med anledning av prop. 1997/98:86 Litteraturen och läsandet

Motion 1997/98:Kr1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Inledning

Regeringens förslag syftar till att öka läsandet och tillgången till böcker och kulturtidskrifter. För att nå detta mål har regeringen använt sig av den något ovanliga metoden att söka fördela 30 miljoner kronor till olika stödåtgärder. Beloppet gavs som förutsättning till den bokutredning som arbetade under 1997. Regeringens förslag ansluter sig huvudsakligen till de av bokutredningen angivna förslagen.

Även om regeringen nu dessbättre valt att avstå från att lägga förslag om ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen, vilket utredningen föreslog, innebär de övriga förslagen en rad marknadsingripanden som regeringen anser nödvändiga för att kompensera bokmarknaden för de höga kostnader som framför allt har sin grund i det höga skattetrycket i Sverige.

Att stimulera läsning och läslust bör ske i unga år. Det är under ungdomsåren som intresset för och vanan att läsa grundläggs. Att åstad­komma detta är en uppgift framför allt för hemmet och för skolan.

För att nå dessa mål är det viktigt att böcker och tidskrifter är lättill­gängliga. I tillgängligheten ligger att det måste finnas en väl fungerande bokdistribution samt att priserna är på en nivå som av konsumenten uppfattas vara rimlig. I konsekvens härmed anser vi att en sänkt moms på böcker skulle vara en viktig markering. En lägre moms skulle innebära att priserna på böcker generellt kan sänkas. Det gynnar de enskilda konsumenterna, men lägre bokpriser gynnar särskilt de studerande och innebär även att biblioteken får lägre inköpskostnader.

Regeringen har valt att föra en högskattepolitik vilket medfört att Sverige rasat från tredje till artonde plats i OECD:s välståndsliga. Om Sverige haft samma ekonomiska utveckling som OECD:s genomsnitt skulle varje hushåll i år disponera 50 000 kronor mer än vad man har i dag.

Högskattepolitiken medför att regeringen försöker kompensera olika områden genom bidrag. Det nu föreliggande förslaget innebär inte något undantag härvidlag. Medel föreslås för bokdistribution, bokkataloger, läs­främ­jande åtgärder m.m. Ökade uppgifter ges till Statens kulturråd. Administration och byråkrati ökar vilket på sikt ytterligare fördyrar verk­samheten och produkterna. En sänkt bokmoms liksom sänkta skatter i övrigt skulle i högre grad gynna konsumenterna och göra böcker och kulturtid­skrifter tillgängliga för fler.

Regeringens förslag

Regeringens förslag innebär att det statliga stödet för utgivning och distribution av litteratur ökas med 17,8 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att en upplagespärr införs så att stödet minskas när första upplagan uppgår till 6 000 exemplar.

Enligt förslaget blir konstruktionen att förlagen för att erhålla statligt utgivningsstöd måste åta sig att distribuera ett visst antal exemplar av varje utgivningsstödd titel för distribution för folkbibliotek och bokhandel. Avsikten är att samtliga kommuner och 100 bokhandlare skall komma i åtnjutande av dessa friexemplar. Enligt regeringen innebär detta att biblioteken varje år kommer att få 200 000 böcker samt att bokhandeln erbjuds 70 000 böcker. Distributionen skall ske via Statens kulturråd och förlagen skall kompenseras för distributionen inom ramen för utgivnings­stödet. Förslaget innebär att förlagen får bidra med 50 procent med förlagsnettopriset. Statens kulturråd skall få särskilda medel för att producera en katalog upptagande de utgivningsstödda titlarna.

Regeringen föreslår att litteraturstödda titlar skall distribueras som friexemplar till bibliotek och bokhandel. Kostnaderna för detta kommer i praktiken att få delas mellan förlagen och staten som vardera får stå för hälften av det s.k. förlagsnettopriset. Förlagen har inte förklarat sig vara beredda att stå för denna kostnad. Om regeringens förslag ändå drivs igenom kan förlagen förväntas kompensera sig för kostnaderna på annat sätt. Det kan också bli så att förlagen avstår från att söka litteraturstöd.

Förslaget om upplagespärr kan bli verkningslöst och uppmanar till manipulation av bidragssystemet. Små förstaupplagor eller stora returer innebär i praktiken att upplagespärren kan kringgås.

Den avgörande invändningen mot regeringens förslag är emellertid en annan: Böcker är numera färskvara. Litteraturstödet är ett efterhandsstöd. Det innebär att böckerna ofta funnits på marknaden 4–6 månader innan beslut om stöd föreligger. Den distribution av litteraturstödda titlar som föreslås kommer att leda till att redan gamla böcker når bokhandeln och biblioteken. Av samma skäl kan lämpligheten av att producera en katalog över litteraturstödda titlar ifrågasättas.

Beträffande distributionsformen förutsätts den på bibliotekssidan kunna ske utan ytterligare kostnader för biblioteken vilket är en omöjlighet om man inte avstår från att göra andra inköp eller dra ner på verksamheten. Beträffande distributionen till 100 utvalda bokhandlare har regeringen inte angivit efter vilka kriterier dessa bokhandlare skall utses. Vare sig läge eller omsättning är lämpliga kriterier. Motiven för distributionsstödet är kulturpolitiska men ett urval av 100 bokhandlare blir sannolikt mycket subjektivt.

För läsfrämjande insatser föreslås 6,8 miljoner kronor. Här ingår att det blir möjligt att stödja ett antal projekt som syftar till att öka läsning bland barn och unga. Vidare skall en barnbokskatalog produceras och distribueras till bibliotek, bokhandlare, förskolor, skolor, lärare och biblioteks­utbild­ningar, studieförbund m.fl.

Läsfrämjande åtgärder bedrivs vanligen i någon form av projekt som skall beskrivas och administreras. Antalet ansökningar om projektmedel brukar vida överstiga vad som är tillgängligt för fördelning. Många läsprojekt är utomordentligt värdefulla och framgångsrika. Emellertid bör man fråga sig vad som sker när projektmedel inte beviljas eller när projektmedlen tar slut. Vi vill för vår del framhålla att läsinlärning och förmedling av läsandets möjligheter till upplevelser och glädje i hög grad åvilar skolan i dess ordinarie verksamhet utan tillförsel av särskilda medel.

Det statliga stödet till bokhandeln skall ökas med 2,5 miljoner kronor och även omfatta ett nytt IT-stöd. Katalogdatorstödet har stor betydelse, särskilt för den mindre bokhandeln. Stödet till bokhandeln i form av kreditstöd har visat sig vara effektivt för att upprätthålla ett nät av kvalitetsbokhandlare även på mindre orter.

Stödet till kulturtidskrifter ökas för att ge kommunala bibliotek prov­pre­numerationer på kulturtidskrifter och för upprättande av en katalog över kulturtidskrifter på Internet. För förslaget anvisas 900 000 kronor. En katalog över kulturtidskrifter kommer rimligen att finnas tillänglig på Internet utan något statligt bidrag. Aktörer på marknaden kommer att lösa denna fråga om behov föreligger.

För förbättrad statistik på litteratur och tidskriftsområdet föreslås 2 miljoner kronor till Statens kulturråd. Att i ett statsfinansiellt läge öka statens utgifter genom ytterligare administrativa insatser finner vi inte försvarligt. Förslaget bör avslås.

Finansiering

För finansiering av förslagen hänvisar regeringen till proposition om Kulturpolitiken (1996/97:3). I propositionen som överlämnades till riksdagen i oktober 1996 angavs att regeringen avsåg att under 1999 avsätta medel motsvarande en ytterligare ökning av de framtida insatserna för litteratur och språk med 30 miljoner kronor. Regeringen fortsätter nu på den inslagna vägen. Inga medel anvisas heller i det nu avgivna förslaget. Regeringen redovisar sina bedömningar och avsikter vad gäller olika anslag som den avser att presentera för riksdagen efter valet.

Den valda tekniken innebär en öronmärkning av framtida anslag utan att någon finansiering har angivits.

Vårt alternativ

Vi finner för vår del att uppgiften att väcka intresse för böcker och stimulera till läsning skall vila på hemmet, förskolan och skolan. Böcker skall vara lätt tillgängliga. Bokproduktion och bokspridning är uppgifter som bör kunna fungera utan marknadsingripanden. Sverige har en i internationell jämförelse hög moms på just böcker. Utomlands ligger momssatserna vanligen på mellan 6 och 8 procent. I vissa länder beläggs böcker inte med någon moms. En låg momssats på böcker och kulturtidskrifter skulle enligt vår mening vara en viktig markering av det tryckta ordets betydelse. Vi förordar att mervärdesskatten på böcker sänks när det samhällsekonomiska utrymmet så medger.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1997/98:86 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 mars 1998

Elisabeth Fleetwood (m)

Lennart Fridén (m)

Jan Backman (m)

Gunnar Hökmark (m)

Elizabeth Nyström (m)

Birgitta Wichne (m)

Birgitta Wistrand (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Hjertén (m)

My Persson (m)

Inger René (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-03-27 Bordläggning: 1998-04-14 Hänvisning: 1998-04-15
Yrkanden (2)