med anledning av prop. 1999/2000:61 Internationell rättslig hjälp i brottmål

Motion 1999/2000:Ju24 av Alice Åström m.fl. (v)

av Alice Åström m.fl. (v)
1 Inledning
Vänsterpartiet delar den analys regeringen gör vad beträffar behovet av
förenklade metoder för internationell rättslig hjälp i brottmål med
anledning av den ökade gränsöverskridande brottsligheten. Det är
nödvändigt för att effektivt kunna utnyttja rättsliga resurser att vissa
byråkratiska hinder undanröjs. Detta gäller särskilt de förändringar som
görs i fråga om ansökan om rättslig hjälp vilken enligt den föreslagna
lagen skall gå direkt till det juridiska systemet istället för den
diplomatiska vägen. Det torde betyda snabbare handläggning och därmed
att systemet blir mer kostnadseffektivt.
Andra förändringar är vi däremot mera tveksamma till, och det gäller dels
att kravet på dubbel straffbarhet i vissa fall slopas, dels att
beslutsbefogenheter i vissa frågor flyttar från den rättsliga instansen till
regeringen. Det gäller också andra rättssäkerhetskrav så som möjligheter till
överklagande och frågan huruvida svenska myndigheter skall kunna begära
åtgärder utomlands som inte ingår i den svenska rättsordningen. Dessa
tveksamheter kommer att redovisas nedan.
2 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning
och hemlig kameraövervakning
Vid en begäran om rättslig hjälp från annat land med ovanstående
åtgärder skall dessa vägras efter prövning i domstol om denna åtgärd inte
skulle kunnat ha vidtagits i ett svenskt brottmål. Detta är positivt.
Däremot finns inget förbud för svenska myndigheter mot att begära
rättslig hjälp avseende åtgärder som inte kan utföras i ett rättsligt
förfarande i Sverige. Vänsterpartiet anser att det inte räcker med den
möjlighet som bjuds att staten som skall bistå med den rättsliga hjälpen
kan begära domstolsprövning. Således skall en reglering införas som
innebär ett förbud för svenska myndigheter att begära rättslig hjälp
avseende åtgärder som inte skulle vara tillåtna i ett svenskt brottmål.
3 Överförande av frihetsberövade för förhör m.m.
Enligt regeringens förslag skall en person kunna överföras för förhör,
konfrontation m.m. till annan stat. Även i detta sammanhang kommer
den ansökande statens regler i brottmål att vara tillämpliga. Detta innebär
att den frihetsberövade kommer att kunna tvingas att under ed lämna
utsaga. Detta måste anses strida mot svensk rättstradition. Således skall
ett förbud mot överförande av frihetsberövad då den frihetsberövade kan
tvingas genomföra ett vittnesmål under ed införas.
Vidare ges i den nya lagregleringen ingen möjlighet till överklagande för
den person som skall överföras. Även detta måste anses otillfredsställande.
När det gäller en så ingripande åtgärd som överförande till annan stat för
förhör m.m. torde det inte vara förenligt med ett värnande om rättssäkerheten
och inte heller i enlighet med vare sig svensk eller europeisk rättstradition
att
inte ge en sådan möjlighet. Således skall en möjlighet till överprövning av
domstol efter överklagande från den frihetsberövade införas.
4 Politiska brott, ordre public m.m.
I propositionen föreslås regeringen bli den instans som skall handlägga
frågan om vägran att bistå med rättslig hjälp i brottmål avseende politiska
brott, brott med ordre public karaktär m.m. Vänsterpartiet anser inte att
detta är en tillfredsställande lösning. Att det är fråga om en fakultativ
vägransgrund gör att det kan komma att handla om svårigheter när ett
ärende skall överlämnas till regeringen. Detta är dock inte den
allvarligaste invändningen. Det kan i detta sammanhang bli fråga om
ärenden av utrikespolitiskt känslig natur. Detta innebär i sig att hänsyn
som inte hör hemma i den juridiska processen kan komma att bli
avgörande. Var efter de politiska majoriteterna skiftar kan olika hänsyn
komma att tas, detta är mycket otillfredsställande. Att regeringen skulle
vara bättre skickad än domstolarna att avgöra huruvida beslutet inte står i
strid med Sveriges internationella åtaganden är inte heller godtagbart
som argument. Vi anser att domstolarna är väl skickade att göra denna
bedömning. En prövning av dessa vägransgrunder, oavsett om de är
fakultativa eller obligatoriska, skall således ske i domstol för att undvika
politiskt "godtycke" och för att säkerställa en rättssäker process.
I propositionen föreslås också att en ansökan om rättslig hjälp som
framställts av en medlemsstat i Europeiska unionen, Norge eller Island inte
får avslås på grund av att det kan anses vara fråga om ett politiskt brott. De
olika europeiska strafflagstiftningarna är inte harmoniserade. Våra
rättssystem skiljer sig åt på många sätt. Det kan därmed inte anses
tillfredsställande att Sverige inte tillåts göra en självständig prövning
huruvida ansökan rättslig hjälp skall bifallas i ärenden som kommer från
någon av dessa stater. Förslaget skall således avslås.
5 Res judicata
Den nuvarande regleringen angående begäran om rättslig hjälp är, som
regeringen påpekat, snårig och ansökningar om rättslig hjälp bedöms
olika beroende på varifrån ansökan inges och vilka åtgärder som begärs.
Detta är olyckligt och behöver åtgärdas. Vänsterpartiet anser att en
avkunnad dom eller ett beslut om åtalsunderlåtelse i Sverige skall anses
som hinder för att bifalla begäran om internationell rättslig hjälp i
brottmål. Res judicata skall således anses som en obligatorisk
vägransgrund i dessa avseenden.

6 Hemställan

6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagförslaget som
innebär att svenska myndigheter inte kan begära internationell rättslig
hjälp avseende åtgärder vilka inte är lagliga enligt svensk rätt,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagförslaget som
innebär att ett förbud mot överförande av frihetsberövad utan
samtycke införs i fall, då överförandet kan komma att innebära att den
frihetsberövade tvingas lämna utsaga under ed,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagförslaget som
innebär att rätt till överklagande införs för den frihetsberövade i frågor
om överförande för förhör m.m.,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagförslaget som
innebär att frågor om vägran att bistå med rättslig hjälp när det gäller
politiska brott, ordre public m.m. skall avgöras av domstol,
5. att riksdagen avslår förslaget att rättslig hjälp avseende brott
som bedöms som politiska brott inte får vägras när det gäller
ansökningar från medlemsstat i den europeiska unionen, Norge eller
Island,
6. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagförslaget som
innebär att res judicata skall vara ett obligatoriskt hinder för bifall till
begäran om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Stockholm den 5 april 2000
Alice Åström (v)
Ingrid Burman (v)
Lena Olsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Rolf Olsson (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-04-05 Bordläggning: 2000-04-06 Hänvisning: 2000-04-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)