med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle

Motion 1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

av Margitta Edgren m.fl. (fp)
Liberal forskningspolitik
Sammanfattning
  Vi slår vakt om mångfalden i forskningsfinansieringen och avvisar
regeringens försök att ta kontrollen över forskningsstiftelserna
  Vi anser det fel att den socialdemokratiska regeringen ser forskningen
som ett besparingsobjekt för att den förra regeringen överförde
löntagarfondsmedel till forskning
  Vi tillför forskningsråden medel så att den allvarligaste delen av
regeringens neddragning kan unvikas, nämligen besparingen på 230
milj kr på grundforskningen.
  Vi värnar systemet med målstyrning och säger därför nej till förslaget
att dra in överskottsmedel från högskolorna
  Vi prioriterar högskolelärarnas forskarutbildning
  Vi satsar på fler doktorandtjänster som ett led i ett program att öka
antalet  doktorsexamina per år från dagens ca 1.500 till 2.500
  Vi anser att pedagogisk skicklighet bör vara ett av kraven  för
lektorstjänst
  Vi avvisar allmänna riktlinjerna för forskning
  Forskningsrådsnämnden, FRN, bör få en koordinerande uppgift för
genusforskningen och därmed avvisar vi ett nytt genussekretariat
  Högskoleverket skall avgöra när en högskola erkänns som universitet
utifrån på förhand kända kriterier.
Liberala grundstenar för
forskningspolitiken
Högre utbildning och  forskning är de viktigaste faktorerna
för att långsiktigt behålla och öka vårt lands kulturella och
sociala välfärd. Globaliseringen, kunskapstillväxten,
teknikutvecklingen och ökad konkurrens ställer stora krav på
de länder som vill tillhöra de mest utvecklade. Det är inte
självklart att Sverige skall höra dit. Det handlar om att
åstadkomma ett kompetenslyft i hela befolkningen. Vi har
tappat i jämförelse med de främsta OECD-länderna men
konkurrensen ökar från länder i Asien, Latinamerika och
Europa. Därför var den borgerliga regeringens beslut att
använda löntagarfondernas medel till långsiktiga och
strategiska forskningsinsatser och forskarutbildning mycket
betydelsefullt. Även beslutet att ge fonderna en annorlunda
styrning och juridisk status var betydelsefullt; mångfald av
finansiärer ger utrymme till mångfald av idéer.
Utbildning och forskning som är högskolans huvuduppgifter är i mångt
och mycket delar i en gemensam process. Därför bör alla som är verksamma
som lärare också bedriva forskning.
Folkpartiet liberalerna bejakar frihet, mångfald och konkurrens inom
högskolesystemet i alla avseenden. Att söka sprida makten över utbildning
och forskning på många händer är centrala inslag i liberal utbildningspolitik.
Högskolorna är viktiga deltagare  i  samhällsutvecklingen. Där vistas unga
människor som präglas för resten av livet av de attityder och förhållningssätt
de möter inom högskolan.
Högskola och forskning har folklig legitimitet i samhället. Detta
förhållande kan brista om människor/skattebetalarna inte uppfattar att
högskolan arbetar för att nå gemensamma mål. Samtidigt är det viktigt att
högskolornas identitet och autonomi inte går förlorad i alla förväntningar på
att de skall vara motorer i den regionala och nationella utvecklingen. Det är
viktigt att forskarna  inte lovar "för mycket". Varken politiker eller forskare
bör uppamma en okritisk tilltro till att forskning  på kort sikt kan ta ned
arbetslösheten. Det är inte så enkelt att om mera pengar stoppas in i
forskning så kommer  ekonomisk framgång som ett brev på posten. Det finns
samband, men  inte så direkta som man i vissa sammanhang vill påstå.
Forskning vid de nya högskolorna
Det är  viktigt att inte öka polariseringen mellan gamla
universitet och nya högskolor. Det är mera av samarbete
Sverige behöver och mindre av misstänksamhet och
vaktslående om det bestående. Alla, både "gamla och nya"
skall självklart löpande kvalitetsbedömas och utvärderas.
Verksamheter som inte klarar kvalitetskraven måste
förbättras eller försvinna oberoende av var de är lokaliserade.
Den fortsatta uppbyggnaden av fasta resurser på de nya
högskolorna bör ske i den takt som uppsatta kvalitetskrav
nås. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid de nya
högskolorna skall bedömas och bedrivas med samma krav på
kvalitet som gäller för all forskning, en utgångspunkt som
de själva med emfas instämmer i.
Anslagsfrågor
Det är i det närmaste omöjligt för ett oppositionsparti att
genomlysa och bedöma alla regeringens förslag på detta
område, som de förs fram i forsknings- och
budgetpropositionerna. Svårigheterna blir än större då
regeringen anger att ytterligare en miljard kronor skall sparas
år 1999 men inte ger någon ledtråd på vilka områden samt
använder stiftelsernas medel för att täcka nya satsningar och
kompensera nedskärningar, som om man hade full kontroll
över medlen. Så är ju långt ifrån fallet, även om de aktuella
lagändringarna skulle accepteras av en majoritet i riksdagen.
Stiftelsernas medel är uppbundna i långsiktiga satsningar och
måste användas i enlighet med ändamålsbestämmelserna i
respektive stiftelseurkunder. Risken är uppenbar att
osäkerheten om forskningsfinansieringen gör att högskolorna
tvekar om mera långsiktiga  forskningsåtaganden.
Vi anser det beklagligt att regeringen tar den förra regeringens kraftfulla
forskningssatsning med löntagarfondsmedel till intäkt för att nu spara på
forskningen. Vi tror att det i ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv är
felaktigt. Vi har i det läge som nu uppkommit ingen möjlighet att anvisa en
finansiering som kan kompensera hela den besparing som regeringen
föreslår. Av statsfinansiella skäl accepterar vi alltså, om än med stor tvekan,
en del av den besparing regeringen föreslår. Vi menar emellertid att den mest
skadliga delen av denna besparing bör stoppas - vissa besparingar är sämre
än andra. Vi anser att grundforskningen, som mer än något annat är statens
ansvar, i görligaste mån måste skyddas från besparingar. Vi föreslår därför
att ytterligare 230 miljoner kronor tillförs forskningsråden jämfört med
regeringens förslag, vilket torde innebära att grundforskningen inte behöver
drabbas av regeringens neddragning. Vi finansierar detta genom förändringar
i andra delar av högskolesystemet och genom att tillföra medel från andra
utgiftsområden i folkpartiets budgetalternativ. En del av finansieringen ligger
i att vi anser att planeringen för ett nytt tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg
kan avbrytas till vidare, då projektet förefaller otillräckligt motiverat och
förankrat.
De yrkanden om förändringar i statsbudgeten som föranleds av förslagen i
denna motion framställs i vår motion om högre utbildning.
Kvalitet förutsätter  forskarutbildade
lärare
Större omsorg måste läggas ned på att rekrytera till
forskarutbildning, både män och kvinnor. De nya
högskolorna är en viktig bas för rekrytering. Fakulteterna
borde inom ramen för ett samarbete med de nya högskolorna
anordna introduktionskurser i forskning som ger insikter i
vetenskapligt arbete och metoder, handledarorganisation
m.m. Alla de som  önskar och som är lämpade för
forskarutbildning bör också ha möjlighet att genomföra en
sådan inom en acceptabel tid. Då krävs tillgång till
doktorandtjänster som  ger den stabilitet som behövs för att
unga människor skall välja att studera vidare i en
forskarutbildning. De  är ju också i den ålder då det är
aktuellt att bilda familj.
Vi vet också att kvinnors intresse för att forskarstudera är mycket knutet
till om det är möjligt att få en doktorandtjänst eftersom den ger en social
trygghet. Folkpartiet liberalernas ambition är att finansiera och inrätta
doktorandtjänster i en omfattning som krävs för att nå vårt mål, 2.500
doktorander skall examineras varje år från år 2000.
Kvaliteten i högskolans utbildningar är beroende av att det finns tillräckligt
antal lärare som har forskarutbildning och pedagogisk utbildning. Den som
utses till professor skall ha visat både vetenskaplig och pedagogisk
skicklighet. Kravet på pedagogisk skicklighet gäller inte lektorer eller annan
lärartjänst inom högskolan. Vi menar att det ger fel signaler och att
högskolelagen bör ställa pedagogisk skicklighet som krav även för
lektorstjänst. Om inte vi värnar kvalitetskraven kan den snabba och stora
ökningen av  antalet platser bli ett dyrbart misslyckande. För att upprätthålla
kompetensen borde det vara en självklarhet att alla forskarutbildade lärare
både undervisar studenter och bedriver egen forskning. Även professorerna i
högskolan bör  undervisa studenter  på  alla nivåer.
I dag är ca 25 % av lärarna på de nya högskolorna forskarutbildade vilket
kan jämföras med  60 % av lärarna på universiteten. För att säkerställa
kvalitet i undervisning och forskning bör resurserna,  som nu avsätts till
forskning vid de nya högskolorna, i första hand  finansiera forskarutbildning
för lärarna.
Synen på stiftelserna är en skiljelinje
En ideologisk skiljelinje mellan socialdemokraterna och
Folkpartiet är synen på forskningsstiftelserna. Tanken när de
instiftades  var att samtidigt som medlen skulle stimulera
strategisk och långsiktig forskning och forskarutbildning
skulle makten över forskningens finansiering spridas.
Naturligtvis skall stiftelserna diskuteras och utvärderas men
Socialdemokraterna har förklarat stiftelserna "krig" och lagt
ner mycket energi på att hitta vägar för att omintetgöra dem.
Vi avvisar i en motion med anledning av prop. nr 1996/97:22
förslaget att regeringen skall kunna ändra sammansättningen
i styrelserna. Därmed avslår vi i denna motion vad
regeringen anför om riktlinjer för ändringar i
stiftelseförordnandena.
Målstyrning
Folkpartiet liberalerna är kritiska till den socialdemokratiska
regeringens vilja  att centralstyra och likrikta. Vi vill vaka
över att högskolorna har de instrument som krävs för att
uppfylla de mål som riksdag och regering har ställt upp. Till
skillnad från den socialdemokratiska  regeringen accepterar
vi att uppsatta mål kan nås på olika sätt, med hjälp av olika
medel och  metoder. Vi ser  inte olikhet som ett hot utan som
en resurs  och  mätare av kreativitet och fantasi. Självklart
skall rättssäkerheten för studenterna garanteras genom en
långsiktighet i systemen och en skyldighet för högskolor att
informera om förändringar. Förändringarna som genomförts
av styrsystem och resursfördelning har mottagits väl av
högskolorna och en svag förändringsvind kan kännas, men
ännu tämligen lite av konkret förändringsarbete. Fortfarande
är ledarskapet i många fall otydligt och studentinflytandet
alltför lågt.
När nu regeringen så tydligt markerar centralstyrning genom att dra in till
statskassan av medel som högskolorna sparat för framtida bruk så finns risk
för att engagemanget och lusten till förändring avtar. Folkpartiet liberalerna
accepterar inte att medlen skall återföras till statskassan eftersom
indragningen minskar tilltron för det målstyrda resurssystemet.
Grundforskning måste värnas
Det har under  åren skett en förskjutning från grundforskning
till tillämpad forskning och utvecklingsarbete. I
förkortningen FOU har U  en betydande andel av resurserna
och  är samtidigt mindre utvärderat och mindre utsatt för
kvalitetsdrivande konkurrens. Detta är inte är
oproblematiskt. Vi är oroliga för att kortsiktiga nyttoeffekter
betonas och får en alltför stor del av forskningsresurserna.
Grundforskningen behövs för att långsiktigt bygga upp ny
kunskap inom olika områden men krävs dessutom för att
främja mångvetenskapligt samarbete. Den vetenskapliga
utvecklingen sker ofta i gränsområdet mellan ämnen,
miljörelaterad grundforskning är ett sådant område,
molekylärbiologi ett annat. Bara genom ökade
grundkunskaper kan problem definieras och lösningar sökas.
Vi har tidigare av statsfinansiella skäl accepterat den
generella besparingen. Nu föreslår regeringen ännu en
besparing på anslagen till  forskningsråden vilket  har till
effekt att resurserna till grundforskning minskar ytterligare.
Detta kan vi inte acceptera utan  vi återför medel till
grundforskningen via forskningsråden under
Utbildningsdepartementet.
Mål för forskningspolitiken
I de mål för forskningspolitiken som regeringen föreslår
finns heller  inget mål som direkt relateras till
grundforskningen eller till dess betydelse för annan
forskning. Regeringens  mål är  fokuserade på  dagens
problem och på att söka väsentliga fakta. Grundforskningen
söker naturligtvis också fakta, men som inte förrän efteråt,
ibland efter mycket lång tid,  kan bedömas som väsentliga
eller oväsentliga. Målen som regeringen föreslår bör
kompletteras.
Internationella forskningsprojekt
Sveriges deltagande i gemensamma projekt i Europa är en
satsning på grundforskning i frontlinjerna. Självklart skall
verksamheter i samarbete utsättas för effektivitetskrav i form
av besparingar. Lika självklart skall vårt deltagande i olika
projekt utvärderas regelbundet. Men det är inte seriöst att
göra som regeringen nu gör dels föreslå en utvärdering av
vårt deltagande,  dels  samtidigt föreslå en mycket stor
besparing.
Det hade varit klokare att genomföra  samma besparing som andra
statsanslag och en utvärdering. Därefter kan regering och riksdag ta ställning
till om vi skall delta fullt ut i samarbetet eller inte. Som det nu är ger
regeringen en negativ  signal till våra samarbetspartner i dessa forsknings-
projekt vilket gör Sverige mindre attraktiv i internationellt forsknings-
samarbete.
Forskning med genusperspektiv,
kvinnors forskning och jämställdhet
I propositionen finns många förslag som vi stöder helhjärtat,
exempel på det är Tema genus vid Linköpings universitet,
Kvinnohistoriska samlingarnas ansvar för dokumentation
och att genusperspektiv är ett ansvar för samtliga
forskningsfinansiärer. Likaså att betona och utveckla
Fora/Centrumorganisationerna och att lyfta fram
mansforskningen.
Däremot  avvisar vi förslaget att starta ett sekretariat för genusforskning
vid Göteborgs universitet med uppgift att stimulera genusforskning,
informera, utreda och bilda opinion. Vi tror inte att ett sekretariat utan
stabil
förankring kan fungera optimalt. Tyvärr är inte Kvinnohistoriska samlingarna
en tillräckligt stabil förankring.
Folkpartiet liberalerna anser att de fem miljonerna i stället skall användas
för att förstärka FRN:s resurser  för genus- och kvinnors forskning. FRN  bör
också få ett tydligt koordinerande ansvar mellan de olika forskningsråden.
Uppgiften skall vara att kanalisera projekt, värdera kvalitet och prioritera
projekt men också att fungera som resurs för genuskompetens åt övriga
forskningsråd. Det är inte meningen att forskningsråden skall "slippa" ansvar
för genus- och kvinnors forskning eller att FRN skall "kontrollera och
diktera". Syftet är att forskningsråden  skall få stöd och vägledning av FRN,
där kompetens finns, under tiden de bygger upp sin genuskompetens. På sikt
när insikterna, förståelsen och kunskaperna om genus finns i alla forsknings-
finansierade organ kan funktionen som koordinator  troligen avvecklas.
Redovisningar av
forskningsfinansiärer skall vara
uppdelade efter kön
En förutsättning för att brister i jämställdhet i högskolan
skall kunna rättas till är att verkligheten blir sakligt och
korrekt belyst. Numera är  till exempel SCB:s
forskningsstatistik möjlig att presentera uppdelad även på
kön. Vi  anser att all redovisning och statistik från högskolor,
forskningsråd,  sektorsorgan och andra som finansierar
forskning konsekvent skall presenteras  uppdelad på män och
kvinnor.
Mångvetenskap
Vi delar regeringens uppfattning att samverkan mellan olika
ämnen och forskningsdicipliner är nödvändig och angelägen.
Forskningsrådsnämdens (FRN) insatser har varit värdefulla
för att ge mångvetenskapliga arbeten legitimitet i
forskarvärlden. Kvinnors ökande andel som  forskare  och
deras ofta annorlunda sätt att ställa frågorna har också
bidragit till större  intresse för vetenskapligt samarbete.
Dagens forskning är ofta gränsöverskridande inte bara över
ämnesgränser utan även över fakultetsgränser. Det är
högskolornas ansvar att finna former för den samverkan som
måste finnas. Erfarenheterna av Linköpings temaorganisation
har inte influerat till förändringar vid övriga universitet. Det
är bra att regeringen nu föreslår två nya teman vid
Linköpings universitet, Genus och Etnicitet där
tvärvetenskaplighet fokuseras. Det är i sammanhanget viktigt
att poängtera att för att  bidra till ett mångvetenskapligt
samarbetet måste en forskare  ha gedigna kunskaper i sitt
eget ämne.
Vi är alltså mycket positiva till att hinder mellan olika områden rivs ner.
Ett sådant hinder är begreppet fakulteter som finns i högskolelag och
högskoleförordning. Det är  ett mer än  300 år gammalt begrepp som när det
infördes beskrev de ämnen som då fanns. Nu  har det inte samma relevans
för  dagens och morgondagens ämnen och problemområden. Vi är medvetna
om att varje universitet självt avgör sin organisation och ämnesindelning
men anser att det är dags att diskutera och ifrågasätta fakultets-
organisationen. Begreppet bör vidgas i högskolelag och förordning. Det bör
framgå att andra begrepp kan finnas som mera svarar mot en modern
högskolas forskningsorganisation.
Riktlinjer för forskning
De riktlinjer som regeringen föreslår är, enligt vår
uppfattning, inte förenliga med de kvalitetsbegrepp som
fungerar inom forskarsamhället. Risken finns att när
regeringen betonar "nyttan av forskning" så starkt får
kvalitetsargument stryka på foten. Riktlinjerna är en katekes
för att legitimera att stiftelsernas stadgar  ändras retroaktivt.
Nej till att regeringen inrättar
professorstjänster
Vi har tidigare avvisat förslag om att regeringen skall ha
rätten att inrätta professorstjänster. Därför avvisar vi nu de
professorstjänster som regeringen vill inrätta.  Det innebär
inte ett ställningstagande för eller emot behovet av
förstärkning av kompetensen i de föreslagna ämnena.
Vi accepterar att forskningsråden ges rätten att inrätta och finansiera
professorstjänster under sex år som ett led i sina respektive uppdrag. Detta
får dock inte inskränka deras möjligheter att finansiera det stöd till yngre
forskare som regeringen föreslår eller forskarutbildning eller att  inrätta s k
post. doc-tjänster eller andra tjänster för nyutbildade forskare.
Forskningsinformation
Varje högskola har ett grundläggande ansvar för att sprida
resultaten av den forskning som bedrivs. Dessutom ingår
ekonomisk ersättning för det arbetet i "prislapparna". Vi är
medvetna om att detta uppdrag sköts olika bra med olika
engagemang av olika högskolor. Likaså har varje
forskningsråd  ansvar för att informera om de
forskningsresultat som  den forskning gett som rådet har
finansierat. Även råden sköter uppdraget olika bra. Vi anser
att en utvärdering bör genomföras av hur högskolor och
övriga forskningsfinansiärer sköter ansvaret för att informera
om forskningens resultat.
Benämningen universitet
Regeringen presenterar kriterier för att en högskola skall få
benämnas universitet. Vi anser att kriterierna borde ha en
tydligare definition för att undvika framtida diskussioner.
Till exempel vad innebär ett antal ämnesområden? Är det tre,
fyra eller flera? Vad innebär tillräcklig omfattning av
grundutbildningen? Är det antalet studenter eller antalet
kurser som skall ha tillräcklig omfattning?
Vi avvisar att det är regeringen som skall besluta om när och vem som
skall ha benämningen universitet. Det är inte en fråga som är lämplig att
politisera. Den högskola som anser sig uppfylla kriterierna bör begära
granskning av Högskoleverket. Därefter bejakas eller förnekas rätten till
benämningen universitet   utifrån hur granskningen utfaller.
Nya databaser är en etisk fråga
Regeringen föreslår att en parlamentarisk forskningsetisk
utredning skall tillsättas. Det tillstyrker Folkpartiet
liberalerna. Den senaste gedigna forskningsetiska
utredningen besvarade i sitt betänkande SOU 1989:74
Forskningsetisk prövning, frågor som: Vad lärde vi oss av
Metropolit-debatten? Hur kan den etiska granskningen av
forskningen förbättras? Är datalagen ett hinder för den fria
forskningen? Longitudinella forskningsregister diskuterades
utförligt  av utredningen ur etiska perspektiv. Det gällde bl a
samtycke, rätt att ändra sig,  sekretess,  utdrag ur register,
ansvar för register och arkivering.
Nu föreslår regeringen att databaser skall byggas upp för  longitudinell
forskning utan att nämna ordet etik.  Vi avvisar dessa databaser tills vidare.
Och vi anser att den parlamentariska utredning som regeringen avser att
tillsätta skall få som  uppgift att göra en genomgång och värdering av
användbarheten av de databaser som redan existerar och penetrera de etiska
frågorna.
SFR - socialvetenskapliga
forskningsrådet
Forskning om hälsorisker borde betonats betydligt tydligare i
forskningspolitiska propositionen. Man tar t.ex. upp
problemet elallergi men inte de tandhälsoproblem som en del
patienter har och tillskriver sina tandfyllningar. Man tar inte
upp behovet av studier av risker med olika
behandlingsmetoder och exponering för olika miljöfaktorer.
Det finns en rad frågeställningar inom läkemedelsområdet
som skulle behöva utredas med epidemiologisk metodik,
t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel ökar risken för
cancer eller ej.
Vi har ont om epidemiologer i Sverige. Därför behöver utbudet av kvalifi-
cerad forskarutbildning i epidemiologi ökas. Vi behöver fler doktorand-
tjänster. I länder som USA och England har epidemiologien en mångårig
tradition medan den är en ung disciplin i Sverige. Internationella gästforskare
borde stimuleras att tillbringa tid vid forskningsinstitutioner i Sverige och
vid
våra nationella register som cancerregistret, läkemedelsbiverkningsregistret
och missbildningsregistret för att tillföra oss sina kunskaper och erfarenheter.
För att säkra kvaliteten på svensk epidemiologisk forskning behövs en
internationell utvärdering av den forskning som nu bedrivs och användbar-
heten av de nationella registren. Regeringen bör ta initiativ till en sådan
utredning liksom till övriga ovan föreslagna åtgärder.
SLU - Statens
lantbruksuniversitet
SJFR - Skogs- och jordbrukets
forskningsråd
Vi anser  att Sveriges lantbruksuniversitet bör  höra under
samma departement som övriga högskolor liksom att Skogs-
och jordbrukets forskningsråd bör hanteras av samma
departement som övriga forskningsråd, d v s
Utbildningsdepartementet. Speciellt som regeringen nu
avvisar förslaget om att omvandla SJFR till ett
sektorsforskningsråd. Till nästa forskningsproposition bör en
flyttning av ansvar och resurser genomföras.
På sidan 235 i propositionen presenteras SJFR:s forskningsprogram för
nästa treårsperiod. Där står forskartjänster, vi utgår ifrån att däri ingår även
forskarutbildningstjänster  t. ex. doktorandtjänster.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitet i forskningen vid de nya högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat anslag till grundforskning via forskningsråden under
Utbildningsdepartementet,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om tekniskt forskningsinstitut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya högskolornas uppgift att finansiera  forskarutbildning för
sina lärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk skicklighet som krav för lektorstjänster,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att  examinera 2 500 doktorer per år från år 2000,
7. att riksdagen som sin mening  ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare doktorandtjänster,
8. att riksdagen avslår riktlinjerna för ändring i stiftelseförordnandena,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursfördelningssystemet och målstyrning av högskolornas
verksamhet,
10.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundforskningens betydelse,
11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för forskning,
12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärderingen av det europeiska forskningssamarbetet,
13.  att riksdagen avslår förslaget om placering av
genusforskningssekretariat i Göteborg,
14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge FRN koordinerande uppgifter för genusforskning,
15.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla redovisningar och all statistik vad gäller forskning skall
presenteras  könsuppdelad,
16.  att riksdagen avslår förslaget om riktlinjer för forskning,
17.  att riksdagen avslår  regeringens förslag om professorstjänster och
deras lokalisering,
18.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genomföra en utvärdering av hur forskningsfinansiärer tar
ansvar för forskningsinformationen,
19.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall vara Högskoleverket som beslutar vilka högskolor
som får rätt att benämnas universitet,
20.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om longitudinella databaser och etik i  direktiven för den
parlamentariska forskningsetiska utredningen,
21.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologisk forskning,1
22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SLU och SJFR bör överföras till Utbildningsdepartementets
ansvarsområde.2

Stockholm den 4 oktober 1996
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)







1 Yrkande 21 hänvisat till SoU
2 Yrkande 22 hänvisat tillJoU


Gotab, Stockholm 1996
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-10-04 Bordläggning: 1996-10-08 Hänvisning: 1996-10-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (44)