar kursplanerna ett ämnes syfte, ämnets
uppbyggnad och karaktär samt mål att sträva mot och mål
att uppnå, det vill säga kravnivåer.
Eftersom målen bör vara desamma för undervisningen i
svenska som andraspråk som för modersmålsundervisningen
i svenska, gjorde riksdagen då bedömningen att kursplanen
också borde vara gemensam. Kristdemokraterna delar denna
bedömning och anser att riksdagen bör slå fast detta än en
gång och avslå regeringens förslag att svenska som
andraspråk skall vara ett ämne med egen kursplan.
För att eleverna skall trivas och lyckas i skolan, i ett
framtida yrkesliv och i samhället i övrigt är det av avgörande
betydelse att skolan hjälper eleven till en grundlig kunskap i
det svenska språket och en god språkfärdighet. Precis som
regeringen skriver i sin proposition är språkfärdigheten hos
många invandrarelever oroväckande låg. Så är det trots, eller
kanske på grund av, att svenska som andraspråk haft egen
kursplan. Detta ser vi som ett skäl till att man genom en
gemensam kursplan bör tydliggöra att målen för vilka
kunskaper eleverna skall uppnå är desamma, oavsett vilken
bakgrund de har.
Det betyder inte att den speciella undervisningen i svenska
för invandrarelever kan läggas ned. Tvärtom, det ligger en
stor utmaning i att målen är desamma som för
modersmålssvenska. Om de målen skall uppnås krävs en
särskild pedagogik och särskilda arbetsformer. Kursplanen i
ämnet svenska måste tydligt ange att invandrarelever har rätt
till undervisning i svenska som andraspråk enligt
grundskoleförordningen och det skall uttryckas i
kursplanens text om ämnets syfte och karaktär.
Vi beklagar att regeringen inte låter förändringarna när det
gäller möjligheterna att pröva för högre betyg och när det
gäller svenska som andraspråk få en chans att verka så att en
seriös utvärdering kan ske och så att eventuella korrigeringar
och beslut om förbättringar kan diskuteras fram i
samförstånd, utifrån ett bättre underlag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa
möjligheterna för elever att genom prövning höja betyg
under studietiden,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att svenska som
andraspråk skall vara ett ämne med egen kursplan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kursplanen i ämnet svenska
tydligt måste ange att invandrarelever har rätt till
undervisning i svenska som andraspråk enligt
grundskoleförordningen.

Stockholm den 7 april 1995

Inger Davidson (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

Fanny Rizell (kds)

Tuve Skånberg (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-04-07 Bordläggning: 1995-04-08 Hänvisning: 1995-04-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)