med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation

Motion 1996/97:Ub34 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Sammanfattning
Vänsterpartiet vill bryta ner högskolans hierarkiska struktur.
Vi ser regeringens förslag som en modernisering av
universitetsstrukturen med ökad samhällsanknytning och
uppvärdering av pedagogiskt arbete. Vi stöder den betydligt
mer flexibla befattningsstrukturen som regeringen nu föreslår
och ser förslaget som ett steg i riktning mot införandet av en
enhetlig typ av fast anställning för lärare. Största bristen i
regeringens förslag är att det saknas förslag om pedagogisk
kompetens hos universitetslärare. I dag finns inga krav på att
lärarna skall vara pedagogiskt utbildade för att undervisa på
högskolan. Vänsterpartiet vill införa ett krav på att
universitetslärare skall genomgå en obligatorisk pedagogisk
utbildning.
Inledning
Den nya befattningsstrukturen som regeringen föreslår
suddar ut den skarpa gräns som funnits mellan professorer
och lektorer vilket löser problemet med den
maktkoncentration det innebär att samma person har det
yttersta ansvaret för såväl undervisning och forskning som
administration. Fler forskare kan nu styra sin egen forskning
och det blir förhoppningsvis mer naturligt att både forska och
delta som lärare i grundutbildningen.
Universiteten är av tradition en mansdominerad institution. Vi befarar att
de värderingar som avgör och bekräftar vad som är intressant forskning,
kriterier för vetenskaplighet, värdefulla meriter vid antagning och
tjänstetillsättning med mera diskriminerar kvinnor. Ett starkt bevis för att så
är fallet visar Wennerås och Wolds granskning av Medicinska forsknings-
rådet (Nature, vol. 387, 22 May 1997). Vänsterpartiets ställningstagande till
organisationsförändringar inom högskolan baseras bland annat på hur vi tror
att förslagen påverkar kvinnors respektive mäns situation.
Högskolorna som
myndigheter
Högskolans frihet - det allmännas
inflytande
Inom högskolan har det diskuterats vilken verksamhetsform
som säkrar balansen mellan olika värden som flexibilitet,
självständighet, marknadsanpassning, insyn och
rättssäkerhet. Vi delar regeringens uppfattning att
förvaltningsmyndigheten som verksamhetsform passar bäst
för högskolan.
Förvaltningsrättslig kompetens
Vi befarar att det finns brister i den förvaltningsrättsliga
kompetensen vid högskolorna och att medvetenheten om de
lagar och förordningar som styr högskolan generellt sett är
låg bland lärare och annan personal. Vänsterpartiet har därför
tidigare föreslagit att en utredning om studenters
rättssäkerhet skall tillsättas (1996/97:Ub459).
Högskolans ledning
Regeringens förslag ser vi som ett steg i att bättre sprida
makten vid universiteten. Det är viktigt att utvecklingen går
mot verklig decentralisering och inte bara handlar om en
omfördelning av arbetsbördan och problemlösningsansvar
från den centrala nivån till den egentliga verksamheten.
Styrelsens uppgifter
Att uppdragsutbildning särskilt nämns som ett område för
styrelsen är en viktig markering. Vi är oroade över att
uppdragsutbildningen fått allt större betydelse samtidigt som
reglerna och tillsynen brister. Riksrevisionsverket
konstaterade i sin årliga rapport 1995 att det händer att
högskolor felaktigt räknar in uppdragsutbildning i underlaget
för ersättningen från staten och därmed får dubbel
resursfördelning. Den poänggivande uppdragsutbildningen är
en gråzon som behöver ses över vilket vi vill ge regeringen
till känna.
Styrelsens sammansättning
Efter det av riksdagen fattade beslutet om
försöksverksamheter med föräldra- respektive elevmajoritet i
lokala styrelser i grund-, gymnasieskolan och komvux är det
självklart att studentinflytandet måste förstärkas. Studenterna
på högskolan kan knappast anses som mindre mogna att ta
ansvar för sin egen inlärning och för sin studiemiljö.
Vänsterpartiet föreslår därför att studenterna blir
representerade med minst 1/3 av ledamöterna i alla
beslutande organ inom högskolan.
Ordförande i styrelsen
Rektor skall fortsättningsvis inte vara ordförande i styrelsen,
och ordföranden bör inte vara anställd vid den högskola som
uppdraget avser, föreslår regeringen. Vänsterpartiet stöder
förslaget som gör styrelsens arbete mer demokratiskt och ger
möjlighet för ökad samhällsanknytning av högskolans
verksamhet.
Anställning av rektor och rektors
ställning
Regeringen föreslår nya former för val av rektor där
lärosätena själva får avgöra vilket tillvägagångssätt som är
lämpligt. I dag står det i högskoleförordningen att styrelsen
ger förslag till rektor efter det att en valförsamling hörts.
Vänsterpartiet anser inte att det är lämpligt att samtidigt som
så många andra förändringar sker på högskoleområdet
avreglera frågan om val av rektor. Vi vill därför att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av
rektor.
Jämställdhet i högskolans verksamhet
Kvinnovåldskommissionen presenterade i sitt betänkande
Kvinnofrid (SOU 1995:60) ett förslag som Vänsterpartiet
anser är mycket välgrundat. Nu ansluter sig regeringen och
föreslår att högskolelagens stadganden om jämställdhet
förstärks. Jämställdhet skall nu inte bara "iakttas" utan även
"främjas". Vänsterpartiet stöder förslaget och menar att om
man främjar jämställdheten mellan könen bidrar det till att
man bryter det mönster av mäns överordning och kvinnors
underordning som återfinns såväl inom familjen som i
samhället i stort.
Lärarna i högskolan
Forskares rörlighet är i Sverige lägre än i många andra
länder, vilket påpekats av flera internationella bedömare. Vi
anser att regeringens förslag till organisationsförändringar
behöver kompletteras med åtgärder som stimulerar rörlighet.
Vi föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om hur ökad rörlighet kan uppnås.
Lärarkategorier m.m.
Den nya befattningsstrukturen som regeringen föreslår
suddar ut den skarpa gräns som funnits mellan professorer
och lektorer, vilket löser problemet med den
maktkoncentration det innebär att samma person har det
yttersta ansvaret för såväl undervisning och forskning som
administration och arbetsledning. Fler forskare kan nu styra
sin egen forskning och det blir förhoppningsvis mer naturligt
att både forska och delta som lärare i grundutbildningen.
Vi stöder regeringens förslag om att en tillsvidareanställd lektor som är
behörig att anställas som professor skall anställas som professor. Vidare är
det bra att en högskola fortsättningsvis inte behöver Högskoleverkets
tillstånd för att anställa professorer och att möjligheten för regeringen att
inrätta professorstjänster försvinner.
Vänsterpartiet menar att det, för att säkra kvaliteten på undervisningen, är
av stor betydelse att fast anställda lärare har avlagt doktorsexamen. Undantag
från denna regel bör kunna göras för personer med väl dokumenterade
praktiska erfarenheter som bedöms vara värdefulla för grundutbildningen.
Kraven måste vara högt ställda.
Vi lägger stor vikt vid kursutvärdering som pedagogisk merit. Vi anser att
varje kurs på högskolan skall utvärderas och att utvärderingarna skall ske i
samarbete mellan studenter och lärare. Vi vill ge regeringen till känna vad
som ovan anförts om kursutvärderingar.
Rekrytering och anställning
Vi är positiva till regeringens förslag att upprätta
rekryteringsmål för professorer i jämställdhetssyfte.
Det är positivt att högskolorna enligt regeringens förslag skall fastställa en
anställningsprofil för varje befattning. Profilerna bör dock beredas av
institutionsstyrelse eller fakultetsnämnd innan förslaget överlämnas till
rektor.
Vi delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att inte införa
prövningstillstånd i Överklagandenämnden för högskolan. Vi har tidigare
påtalat det orimliga i att tillsättningen av doktorandtjänst inte går att
överklaga. Vi anser att doktorandtjänstärenden bör kunna överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan.
Bisysslor
Vänsterpartiet väkomnar förslaget om att alla ämnesanknutna
bisysslor skall rapporteras och anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om hur en reglering av
högskollärarnas engagemang i poänggivande utbildning i
privat regi, så kallad uppdragsutbildning, kan utformas.
Pedagogisk kompetens
Vi anser att lärarna vid landets högskolor och universitet
skall vara pedagogiskt utbildade. I dag finns inga sådana krav
och endast ett fåtal av lärarna är utbildade för att undervisa
på högskolan. Lärarnas pedagogiska kompetens är av
avgörande betydelse för högskoleutbildningens kvalitet.
Ämnesdidaktiken, det vill säga hur inlärning och utlärning
bäst sker i varje enskilt ämne, är det mest väsentliga för
universitetslärarna. Men även samtalsmetodik för att lärarna
skall bli bättre handledare, utbildning i genusteori och
kunskap om examinationsformer är angeläget. Vänsterpartiet
vill, i likhet med Grundbulten (Frihet, ansvar, kompetens
SOU 1992:1), införa ett krav på att universitetslärare skall
genomgå en obligatorisk pedagogisk utbildning om 20 poäng
under de två första anställningsåren. Vi anser att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag.
Vetenskapsområden och
principer för fördelning av
resurser till forskning och
forskarutbildning
Regeringen föreslår att fakultetsindelningen slopas och
ersätts av en indelning i fyra olika vetenskapsområden - ett
humanistisk-samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett
naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde.
Utifrån dessa skall resurser till forskning och
forskarutbildning sedan fördelas. Vi ställer oss bakom vad
regeringen anför om indelning i vetenskapsområden och om
principer för fördelning av resurser till forskning och
forskarutbildning. Vi är dock oroade över hur reformen kan
tänkas slå mot små fakulteter och forskningsområden. Risken
är att deras villkor i den nya organisationen försämras. Mot
bakgrund av detta föreslår vi att riksdagen ger regeringen till
känna att en särskild uppföljning av villkoren för små
fakulteter och forskningsområden genomförs.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av poänggivande uppdragsutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studenter skall vara representerade med minst en tredjedel av
ledamöterna i alla beslutande organ i högskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om val av rektor,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ökad rörlighet kan
uppnås enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska kursutvärderingar i samarbete mellan lärare och
studenter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överklagande av doktorandtjänstärenden,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reglering av
högskolelärares engagemang i uppdragsutbildning,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en obligatorisk
pedagogisk utbildning för universitetslärare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppföljning av villkoren för små fakulteter och
forskningsområden.

Stockholm den 11 juni 1997
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Lars Bäckström (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Marie Engström (v)

Ulla Hoffmann (v)

Tanja Linderborg (v)

Johan Lönnroth (v)

Stig Sandström (v)

Alice Åström (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-06-11 Hänvisning: 1997-06-12 Bordläggning: 1997-06-12
Yrkanden (18)