med anledning av prop. 1999/2000:144 Undantag från turordningen

Motion 1999/2000:A29 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
På uppdrag av en riksdagsmajoritet bestående av Moderaterna,
Folkpartiet, Centern och Miljöpartiet har regeringen lagt förslag om
undantag vid turordning. Enligt anställningsskyddslagen skall vid
uppsägning på grund av arbetsbrist antalet anställningsår vara avgörande
för placering i turordningen. Avsteg kan göras i avtal. Nu föreslås att
arbetsgivaren ensidigt kan undanta två personer. Vänsterpartiet föreslår
att propositionens förslag avslås.
1 Motiv
Som motiv till försämringen i anställningsskyddslagen (LAS) anförs att
lagen är omodern för mindre företag. Rättstryggheten i form av "först in
sist ut" kunde vara bra tidigare men inte nu. Nu är det viktigt att skilja
mellan dem med respektive utan kunskap. Detta sägs vara särskilt viktigt
i moderna s.k. kunskapsföretag.
Enligt Vänsterpartiet är utgångspunkten felaktig. Dagens arbetsliv är
alltmer pressande. Stora arbetsgivare tar mindre ansvar för dem som verkar
inom företaget. Alltmer läggs ut på entreprenad och otrygga
korttidsanställningar ökar. Man skjuter sitt sociala ansvar långt ifrån sig.
Resultatet av dessa förändringar är ökad otrygghet och osäkerhet inför
framtiden. Följden blir bl a högre sjuktal och att många skjuter upp sitt
barnafödande.
I dagens pressande arbetsliv är det svårare att rekrytera skyddsombud.
Arbetsmiljölagstiftningen är bra men tillämpas bristfälligt beroende på ett
hårt arbetsliv. Denna utveckling måste vändas. Åtgärder måste vidtagas så att
människor i arbetslivet vågar kräva förbättringar, vågar bli skyddsombud,
vågar skaffa barn. Ökad godtycklighet skall inte vara utmärkande för ett
modernt arbetsliv. Arbetsgivarens ensidiga beslutanderätt borde höra till
historien. Enligt Vänsterpartiet måste rättssäkerheten öka, yttrandefriheten
stärkas, arbetsgivarnas sociala ansvar förbättras.
2 LAS uppgift
Lagen om anställningsskydd är till karaktären en skyddslagstiftning till
gagn för den svagare parten i ett anställningsförhållande. För att kunna
upprätthålla respekten för kriteriet om att "saklig grund" föreligger vid
en uppsägning och att objektivitet och rättssäkerhet råder vid prövning av
den enskildes situation är det viktigt att minimera godtycket i
beslutsprocessen. Metoden med upprättande av en turordningslista enligt
lag utifrån principen "sist in först ut" - som är väl förankrad bland
löntagarna - för att sedan i förhandlingar om en eventuell avtalsturlista
pröva alternativa lösningar som bättre kan tillgodose båda parternas
intressen är väl etablerad på arbetsmarknaden. På detta sätt prövas frågan
om eventuella undantag baserat exempelvis på en särskilt avgörande
kompetens av de lokala parterna som känner förhållandena bäst. I och
med att frågan avgörs i en förhandling krävs att arbetsgivaren motiverar
sina förslag på ett sakligt sätt. Det godtycke som ensidiga
arbetsgivarbeslut skulle innebära underminerar rättssäkerheten för den
enskilde och missgynnar påtagligt den svagare parten. Maktbalansen
mellan de lokala parterna i arbetslivet skulle också förskjutas till
arbetsgivarpartens fördel. En skillnad i det rättsliga regelverket kring
anställningsskyddet baserat på företagsstorlek som förekommit i debatten
skulle innebära en ytterligare negativ faktor. Det är naturligt att såväl de
fackliga organisationerna som de myndigheter som skall värna
likaberättigande och skydda mot diskriminering är starkt negativa till den
föreslagna lagändringen. Propositionens förslag till förändring i
lagstiftningen är oacceptabel.
3 Utgå från verkligheten
Det har anförts att ensidiga arbetsgivarbeslut kan införas utan att läget för
äldre, invandrare och kvinnor försämras. Den som känner dagens
arbetsliv vet att diskrimineringslagarna har svårt att hävda sig i
verkligheten. Detta gäller även andra lagar, t ex arbetsmiljölagen.
En person, i utsatt läge på arbetsmarknaden, orkar inte alltid driva rättsliga
processer för att få sin sak prövad. Om man är en 59-årig utsliten städerska är
det svårt att ta en juridisk strid, en strid som dessutom inte ger henne arbetet
tillbaka.
Många remissinstanser har också idéer om hur de rättsförluster som
uppstår med förslaget skall kunna minimeras. Oavsett förslagens inriktning
är samstämmigheten bred att det uppstår rättsförluster. Att påstå att
arbetsgivarnas ensidiga rätt till undantag kan ske utan diskriminerande
resultat utgår från en idealistisk verklighetsuppfattning som inte stämmer
överens med verkligheten. Grundtanken med denna lag, som skall vara
förutsägbar och logisk, går alltmer förlorad.
4 Ökad sortering i A- och B-lag
Dagens system med en saklig prövning vid uppsägningar stimulerar att
så många som möjligt får del av vidareutbildning i företagen.
Kompetensutveckling bland alla anställda ger arbetsgivaren och
arbetsmarknaden ökad flexibilitet. Arbetsgivaren blir inte beroende av
några påläggskalvar och nyckelpersoner. Med lagförslagen kommer i
stället detta att motverkas. Arbetsgivaren uppmuntras att utnämna några
få till nyckelpersoner för verksamheten. Det blir då också viktigt att få
stor skillnad mellan nyckelpersoner och icke nyckelpersoner. Att
förstärka uppdelningen i A- och B-lag är enligt Vänsterpartiet inte en
framgångsväg för svenskt näringsliv. Att lyfta alla löntagare
kompetensmässigt är produktivt för hela den svenska ekonomin. Statens
och arbetsgivarnas inriktning måste vara att utveckla ett system för
kompetensutveckling som når ut på bredden. Sverige skall inte
konkurrera med satsning på få nyckelpersoner och utarmning av de
övrigas arbeten och arbetsvillkor.
5 Diskriminerande verkan
"Förslaget lämnar ett alltför stort utrymme för arbetsgivarnas
skönsmässiga bedömningar. Det kan lätt leda till godtycke och
därigenom vidmakthållande av diskriminerande strukturer". Detta säger
Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO anser det vara närmast naivt
att i dagens nedbantade arbetsorganisationer utgå från att någon eller
några anställda har egenskaper som gör dom speciella. Det som istället
får genomslag är de diskriminerande strukturer som existerar i samhället.
De som skall kunna undantas är de som har en nyckelposition, har en bra
prestation, är viktig ur affärsmässig synpunkt. Man kan fråga sig vilket
affärsmässigt tryck det finns att ha unga invandrarkvinnor på en arbetsplats.
Redan i dag finns det diskriminering som ursäktas med att kunderna vill ha
etniskt svensk personal.
Handikappombudsmannen har samma farhågor för föräldrar till
handikappade barn. Föräldrar med barn som omfattas av LSS har rätt till så
kallade kontaktdagar. Det är inget som i arbetsgivarens ögon ökar dessa
föräldrars arbetsprestation eller gör dem till nyckelpersoner.
För långtidsarbetslösa är åldern den viktigaste faktorn. Den som blivit
arbetslös och är över 50 har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Det sägs
att inga får diskrimineras och att åldern i sig inte skall vara skäl till att
skuffas ut.
Undantagen i LAS skall gälla vilka som skall vara kvar och inte vilka som
skall ut. Men med "god" planering kan vissa personer bli "utblockerade" av
ett antal personer som anses vara nyckelpersoner. Ett av kriterierna är
skillnad i arbetsprestation. Är det rimligt att tro att äldre människor utifrån
detta kriterium går före en 30-årig svensk man utan barn? Ingen har blivit
diskriminerad i lagens mening, men ändå åker den äldre ut, utblockerad av
ett antal nyckelpersoner med "kunskap". På samma sätt blir det frispråkiga
skyddsombudet utblockerat. Inte på grund av sin frispråkighet utan på grund
av ett antal andra "nyckelpersoner" råkar ha en speciell kunskap och att de
har en särskilt hög arbetsprestation jämfört med skyddsombudet. Vi menar
att denna risk för diskriminering i praktiken kvarstår även om kriteriet
"särskild betydelse för den fortsatta verksamheten" skall kunna prövas
rättsligt.
6 Sammanfattning
Vänsterpartiet anser att ett modernt arbetsliv bör innefatta stärkt
anställningsskydd, kompetensutveckling för alla löntagare, säkrad
yttrandefrihet på arbetsplatserna, mångfald i erfarenheter bland personal,
ett starkt arbetsmiljöarbete och ett ökat socialt ansvar för arbetsgivarna.
Diskriminering och godtycklighet måste motverkas. ILO-konventionens
bokstav och andemening om stor förutsägbarhet vid uppsägningar måste
stärkas.
Att ge arbetsgivaren ensidig beslutsrätt vid uppsägningar om att undanta
två personer är byggd på en konservativ syn på arbetslivet. Löntagarna och
deras organisationer anses inte vara vuxna att ta ansvar för verksamheten i ett
företag eller myndighet. Denna konservativa människosyn öppnar
möjligheterna till ökad diskriminering i arbetslivet. Fler människor blir
tystare. Förslaget stimulerar systemet med speciella påläggskalvar och
motverkar kompetensutveckling till alla. En merit för en påläggskalv är
också att arbeta på obetald övertid vilket motverkar arbetet mot
stressrelaterade arbetssjukdomar. Att vara en stridbar person blir ingen merit
vid sökande av nya arbeten.
Arbetsdomstolen har också en vidsträckt tolkning i sina domar av
arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. AD 1995 nr 2 är också
vittgående vad gäller att arbetsgivaren bestämmer vad som är tillräckliga
kvalifikationer. Att antidiskrimineringslagarna skulle vara ett tillräckligt
skydd vid försämringen av LAS bygger både på juridisk okunnighet och en
verklighetsfrämmande bild om hur enskilda utsatta människor klarar av att ta
strid mot arbetsgivare som utsatt dem för diskriminering.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställa
att riksdagen avslår proposition 1999/2000:144.

Stockholm den 21 juni 2000
Gudrun Schyman (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Carlinge Wisberg (v)
Hans Andersson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-06-29 Hänvisning: 2000-07-04 Bordläggning: 2000-07-04
Yrkanden (2)