med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation

Motion 1996/97:Ub36 av Inger Davidson (kd)

av Inger Davidson (kd)
Inledning
Högskolan präglas idag i viss mån av stela strukturer som
förhindrar att kvalificerade lärare motiveras och
vidareutvecklas i tillräcklig grad. Vetenskapliga meriter och
antal publiceringar ska självfallet tillmätas stor tyngd vid
tillsättningen av professorer, men också det pedagogiska
kunnandet måste uppvärderas. Dessutom är antalet kvinnliga
professorer för lågt.
Den föreliggande propositionen föreslår en regeländring som underlättar
anställning av lektorer och professorer. Detta är välkommet. Det är också
positivt att man understryker den pedagogiska skickligheten vid prövning av
anställningsbehörighet samt att jämställdheten i lärarkåren uppmärksammas.
Samtidigt bör uppmärksammas vissa problem som är förenade med
förslagen och som måste åtgärdas. Det gäller även högskolans ledning.
Högskolans ledning
En högskolestyrelse ska representera skolans viktigaste
intressenter. Lärare och rektor, samhällsföreträdare och
studenter måste därför ingå. Ett rimligt krav är att ingen av
dessa grupper får egen majoritet i styrelsen. Det är angeläget
att studenternas inflytande ökar.
Riksdagen har tidigare uttalat att högskolorna bör få nominera företrädare
för allmänna intressen när det gäller styrelsens sammansättning. Regeringen
skriver bland annat: "Universitet och högskolor är statliga myndigheter. De
karaktäriseras också i betydande grad av internt, delvis kollegialt självstyre.
Detta är en viktig utgångspunkt för förslagen i denna proposition." Men
samtidigt anser regeringen att högskolan inte bör ha något inflytande över
nomineringen av ledamöter till styrelsen. Om man värnar om det kollegiala
inflytandet borde högskolorna åtminstone få nominera. Den kristdemo-
kratiska synen på självförvaltande högskolor innebär att företrädare för
högskolan, forskare, lärare och studenter, ska ha ett avgörande inflytande och
ansvar.
När det gäller hur ordförande i styrelsen utses anser regeringen att denna
person inte ska vara anställd vid den högskola som uppdraget avser och att
regeringen ska utse ordföranden. Regeringen anser vidare att även rektor
fortsättningsvis ska utses av regeringen. Det finns därför en uppenbar risk att
den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar.
Detta leder till att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i
Sverige äventyras. Kristdemokraterna anser att ordföranden bör vara en
person som inte tidigare har anställning inom högskolan, men att det är
högskolan själv som ska utse denna person. Regeringen bör  även i
fortsättningen anställa rektor, och denna person bör liksom regeringen anser
ingå i styrelsen och främst ha ansvar för verkställandet av den direkta
verksamheten och driften av högskolan samt fungera som högskolans chef.
Förslag till rektor bör lämnas av styrelsen efter hörande av lärarna, de
anställda och studenterna vid lärosätet.
Högskolans lärare
Samtidigt som propositionen ger betydligt fler inom
lärarkåren möjlighet att avancera till professorer så urholkar
man till viss del professorernas möjligheter. Framför allt är
det anmärkningsvärt att man föreslår att professorers
möjlighet till sabbatsterminer för forskning ska försvinna.
Förslaget är kontraproduktivt eftersom det klart begränsar
utrymmet för egen forskning. I övrigt är det bra att de som
har kompetensen att vara professor också ska kunna anställas
som sådan.
Kristdemokraterna har ofta betonat pedagogikens betydelse för
undervisningen och vi ser därför positivt på förslaget om att i högre grad
betona pedagogiska meriter vid anställning av professorer. Det är av yttersta
vikt att de strukturer raseras som i dag förhindrar tillkomsten av nya
professorer. Vi anser dock att även andra åtgärder måste vidtas för att
förbättra undervisningen. Högskolelärares skicklighet kan inte mätas enbart i
deras sakkunskap, utan deras kapacitet att skapa en bra studentkontakt är
minst lika viktig. Det vore därför rimligt att högskolelärare vidareutbildas i
pedagogik även efter att de trätt i tjänst.
Ett varnande finger bör höjas när det gäller förslaget om att en högskola i
fortsättningen ska kunna tillsätta professorer utan tillstånd från
Högskoleverket. På så vis försvinner kvalitetskontrollen. Förslaget kommer
också att innebära att en högskola kan ha professorer men inte rätt att
examinera doktorander. Överhuvudtaget är det viktigt att en kraftig ökning
av antalet professorer inte drabbar kvaliteten.
Beträffande anställningsförfarandet vill vi också understryka vikten av att
den nya meritvärderingen inte diskriminerar kandidater som har
föräldraansvar. När det gäller anställning som forskarassistent anser vi att ett
tidsbegränsat företräde är bra, men att dispens ska ges för tid som tagits ut
för sjukdom, föräldraledighet och vård av barn.
Jämställdhet
Högskolan har en viktig uppgift i arbetet med att skapa ett i
verklig mening mer jämställt samhälle. De som leder
undervisning, forskning och institutioner har ett ansvar att
skapa en miljö som ger likvärdiga villkor för kvinnor och
män. Jämställdheten är viktig inte bara ur rättvisesynpunkt;
även kvaliteten blir eftersatt när kvinnors perspektiv och
erfarenheter inte tas tillvara i tillräcklig grad. Undervisningen
måste också bättre tillvarata de skillnader som finns mellan
könen. Idag utgör mannen ofta norm och utbildningen är
alltför sällan uppbyggd så att den passar både män och
kvinnor i lika hög grad. Högskolan, och även skolan i
allmänhet, måste ha som mål att motverka traditionella
könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter.
En bättre könsfördelning inom högskolans lärarkår är angelägen.
Propositionens förslag om rekryteringsmål både på nationell nivå och för de
enskilda lärosätena stöder vi. Vi anser dock att regeringen bör avstå från att
blockera en del av medlen för forskning och forskarutbildning för de
lärosäten som inte lyckas uppnå målen. I ett första steg är det tillräckligt med
tydlig uppföljning och utvärdering av resultat. De informella hinder som
begränsar kvinnors möjligheter måste undanröjas. Det gäller bl.a.
ovanstående krav på hänsyn till kandidater med föräldraansvar samt dispens
för tid som ägnats åt föräldraledighet och vård av barn. En ökad jämställdhet
kan inte påtvingas utan kan bara uppstå genom att förutsättningarna skapas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans ledning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet.

Stockholm den 11 juni 1997
Inger Davidson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)

Åke Carnerö (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-06-11 Hänvisning: 1997-06-12 Bordläggning: 1997-06-12
Yrkanden (6)