med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition

Motion 1997/98:Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

av Gun Hellsvik m.fl. (m)

1 C5 Statens institutionsstyrelse

Regeringen har nyligen föreslagit ett delvis reformerat påföljdssystem (prop. 1997/98:96). Vad gäller lagöverträdare under 18 år är regeringens utgångspunkt att dessa så långt möjligt skall hållas utanför kriminalvården, varför socialtjänsten även i framtiden föreslås få det primära ansvaret för unga lagöverträdare. I linje härmed har regeringen föreslagit att Statens institutionsstyrelse (SiS) bör få ansvaret för en ny frihetsberövande påföljdsform, benämnd sluten ungdomsvård, fr.o.m. den 1 januari 1999. Den nya påföljden skall verkställas på särskilda ungdomshem i SiS regi. För att SiS skall kunna göra investeringar, utbilda personal och vidta andra förberedande åtgärder inför ikraftträdandet av den nya påföljden föreslås i tilläggsbudgeten för 1998 att anslaget C5 Statens institutionsstyrelse skall tillföras 4.300.000 kronor från kriminalvårdens anslag.

I sammanhanget bör också noteras att SiS bedömning av hur många årsplatser SiS kommer att behöva för att verkställa påföljden sluten ungdomsvård avviker från regeringens bedömning. Som framgår av ovan nämnda proposition (s.181) bedömer regeringen att kriminalvårdens behov av årsplatser i och med genomförandet av reformen kan minskas med tio, vilka skall överföras till SiS. Efter SiS utredning och analys av hur många ungdomar som i framtiden kan komma att dömas till sluten ungdomsvård antar SiS att åtminstone 30 ungdomar kan komma att vara intagna vid ungdomshemmen samtidigt. Den nu föreslagna resursöverföring till SiS avseende utbildning av personal m.m. är dock, som framgått ovan, framräknad efter ett behov av endast tio årsplatser. Med fler platser i enlighet med SiS förslag krävs bl.a. mer personal, vilket också torde kräva mer resurser än de nu föreslagna.

Vidare har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen föreslagit att rättsväsendet skall tillföras ytterligare resurser i syfte att bl.a. förstärka kampen mot vardagsbrottsligheten. Vi utgår från att regeringen härmed förväntar sig att fler av de unga pojkar i tonåren, som i princip står för all vardagsbrottslighet, skall kunna gripas och lagföras. I regeringens bedömning av SiS behov av årsplatser tycks dock regeringen helt bortse från det samband som finns mellan en framtida mer framgångsrik bekämpning av vardagsbrottsligheten och antalet lagförda unga personer.

Regeringens bedömning reser en rad frågor. Bl.a. framstår det som tveksamt om ens regeringen förväntar sig att det tillskjutna resurstillskottet till rättsväsendet kommer att leda till en effektivare brottsbekämpning. Om man däremot inte väntar sig något resultat i form av minskad brottslighet och fler dömda gärningsmän behöver dock varken SiS eller kriminalvårdens platsantal utökas. Är vårt antagande korrekt förklaras också varför regeringen valt att inte hörsamma SiS framförda synpunkter (Statens institu­tions­styrelses skrivelse till Justitiedepartementet, 98-03-12, Verk­ställig­heten av den föreslagna påföljden sluten ungdomsvård).

2 Anpassa kriminalvården även till unga lagöverträdares behov

Som närmare utvecklas i vår motion (1997/98:Ju34, av Gun Hellsvik m.fl. (m)) med anledning av ovan nämnda proposition förordar vi en annan utformning av påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Bl.a. föreslår vi att det fåtal personer under 18 år som begår så pass allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff. Även om regeringens förslag till sluten ungdomsvård onekligen påminner om vårt sedan länge framförda förslag skiljer sig regeringens på en central punkt. Vi anser till skillnad från regeringen att reaktioner på brott främst är en uppgift för rättsväsendet. Den nya, alternativa påföljden ungdomsstraff skall därför verkställas på för unga särskilt anpassade kriminalvårdshem, alternativt på särskilda ungdomsavdelningar inom anstalterna. Det väsentliga är att verkställigheten sker i kriminalvårdens regi.

Vårt förslag innebär att den utveckling som redan har skett inom kriminalvården vad gäller tillskapandet av särskilda ungdomsavdelningar nu skall utvecklas vidare. En utveckling i enlighet med vårt förslag ställer naturligtvis ökade krav på kriminalvården. Högre krav måste t.ex. kunna ställas på personaltäthet och specialistkompetens samt på de insatser som skall tillgodose de olika behov av utbildning och återanpassning till ett laglydigt liv som kan finnas hos unga lagöverträdare i åldern 15–17 år.

Med vårt budgetalternativ, som innebär en 1.800 miljoner kronor högre ram för rättsväsendet än regeringens (se 1997/98:Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m)) skapas dessutom reella förutsättningar för polisen och övriga rättsväsendet att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten. När polisen får de resurser som behövs för att på allvar kunna prioritera ungdomsbrotts­ligheten kommer resursbehovet hos de övriga rättsvårdande myndigheterna, bl.a. kriminalvården, att synliggöras.

Mot bakgrund av det ovan anförda och då vi moderater tidigare har avvisat regeringens förslag till påföljdssystem för unga lagöverträdare avvisar vi regeringens förslag att överföra 4.300.000 kronor från kriminalvården till SiS.

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra 4 300 000 kr från utgiftsområde 4 anslag D 1 Kriminalvården till utgiftsområde 9 anslag C 5 Statens institutionsstyrelse. 

Stockholm den 16 april 1998

Gun Hellsvik (m)

Göthe Knutson (m)

Anders G Högmark (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Åke Sundqvist (m)

Christel Anderberg (m)

Liselotte Wågö (m)

Lars Björkman (m)

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-04-29 Bordläggning: 1998-05-04 Hänvisning: 1998-05-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)