med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m.

Motion 1998/99:Bo10 av Knut Billing m.fl. (m)

av Knut Billing m.fl. (m)
Inledning
I propositionen föreslås en uppmjukning av reglerna för
eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag samt att reglerna
för tillämpning av vissa äldre bestämmelser om
bostadsbidrag skall upphöra att gälla.
Moderata samlingspartiet konstaterar att de fakta som redovisas i
propositionen och som lett fram till regeringens nödåtgärd för ökad eftergift
vid återbetalning av bostadsbidrag med all önskvärd tydlighet stöder den
uppfattning vi länge hävdat:
Bostadsbidragssystemet har havererat. Detta understöds inte minst av det
faktum att endast tio procent av de hushåll som fick bostadsbidrag någon
gång under 1997 har fått bidraget utbetalt med korrekt belopp.
Ständiga ändringar i de redan snåriga bidragsreglerna har fått till följd att
det för allt fler människor är omöjligt att räkna på bidragens effekter för den
egna privatekonomin, samtidigt som höga skatter på inkomster och boende
innebär att bostadsbidraget för många är en förutsättning för att inkomster
och utgifter skall gå ihop. Svenskarna betalar de högsta hyrorna i EU, i
genomsnitt 34 procent av disponibel inkomst. Bara fastighetsskatten
motsvarar i genomsnitt en till två månadshyror av den kostnaden.
Moderata utgångspunkter
Målet för oss moderater är att varje människa som har
heltidsarbete skall kunna leva på sin inkomst. Det är orimligt
att människor skall behöva vara beroende av bidrag sedan
man betalat sin skatt. Tryggheten för var och en måste i
första hand grunda sig på vetskapen att man kan påverka sin
egen situation utan att vara beroende av ständiga
förändringar och politisk klåfingrighet. Samtidigt måste
varje individ som behöver stöd och hjälp vara förvissad om
att man får hjälp då det verkligen behövs. Därmed kan också
statens insatser riktas mot de särskilt behövande grupperna.
Bostadsbidragssystemet som det i dag är uppbyggt kan uppenbarligen leda
till att hushåll tar emot bidrag med stora belopp trots risken att senare bli
återbetalningsskyldig. Mycket tyder visserligen på att många inte har förstått
den information som funnits tillgänglig. Mot den bakgrunden är det viktigt
att informationen till de bidragssökande ytterligare förtydligas. Det måste
emellertid noteras att det av ansökningsblanketten har framgått att bidragen
är preliminära. Det finns därför inte anledning att ifrågasätta återbetalnings-
skyldigheten på denna grund.
Samtidigt går det inte att bortse ifrån att bostadsbidragen precis som alla
andra inkomstprövade bidrag ger upphov till destruktiva marginaleffekter,
där det i många fall inte lönar sig att arbeta eftersom en inkomstökning
tillsammans med högre skatt, resor till och från arbetet, högre
barnomsorgsavgifter m.m. leder till att hushållet i slutändan får mindre
pengar kvar i plånboken. Det finns därför anledning att åter erinra om
Moderata samlingspartiets tidigare ställningstaganden när det gäller
bostadsbidragen. Vi vill ändra reglerna för erhållande av bostadsbidrag enligt
följande:
? återgång av familjeinkomsten som grund för beräkningen,
?
? avskaffande av ytnormen,
?
? avskaffande av reglerna där barnpension räknas in som bidragsgrundande
inkomst när barnpension inte kan användas för att täcka hyreskostnaden.
?
Moderata samlingspartiet anser att bostadsbidragen skall
prioriteras till barnfamiljer, som på grund av behovet av
större bostadsyta har svårt att anpassa sina boendekostnader.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn bör därför avvecklas,
vilket innebär att bostadsbidraget till ungdomar under 29 år
försvinner. Ett eventuellt behov av stöd till boendet för
studerande som inte har barn bör kunna lösas inom ramen för
studiemedelssystemet.
Bostadsbidragen bör på sikt ersättas av ett system som bygger på en
princip om avdrag i stället för bidrag. I de fall en familj inte kan
tillgodogöra
sig ett avdrag, t.ex. för att inkomsten är för låg, skall bidrag utgå. Merparten
av utgifterna för bostadsbidrag bör ersättas med ett högre avdrag som tar
hänsyn till försörjningsbördan i en familj. I de fall avdrag ej kan komma i
fråga bör en närmare studie genomföras som diskuterar möjligheterna till
bidrag genom den övergripande socialpolitiken eller till ett bidrag som
bestäms genom ett system med negativ inkomstskatt. Det senare innebär att
en skattskyldig som inte har tillräcklig inkomst att göra avdrag mot
deklarerar en negativ inkomst som taxeras och därefter betalas ut av
skattemyndigheten.
Återbetalning av
bostadsbidrag
Den nu uppkomna situationen är en följd av de ändringar av
bostadsbidragsreglerna som antogs av riksdagen 1996.
Moderata samlingspartiet vill för sin del konstatera att en
stor andel av de återbetalningskrav som många hushåll har
fått aldrig hade blivit verklighet om reglerna i stället hade
sett ut på det sätt vi önskat. Mycket tyder på att många av de
hushåll som fått stora återbetalningskrav har blivit offer för
regeln om individuella inkomstgränser, på det sättet att en
liten inkomstökning för den ena av två gifta/sammanboende
har lett till en stor minskning av det bidrag hushållet varit
berättigat till. Moderata samlingspartiet anser att reglerna för
bostadsbidrag skall baseras på hushållets samlade inkomster,
som bättre anger möjligheterna för hushållet att klara sina
boendekostnader.
Även studerande som har uppburit bostadsbidrag under studietiden och
därefter börjat arbeta hör till dem som blivit återbetalningsskyldiga med stora
belopp. Detta är en närmast ofrånkomlig konsekvens av att studerande skall
omfattas av samma bostadsbidragssystem som alla andra, eftersom den
inkomstökning som uppstår när studierna avslutas och arbete påbörjas ofta är
stor. Moderata samlingspartiet vill därför upprepa kravet att bostadsstödet till
studerande skall lösas inom studiemedelssystemet.
Moderata samlingspartiet ser ingen anledning att ifrågasätta att
möjligheten till eftergift av återbetalningskrav för hushåll som saknar
betalningsförmåga utökas. Samtidigt tvingas vi konstatera att en sådan
regeländring knappast innebär någon större förändring i sak, eftersom dessa
hushåll ändå inte hade haft möjlighet att betala. Av den anledningen vill vi
anföra följande:
Det bakomliggande syftet med bostadsbidragen är att ge ett stöd till
boendekostnaderna för de hushåll som ur ekonomisk synpunkt har det allra
svårast. Redan mycket små inkomstökningar medför att det bostadsbidrag
hushållet är berättigat till minskas med ett relativt stort belopp och att
återbetalning kan bli aktuell. Det är mot den bakgrunden stötande att
återbetalningen av bidrag som utbetalats med för stort belopp också är
förenad med en räntekostnad för den som inte har möjlighet att omedelbart
betala tillbaka hela beloppet. Av samma skäl vill vi även ifrågasätta den
engångsavgift som är förenad med återbetalningskravet.
I sammanhanget finns också anledning att erinra om de ca 3 500 hushåll
som redan har gjort en s.k. förtida återbetalning. Vi vänder oss emot att den
som har ansträngt sig för att göra rätt för sig riskerar missgynnas av i
efterhand införda regeländringar. Moderata samlingspartiet vill därför
påpeka att det bland dessa kan finnas hushåll som hade kunnat omfattas av
den vidgade eftergiftsmöjligheten för återbetalningskrav och att dessa i
sådant fall bör återfå sina inbetalade pengar.
Försäkringskassans
handläggning av bostads-
bidragen
Moderata samlingspartiet konstaterar att försäkringskassan
vid anmälan om ändrad inkomst gör en preliminär beräkning
av det förändrade bidragsbeloppet och i förekommande fall
också jämkar eller drar in bidraget. Det vore enligt vår
uppfattning inte för mycket begärt att försäkringskassan
redan vid detta tillfälle, med angivande av ungefärligt
belopp, upplyste den sökande om att för mycket bidrag blivit
utbetalat och att ett återbetalningskrav är att vänta. En sådan
ordning skulle ge hushåll som hamnat i denna situation
bättre möjligheter att planera sin återbetalning under längre
tid och också göra en s.k. förtida återbetalning. Detta bör ges
regeringen till känna.
I sammanhanget finns också anledning att påpeka hur gällande regler för
bostadsbidrag särskilt missgynnar egna företagare. Ett exempel är att en
egenföretagare enligt skattemyndighetens regler kan avsätta pengar i en
periodiseringsfond utan att detta räknas som egen inkomst, men att dessa
pengar skall räknas in i inkomsten enligt försäkringskassans regler för
bostadsbidrag. När det gäller beräkning av den sjukpenninggrundande
inkomsten skall dock inte pengar avsatta i periodiseringsfond räknas in. Det
ter sig både ologiskt och orättvist att inte samma regler gäller för de olika
bidrags- och försäkringssystemen och är inte ägnat att uppmuntra den som
vill driva ett eget företag. Det är hög tid att ett enhetligt inkomstbegrepp
införs i samtliga bidragssystem som försäkringskassan administrerar och att
dessa lämpligen samordnas med skattemyndighetens regler.
Tillämpningen av vissa äldre
bestämmelser om
bostadsbidrag
I propositionen föreslår regeringen att vissa äldre
bestämmelser om bostadsbidrag från den tid då kommunerna
skötte administrationen av bidrag på lokal nivå skall upphöra
att gälla. Mot bakgrund av att inte en enda kommun under
1998 inkom med begäran om statsbidrag för kostnader som
uppkommit under avvecklingen av det gamla systemet, och
att endast några få kommuner återredovisade sådant bidrag,
har Moderata samlingspartiet ingenting att erinra mot
propositionen i denna del.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av räntor
och avgifter vid återbetalning av bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om eftergift till hushåll som gjort en förtida återbetalning av
bostadsbidrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en preliminär upplysning om återbetalningsskyldighet vid
anmälan om ändrad inkomst till försäkringskassan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett enhetligt inkomstbegrepp.

Stockholm den 25 mars 1999
Knut Billing (m)
Sten Andersson (m)

Inga Berggren (m)

Carl-Erik Skårman (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Gunnar Axén (m)

Anna Lilliehöök (m)

Fredrik Reinfeldt (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-03-25 Hänvisning: 1999-03-26 Bordläggning: 1999-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)