med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning

Motion 1999/2000:Ub37 av Sofia Jonsson (c)

av Sofia Jonsson (c)
Inledning
Förväntningarna och kraven på lärarna ökar i takt med att utbildnings-
frågorna blir allt viktigare. Begreppet livslångt lärande indikerar ett nytt
förhållningssätt till utbildning. Ett lärande samhälle vidgar uppdraget för
dem som utbildar sig till lärare. De nya villkoren och förutsättningarna
ställer stora krav på lärarna.
Kunniga, engagerade och skickliga lärare är nyckeln till en skola i världs-
klass. Lärare som förmår inspirera elever och väcka deras nyfikenhet på
kunskap kan lyfta elever till oanade höjder. Lärare ska lägga kunskaps-
grunden för eleverna och samtidigt skapa positiva attityder till fortsatt
lärande livet ut. Trots att debatten om skolan ofta fokuseras på alla problem
som skolan brottas med vill vi ändå poängtera att det finns många skolor,
skolledare, lärarlag och enskilda lärare som arbetar med ny pedagogik och
som anpassar undervisningen efter varje elev och uträttar storverk i dagens
svenska skola.
Skolan har genomgått stora förändringar de senaste åren. Reformer av
skolans organisation med en ändrad syn på arbetsformer och undervisnings-
metoder har påverkat lärarrollen. Lärarrollen vidgas från kunskapsförmedlare
till att också vara inspiratör, handledare och arbetsledare för elevernas eget
lärande. De stora samhällsförändringarna ger också nya förutsättningar och
ställer andra krav på lärares arbete. Inte minst gäller detta skolans roll i ett
samhälle, där möjligheterna till information och kunskaper utanför skolans
väggar radikalt har ökat. Med en ökad globalisering och ny informations-
teknik vidgas yrkesrollen och blir mer komplex. Men också nya samhälls-
och livsförhållanden, som förändrar barns och ungdomars attityder, påverkar
lärarnas yrkesroll. Det mångkulturella samhället ger också tydliga avtryck i
skolan.
I en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort visar man att nästan var
tredje yngre lärare och var sjunde blivande lärare är osäkra på om de kommer
att arbeta som lärare om fem år. 60 procent av lärarna anser med bestämdhet
att läraryrket inte är ett attraktivt framtidsyrke. Det finns mycket att göra
för
att uppvärdera läraryrket och stärka lärarnas professionella roll i skolan. Det
handlar om att förnya lärarutbildningen, höja lönerna, förbättra karriär-
möjligheter, se till att det finns rimliga möjligheter till fortbildning och
även
se till att lärarnas inflytande ökar till exempel genom att de tillsammans med
lokala skolstyrelser får bestämma över hur resurser fördelas och hur arbets-
tiden skall utnyttjas.
Dagens lärarutbildning
Antalet studenter inom lärarutbildningen utgör idag drygt 10 procent av
antalet studenter i högskolan. Av antalet doktorander i högskolan är
mindre än 2 procent registrerade inom forskarutbildningen med
anknytning till lärarutbildningen.
Mycket av den kritik som riktats mot dagens lärarutbildning har pekat på
brister i yrkesförberedandet i de olika utbildningarna. Det har handlat om
förmågan att hantera skolans "verklighet" som grupp- och klassrums-
situationer, föräldrasamtal, utvecklingsarbete mm. De kritiska synpunkterna
gäller dessutom bristen på koppling mellan ämnesstudier och den didaktiska
aspekten av respektive ämne. Vidare har brister påtalats i förmågan till sam-
arbete och samverkan mellan olika lärarkategorier.
Den huvudsakliga kritiken har sällan fokuserats på lärarnas ämneskun-
skaper.
 I en enkätundersökning som Lärarförbundet har gjort bland unga lärare
angående lärarutbildningen visade det sig att bara var tredje ung lärare anser
att deras utbildning gav den kunskap och kompetens de behöver i arbetet.
Det man saknade i utbildningen var:
?  mer praktik,
?  verklighetsförankring,
?  konflikthantering,
?  hur man hjälper elever med problem/särskilda behov,
?  föräldrakontakter.
På frågan om de skulle rekommendera sitt yrkesval till andra svarade så
stor del som 43 procent nej. De vanligaste motiveringarna var:
?  för låg lön,
?  för stor arbetsbörda.
?  stressigt,
?  lång utbildning med stora studieskulder.
På frågan om vilka förändringar de skulle vilja genomföra svarade de:
?  högre lön,
?  mindre klasser/grupper,
?  höja läraryrkets status.
Behovet av en ny/utvecklad lärarutbildning
Ett förändrat läraruppdrag förutsätter en förändrad och utvecklad lärar-
utbildning.
Som vi tidigare framfört indikerar begreppet livslångt lärande ett nytt för-
hållningssätt till utbildning. Ett lärande samhälle vidgar uppdraget för dem
som utbildar sig till lärare.
Det är viktigt att lärarna har en fast förankring i en kvalificerad utbildning.
Kvaliteten i lärarutbildningen är av avgörande betydelse för kvaliteten i
skolans och barnomsorgens verksamhet och utveckling. Sedan 1977 är
lärarutbildningen inordnad i högskolan och omfattas av kravet på forsknings-
anknytning. Trots att drygt 20 år har förflutit har universitet och högskolor
inte i tillräcklig grad verkat för att en forskningsbas på lärarutbildningens
område byggts upp.
Centerpartiet menar att en förnyad lärarutbildning med en förstärkning av
den vetenskapliga grunden för lärarutbildningen måste till. Grunden bör vara
att lärare ska ha goda ämneskunskaper, med en sammanhållande kompetens i
pedagogik, didaktik och metodik. Utbildningen måste utvecklas mot att
kunna ge såväl en bredare grundkompetens som möjligheter till en ökad
fördjupning/specialisering.
Alla de olika skolformerna behöver också lärare som kan komplettera
varandra och samverka i syfte att utveckla verksamheten och uppnå målen.
Samarbete över ämnesgränserna bör underlättas och prioriteras. I synnerhet
gäller det samarbete mellan teoretiska och praktiska ämnen.
Läraryrket handlar inte bara om arbetet som pedagog, utan också om att
hantera en komplex social situation i och utanför klassrummet. Många ny-
examinerade lärare har också vittnat om att kunskap om detta vore värdefullt.
Det är därför av stor vikt att lärare under utbildningen också får kunskaper
om sociala relationer och konflikthantering. Då många lärare kommer att
möta elever med många olika bakgrunder och erfarenheter i skolan är det
också värdefullt att lärare genom sin utbildning är förberedda för detta och
att den mångkulturella skolans möjligheter därigenom tas tillvara.
Centerpartiet vill skapa en skola som utgår från ett förhållningssätt där
man ser att alla elever kan och vill lära, men på olika sätt. Vissa elever lär
sig
lättare och mer genom att arbeta praktiskt medan andra lär sig genom att
teoretiskt studera något, och dessutom kan det ta olika lång tid att nå kun-
skaperna. Om vi utvecklar skolan i den riktning som ovan beskrivits medför
det att vi i hela skolsystemet fjärmar oss från situationer innebärande att alla
elever skall lära sig samma saker under samma tid, vilket betyder ett i
grunden annorlunda undervisningstänkande.
Lärarutbildningskommittén betonar vikten av att utnyttja olika kultur-
former och konstnärliga uttryck i skolans läroprocesser. "Som lärare skall
man sträva efter att integrera kultur i skolan på ett sådant sätt att konstens
metod blir en självklar kunskapsväg i skolans vardagliga arbete ... Barn och
ungdomar måste i ökad utsträckning få möjlighet att reflektera, analysera,
redovisa och gestalta sitt vetande på skilda sätt genom olika språkformer."
Som exempel kan nämnas att drama kan spela en viktig roll för hela skolan.
Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse. Drama kommer av
det grekiska ordet "drama", som betyder handla. När man i handling
föreställer något så innebär det att hela jaget medverkar. Man får då insikt
om sig själv men kan också lära sig förstå hur andra har det. Drama-övningar
stärker självförtroendet och tränar det egna ställningstagandet och kritiskt
tänkande. Ett mål med drama-övningar kan t ex vara att hjälpa en grupp som
har problem med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor utan
även att arbeta med känslor. Om förmågan till empati kan tränas så är drama
en bra metod.
Det viktigaste kvalitetsarbetet är det arbete som sker i varje klassrum och i
relationen mellan lärare och elever. Det är enormt viktigt att lärare har en
vana att reflektera över sin egen undervisning. Till stor del sker detta arbete
i
dag vid varje skola. Det kan dock stödjas genom att i lärarutbildningen
förmedla kunskaper om självutvärdering och metoder för kvalitetssäkring.
Lärarutbildningen har hittills i stor utsträckning varit inriktad på att utbilda
studenterna i individuellt lärararbete. En lärarutbildning för framtiden måste
träna studenterna för såväl gemensamt som individuellt lärararbete.
Läs- och skrivutveckling kan inte avgränsas endast till svenskämnet i
skolan. I all verksamhet ingår språkliga delar och eleverna kommer, när de
lämnat skolan, förväntas kunna använda språket i all verksamhet. Givetvis
måste inte alla lärare ha detaljerade kunskaper om läs- och skrivutveckling,
men alla bör ha åtminstone sådana kunskaper att de kan följa elevernas
utveckling och observera om något är fel. I all lärarutbildning bör därför
obligatoriskt ingå kunskaper om barns läs- och skrivutveckling, dyslexi samt
dyskalkyli. Alla lärare bör också ges möjlighet att ta del av sådan fort-
bildning.
Med en ny lärarutbildning som ökar flexibiliteten och valmöjligheterna
kommer Centerpartiets tankar om inrättandet av en distanshögskola väl till
pass. Riksdagen har redan beslutat att skapa en distansutbildningsmyndighet
i Härnösand. Det är naturligt att vidareutveckla denna med ett bredare
mandat, fler högskoleplatser och status som egen högskola.
Regeringens förslag om en ny lärarutbildning
Centerpartiet välkomnar i huvudsak regeringens förslag om en samlad
lärarexamen med en ny struktur. Den nya lärarexamen ersätter 8 av de 11
lärarexamina som finns idag. Den omfattar lägst 120 poäng och högst
220 poäng. Den består av tre integrerade utbildningsområden. Detta
innebär att om en student på gymnasielärarutbildningen läser
kombinationen svenska och samhällskunskap innebär det sammanlagt
220 poäng för en lärarexamen, vilket är en ökning från dagens 200
poäng. Det är viktigt att betona att examenskraven är angivna med ett
lägsta poängantal. Många studenter kommer av olika skäl att vilja och
behöva göra en längre utbildning.
I dag erbjuder högskolorna oftast lärarutbildning för såväl grundskolan
som gymnasieskolan i vissa ämneskombinationer som studenten har att välja
mellan. Fördelarna med det nya förslaget är att det ger möjlighet till stor
flexibilitet och öppenhet för de studerandes önskemål. Det är stora fördelar
med att studenterna genom val av utbildning kan verka över ett bredare fält
av skolväsendet. En student kan skaffa sig en lärarutbildning med
individuella kombinationer. Möjligheterna finns t ex att sätta samman en
examen där ett praktiskt-estetiskt ämne kombineras med ett teoretiskt, t ex
slöjd  och matematik.
Det allmänna utbildningsområdet
Regeringen föreslår att ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng
inrättas. Utbildningsområdet bör innehålla dels för läraryrket centrala
kunskapsområden, dels tvärvetenskapliga ämnesstudier med en
omfattning av ungefär hälften vardera. 10 poäng av de 60 bör vara
verksamhetsförlagda.
Centerpartiet anser att tanken med en gemensam bas och yrkeskärna för
alla lärare är bra. Oavsett i vilket sammanhang och inom vilka kunskaps-
områden/ämnen den blivande läraren kommer att verka ställer läraruppdraget
krav på kompetenser som är gemensamma för alla lärare. De tvär-
vetenskapliga studierna kan dessutom öka kunskapen om och förståelsen för
andra lärarkategorier och grunden läggs för ett samarbete i den kommande
lärargärningen.
Centerpartiet anser dock att utformningen av det allmänna utbildnings-
blocket är otydlig. Ett antal områden, inbördes väldigt olika, tas upp i be-
skrivningen av ämnet. Även i ett målstyrt utbildningsväsende måste lag-
stiftaren tillåta sig att formulera tydliga mål som garanterar såväl utbild-
ningens innehåll som dess status.
Särskilt bristen på resonemang kring tre av lärarrollens kärnkompetenser -
pedagogik, didaktik och metodik - måste i detta sammanhang framhållas.
Det är sedan länge konstaterat att såväl didaktik som metodik är eftersatta
vetenskapliga discipliner i Sverige, något som knappast förbättras genom det
föreslagna allmänna blocket. Att utbildningen skall vara tvärvetenskaplig
innebär inte - och får inte innebära - att de i tvärvetenskapen ingående
disciplinerna osynliggörs och tunnas ut. God tvärvetenskap bygger i stället
på goda kunskaper i något/några av de ämnen som bär upp blocket och att
föreningen mellan mer traditionella vetenskapliga discipliner kan tillföra
något nytt.
Slutsatsen av detta bör vara att de tre ämnena pedagogik, didaktik och
metodik också skall vara synliga i målbeskrivningen för det allmänna
utbildningsblocket. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att fördelningen mellan centrala kunskapsområden och
tvärvetenskapliga ämnesstudier inom det allmänna utbildningsområdet inte
skall låsas till 30 poäng vardera utan föreslår att denna fördelning får göras
lokalt. Detta bör ges regeringen till känna.
Tvärvetenskapliga ämnesstudier
De tvärvetenskapliga ämnesstudierna skall uppmärksamma olika sätt att
organisera och tillägna sig kunskap och samtidigt bidra till studenternas
ämneskunnande. Tvärvetenskapliga ämnesstudier kan vara ett bra sätt att
tillämpa de kunskaper och erfarenheter som studenterna tillägnat sig
inom inriktningar och specialisering. De tvärvetenskapliga studierna bör
därför i huvudsak förläggas till senare delen av utbildningen. Detta bör
ges regeringen till känna.
De ämnen, som ingår i tvärvetenskapliga ämnesstudier, bör inne-
hållsmässigt kunna definieras för att senare kunna tillgodoräknas som
ämnesstudier. Detta bör ges regeringen till känna
Inriktning och specialisering
För att underlätta vid ämnesstudier är det angeläget att det av kursplanen
framgår hur stor del av inriktningarna och specialiseringarna som kan
tillgodoräknas för ytterligare studier i det aktuella ämnet. Detta bör ges
regeringen till känna.
De verksamhetsförlagda delarna
Det är viktigt att framhålla att den verksamhetsförlagda delen av utbild-
ningen inte är liktydig med den tidigare praktiken utan faktiskt handlar
om en ny utbildningsform i vilken teori och praktik förenas och där
ämnesdidaktik ingår som en väsentlig del.
Centerpartiet anser att det är önskvärt att blivande lärare får möjlighet att
pröva lärarrollen redan tidigt under utbildningen. För att studenterna skall
hinna lära känna hela skolans kultur är det viktigt att delar av den verk-
samhetsförlagda tiden läggs i sammanhållna perioder. Detta bör ges
regeringen till känna.
Det är viktigt att fristående skolor ingår i lärarutbildningarnas nätverk för
att bereda plats åt lärarkandidater. I friskolorna kan lärarkandidaterna efter
eget intresse få pröva utbildningsmiljöer som präglas av en särskild profil
eller pedagogik. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet menar att det är viktigt att de verksamhetsförlagda delarna är
förlagda till skolor i olika kommuner. Som det ser ut i dag får inte alla
kommuner möjlighet att ta emot lärarstuderande i sina skolor. Högskolorna
bör ha ett ansvar för att alla kommuner blir delaktiga. Skälen till detta är att
både lärarstudenterna och de skolor där den verksamhetsförlagda
utbildningen sker utvecklas på ett bra sätt. Detta bör ges regeringen till
känna.
Olika kulturella uttrycksformer
Som vi tidigare betonat i motionen  delar Centerpartiet Lärarutbildnings-
kommitténs förslag att utnyttja olika kulturformer och konstnärliga
uttryck i skolans läroprocesser. Eleverna måste i ökad utsträckning få
möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på
skilda sätt genom olika "språkformer". Olika kulturella uttrycksformer
bör därför utgöra ett angeläget kunskapsområde för alla lärare oavsett
inriktning och specialisering. Detta bör ges regeringen till känna.
Forskning
Som vi påpekat tidigare i motionen är lärarutbildningen sedan 1977
inordnad i högskolan och omfattas av kravet på forskningsanknytning.
Trots att drygt 20 år har förflutit har universitet och högskolor inte i
tillräcklig grad verkat för att en forskningsbas på lärarutbildningens
område byggts upp. Regeringen konstaterar i sin proposition att ett av
skälen till lärarutbildningens svaga vetenskapliga förankring är att den
har förhållandevis få forskarutbildade lärare jämfört med de flesta andra
högskoleutbildningar.  Ett annat skäl är menar man att den forskning som
rör lärande och lärares pedagogiska verksamhet inte bedrivs i tillräcklig
omfattning. Den ämnesdidaktiska forskningen är idag inte speciellt
omfattande.
Centerpartiet vill understryka att en nationell forskningsstrategi ör lärar-
utbildning och pedagogisk yrkesverksamhet krävs, detta för att stärka den
vetenskapliga basen för lärarutbildning och pedagogisk verksamhet. Center-
partiet ser med förvåning på det faktum att regeringen inte avser tillföra
några nya resurser vad gäller forskningsstrategi för lärarutbildningen.
Regeringen menar att en omfördelning inom utgiftsområde 16 är tillräcklig
för detta ändamål. Centerpartiet menar att regeringens förslag inte får leda
till att grundutbildning och forskning inom andra områden minskas. Detta
bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet har i motion 1999/2000:Fi14, med anledning av 2000 års
ekonomiska vårproposition, anvisat 1 200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag för att förstärka forskning och forskarutbildning.
Det är en angelägen kvalitetssatsning att stödja utvecklingen mot en större
andel forskarutbildade lärare på lärarutbildningarna. Högskolorna bör
stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina icke disputerade lärare.
Avsikten är att man skall kunna förena sin undervisning med egen forskar-
utbildning. Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur detta kan ske.
Detta bör ges regeringen till känna.
För att uppfylla högskolelagens krav på en vetenskaplig grund för den
högre utbildningen krävs en tätare koppling mellan grundutbildningen och
forskningen inom högskolan. Ett särskilt viktigt inslag i grundutbildningen
för att stärka forskningsanknytningen är metodundervisningen. Att kunna
behärska och tillämpa vetenskapliga metoder är en av forskarens viktigaste
kunskaper. Får studenter praktisk övning i hur olika metoder appliceras
stimuleras också den pedagogiska utvecklingen i utbildningen. Det kritiska
tänkandet måste tidigt tränas och den kunskapssyn och det vetenskapliga och
kritiska förhållningssätt som bör känneteckna högskolan måste också tidigt
bibringas studenterna. Alla studenter behöver kunskaper om vetenskapsteori
och idé- och lärdomshistoria. En obligatorisk vetenskaplig introduktionskurs
till högre utbildning bör därför införas. Denna bör också kunna innehålla
moment kring högskolans funktion och högskolestudier i  allmänhet.
Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som gjordes för något år
sedan var riktig så tillvida att forskarstuderande skall ha en rimlig social
situation. Likväl kvarstår en mängd praktiska problem med genomförandet, i
form av faktiska anställningsstopp vid många lärosäten.
Centerpartiet efterlyser fler förslag kring hur forskarutbildningen skall
kvalitetssäkras och stärkas i ett längre perspektiv. Detta gäller främst hur
fler post-doktorala tjänster skall kunna skapas, vilket idag är ett stort
strukturellt problem i svensk forskning. Forskarutbildningens
dimensionering måste tydligare länkas ihop med tillgången till post-
doktorala tjänster.
Pedagogisk profilering
Centerpartiet anser att det är bra att det finns möjlighet för olika
pedagogiska profileringar. Vi vill dock i sammanhanget påpeka att
förslaget inte löser frågan om Rudolf Steiner-högskolans utbildningar.
Trots att frågan har varit aktuell sedan 1994 har regeringen inte gjort
någonting åt den. Centerpartiet avser att återkomma i denna fråga till
hösten.
Genomförande
Regeringen beräknar att ett genomförande av reformen skall påbörjas
fr.o.m den 1 juli 2001. Centerpartiet menar att det bör finnas en
valmöjlighet att vänta till den 1 juli 2002 att genomföra reformen. Detta
bör ges regeringen till känna.
Lärarcertifikat
En lärarutbildning med hög kvalitet kombinerat med ett lärarcertifikat
bör ge garantier för en nationellt likvärdig skola. Ett lärarcertifikat bör
införas i samverkan med lärarförbund samt kommunförbund. Införandet
av ett lärarcertifikat innebär naturligtvis ett tryck på kommunerna att
anställa certifierade lärare. Frågan om det behövs ytterligare någon
formell reglering bör övervägas ytterligare. Detta bör ges regeringen till
känna.
Rekrytering
Centerpartiet anser att det är en viktigt uppgift att öka intresset för
läraryrket och lärarutbildningen inte minst med tanke på den stora brist
på lärare som råder runt om i vårt land. Det saknas i dag ca 20.000
behöriga lärare samtidigt som många platser på lärarhögskolan står
tomma.
Intresset för att välja läraryrket påverkas främst av de arbets- och
anställningsvillkor som råder, men självklart också av utbildningens kvalitet
och de möjligheter som står till buds att efter några år i yrket söka annan
inriktning. Sociala och ekonomiska villkor som erbjuds studenterna skall ge
förutsättningar för en jämn rekrytering till högskolan med avseende på såväl
kön som social, etnisk, geografisk och ekonomisk bakgrund.
Vi vet t ex att behovet av fler lärare med invandrarbakgrund i dag är stort.
Idag finns det få personer med utländsk bakgrund som arbetar som lärare i
skolan. Ändå finns det personer som skulle spela en betydelsefull roll i
skolan genom sin dubbla kulturella kompetens. Som exempel kan nämnas att
det idag ges undervisning i modersmål på minst 72 språk i skolan. Eleverna i
skolan och förskolan behöver både manliga och kvinnliga förebilder. Både i
förskolans och skolans läroplaner ges skolan i uppgift att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män. I dag kan vi konstatera att en allt större andel av de
tjänstgörande lärarna i grundskolan är kvinnor. I grundskolan är det 73
procent kvinnor (1997). I gymnasieskolan är det 48 procent av de tjänst-
görande som är kvinnor.
Centerpartiets förslag om ett nytt studiefinansieringssystem, som bygger
på principen häften bidrag hälften lån, är ett led i att minska den sociala
snedrekryteringen och bredda basen för rekrytering till den högre ut-
bildningen och därmed lärarutbildningarna.
Fortbildning/Kompetensutveckling
Det livslånga lärandet måste naturligtvis även omfatta lärarna. Lärarna
måste, precis som andra arbetsgrupper, utveckla sin kompetens. Det har
visat sig i en studie om kompetensutveckling, som Lärarnas Riksförbund
gjort, att färre än var femte lärare har en individuell
kompetensutvecklingsplan och mindre än hälften av lärarna får
avtalsenlig kompetensutveckling. Detta trots att avtal 2000 fastställer att
lärarna i genomsnitt skall få 104 timmar kompetensutveckling under ett
läsår. Fyra av tio anser att tiden man får för kompetensutveckling är
otillräcklig, och nästan hälften av lärarna ger underbetyg åt kvaliteten i
den kompetensutveckling man fått.
Lärarnas kompetensutveckling är på många sätt avgörande för skolan, inte
minst med tanke på alla förändringar som ständigt sker i skolan. Om lärarna
skall få en rimlig chans att genomföra förändringar och vidareutveckla sig
själva för att ge eleverna bästa möjliga undervisning så måste det finnas
chans till en rimlig kompetensutveckling.
Idag är det kommunerna, enligt skollagen, som ansvarar för fortbildning av
sin personal. Hur stora resurser som avsätts för lärares kompetensutveckling
blir en fråga om politiska prioriteringar, den kommunala ekonomin,
resursfördelningen till skolan samt kollektiva och individuella kompetens-
utvecklingsbehov. Regeringen menar i propositionen att en plan för
kompetensutveckling bör finnas vid varje skola. Centerpartiet menar att det
är viktigt att de lokala skolstyrelserna är delaktiga vid framtagandet av denna
plan. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag lämnar många duktiga lärare skolan när de vill vidareutveckla sig och
kanske göra annat än undervisa. En lärare skall inte behöva söka sig bort från
skolan bara för att vidareutbilda sig. Att till exempel möjliggöra lärartjänst-
göring på halvtid kombinerat med forskning på halvtid är ett sätt att vidare-
utvecklas. Att inrätta lektorat som karriärbefattning är ett annat sätt. Men det
måste finnas ytterligare karriärbefattningar som höjer läraryrkets status och
som gör att man söker sig till läraryrket och sedan utvecklas inom yrket.
Ett sätt att underlätta och stimulera vidareutbildning är införandet av
individuella kompetenskonton. Utformningen av ett sådant system bör vara
sådant att det mot skattelättnader stimulerar både företag och anställda att
sätta av resurser under en period. Dessa resurser kan sedan tas ut för att
användas för de anställdas kompetensutveckling varvid beskattning sker. Hur
systemet skall utformas bör avgöras tillsammans med representanter från
såväl stat som näringsliv och arbetstagare.
Skolledarna
Skolledarna har en central och utsatt position i den decentraliserade
skolorganisationen. Den nationella kvalitetsgranskning av
rektorsfunktionen som Skolverket genomförde hösten 1998 visar tydligt
på de brister och svårigheter som finns.
Centerpartiet menar att skolledaren bör ges en starkare roll i skolans
utvecklingsarbete. Det är angeläget att skolledaren själv får möjlighet att
besluta om viktiga stödfunktioner för skolledarrollen, t.ex. i form av
administrativt stöd, så att skolledaren också får tid till att leda skolans
pedagogiska utveckling. En mer självständig roll för skolledarna bör beslutas
i varje kommun. En önskvärd utveckling är att kommunerna i större
utsträckning skriver kontrakt med rektorerna som reglerar såväl kunskapsmål
som vilka resurser rektor förfogar över och rektors befogenheter i övrigt.
Rektorer som inte når upp till dessa överenskomna mål bör bytas ut.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de tre ämnena pedagogik, didaktik och
metodik också skall vara synliga i målbeskrivningen för det allmänna
utbildningsblocket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fördelningen mellan centrala kunskaps-
områden och tvärvetenskapliga studier i det allmänna utbildnings-
området får göras lokalt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de tvärvetenskapliga studierna i huvudsak bör
förläggas till senare delen av utbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de ämnen som ingår i tvärvetenskapliga
ämnesstudier innehållsmässigt bör kunna definieras för att senare
kunna tillgodoräknas som ämnesstudier,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det av kursplanen bör framgå hur stor del av
inriktningarna och specialiseringarna som kan tillgodoräknas för
ytterligare studier i det aktuella ämnet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den verksamhetsförlagda tiden läggs i sam-
manhållna perioder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fristående skolor bör ingå i lärar-
utbildningarnas nätverk vad gäller den verksamhetsförlagda delen av
utbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolorna bör ha ett ansvar för att alla
kommuner blir delaktiga i de verksamhetsförlagda delarna av
utbildningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att olika kulturella uttrycksformer är viktiga i
skolans läroprocesser och därför bör utgöra ett angeläget kunskaps-
område för alla lärare oavsett inriktning och specialisering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de ökade resurserna som skall tillföras
forskningsuppbyggnad inom lärarutbildningen inte får leda till att
grundutbildning och forskning inom andra områden minskas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolorna bör stimuleras att genomföra
doktorsprogram för sina icke disputerade lärare och Högskoleverket
bör ges i uppdrag att utreda hur detta kan ske,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det bör finnas en valmöjlighet att vänta till
den 1 juli 2002 för att genomföra reformen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inför ett lärarcertifikat,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de lokala skolstyrelserna blir delaktiga vid
framtagandet av kompetensutvecklingsplaner.

Stockholm den 9 juni 2000
Sofia Jonsson (c)
Margareta Andersson (c)
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Sellén (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-06-09 Bordläggning: 2000-06-13 Hänvisning: 2000-06-14
Yrkanden (28)