med anledning av prop. 1999/2000:64 Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen

Motion 1999/2000:Ju18 av Alice Åström m.fl. (v)

av Alice Åström m.fl. (v)
1 Inledning
Vänsterpartiet sade nej till Sveriges anslutning till Schengenavtalet.
Kritiken som då framfördes kvarstår fortfarande och har i många stycken
även fördjupats vid en genomgång av propositionen som behandlar bland
annat polissamarbete med anledning av Sveriges anslutning till avtalet.
En del av den kritik som då framfördes handlade om att riksdagen tar
ställning till ratificeringsfrågan utan att veta hur den lagstiftning som
krävs för konventionens genomförande kommer att se ut. Den
proposition som nu föreligger visar att denna kritik var korrekt. Genom
ratificeringen av Schengenkonventionen har riksdagen de facto avsagt
sig möjligheten att i detalj kontrollera den lagstiftning man nu skall ta
ansvar för. Behandlingen av propositionen om polissamarbete blir
således mera av formell natur.
Vi är medvetna om behovet av och positiva till ett samarbete med
anledning av den ökade gränsöverskridande brottsligheten. Detta får dock
inte, som propositionen kräver, innebära att vi frånhänder oss befogenheter
att fatta suveräna beslut i viktiga frågor eller att vi upplåter vårt
territorium
för utländsk myndighetsutövning. Det får inte heller betyda att våra
möjligheter att föra en självständig, solidarisk och human flyktingpolitik
beskärs.
2 Avtal mellan Sverige och Danmark om polisiärt
samarbete i Öresundsregionen
Det mellanstatliga avtalet mellan Sverige och Danmark vilar på samma
grunder som Schengenavtalet men ges en utvidgning med anledning av
den fasta förbindelsen mellan länderna som kommer till stånd via
Öresundsbron. Det finns alltså i detta fall praktiska skäl till den
utvidgning som görs. Avtalet betyder också att dansk polis ges samma
befogenheter som norsk och finländsk polis på svenskt territorium. Detta
till trots konstateras att kritiken måste kvarstå mot att ge utländska
poliser befogenheter att utföra sin verksamhet och tillgripa tvångsmedel
på svenskt territorium.
Vänsterpartiet ser dock med glädje på det faktum att en översyn av avtalet
skall göras inom fem år och förutsätter att denna översyn görs i kritisk anda
och med betoning på vilken effekt samarbetet haft vad beträffar att förhindra
den internationella organiserade brottsligheten.
3 Schengens yttre och inre gränser
3.1 Dokumentkontroll vid de yttre gränserna
Vid Schengens yttre gränser skall pass kontrolleras för såväl
Schengenmedborgare som icke Schengenmedborgare. Kontrollen för
personer med Schengenmedborgarskap skall vara översiktlig medan den
för icke medborgare skall vara mera noggrann och bland annat innefatta
en obligatorisk sökning i SIS och nationella sökregister. Detta innebär att
en person med medborgarskap utanför Schengenområdet alltid skall
betraktas som en säkerhetsrisk.
En person med medborgarskap i Schengen förväntas kunna passera efter
en snabb kontroll av dokument. Detta torde innebära att våra möjligheter att
stävja brott minskar och att personer med tveksamma motiv kan resa in på
vårt territorium utan att svenska myndigheter ges möjlighet att agera på ett
tillfredsställande sätt. Möjligheten för Schengenmedborgare att begå brott
med internationell anknytning minskar således inte med hjälp av denna
lagreglering. Att lagregleringen dessutom får en diskriminerande effekt torde
också vara odiskutabelt.
3.2 Fysisk kontroll
Vänsterpartiet ser med tillfredsställelse att regeringen återtagit förslagen
om utökad rätt till fysisk kontroll av utlänningar som reser in i
Schengenområdet. Vi lämnar därmed denna del av propositionen utan
vidare kommentar.
3.3 Inre utlänningskontroll
Vid de inre gränserna skall dokumentkontroll inte företas. Istället
kommer den inre kontrollen att öka inom landets gränser. I RPS
föreskrifter för inre kontroll (RPS FS 1986:3) framgår att denna kontroll
inte får företas enbart på grundval av hudfärg, språk, namn, beteende
eller eljest kan antas vara utlänning. I RPS föreskrifter om yttre
utlänningskontroll (FPS FS 1986:4) är det däremot just utseende, klädsel,
språk eller liknande som utgör kontrollkriterier. Vilka av dessa som
kommer att vara gällande är svårt att utläsa. Dock kan det konstateras att
svenska medborgare med utomnordisk bakgrund inte kommer att kunna
dra nytta av den ökade friheten vid resor inom Schengen eftersom de
ständigt kommer att tvingas bevisa sin rätt till vistelse.
Det kan också konstateras att dessa personer kommer tvingas att i ökad
utsträckning underkasta sig kontroll även inom Sverige. Propositionen ger i
denna fråga ingen ledning om vilka kriterier som skall föranleda att inre
kontroll skall företas. Frågan skjuts till framtiden vilket åter innebär att
riksdagen tvingas ta ställning till en lagstiftning vilken man inte kan bedöma
omfattningen av och riskerna med. Den fria rörligheten blir således ett
privilegium för några få utvalda och därmed en chimär.
Vad gäller tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige
kommer den så kallade ökade friheten att innebära att men ges möjlighet till
att resa fritt inom Schengen under en tremånadersperiod men samtidigt en
ökad risk för intrång i privatlivet i enlighet med vad som ovan anförts om
inre utlänningskontroll. Detta är inte acceptabelt. Regeringen måste således
återkomma med förslag till åtgärder om hur man skall undvika denna
diskriminering och risk för intrång i privatlivet.
4 Utlänningsrättsliga regler
4.1 Ny formell grund för avvisning
Propositionen föreslår en ny formell grund för avvisning nämligen det
faktum att en utlänning är uppförd på SIS spärrlista. Detta innebär att
Sverige skall neka en utlänning visum om det visar sig att den sökande
sedan tidigare är uppförd på denna spärrlista av annan Schengenstat.
Av propositionen framgår att det fortfarande finns en formell möjlighet att
ge visum av särskilda skäl. Vad beträffar de skäl som skall kunna föranleda
undantag måste en särskild notering göras om att hänsyn skall tas till om
personen genom barn, familj eller i övrigt har särskild anknytning till
Sverige.
Vänsterpartiet anser också att en person alltid skall har rätt att få en
asylansökan prövad i enlighet med svensk lag oavsett vad som föranlett
registrering på spärrlista, således även om personen ansetts vara ett hot mot
det registrerande landets säkerhet eller om en asylansökan tidigare prövats i
annat land. I propositionen sägs visserligen att Sverige fortfarande skall ha
en formell möjlighet att pröva en ansökan. Erfarenheterna från hur
Dublinkonventionen hittills tillämpats visar dock att detta endast blir fråga
om en formell möjlighet, inte en fråga om behov hos den sökande.
Tillämpningen av bland annat flyktingkonventionen och barnkonventionen är
mycket olika i de olika Schengenländerna och att Sverige då skulle i princip
avhända sig sin rätt till egen prövning förefaller ogenomtänkt.
4.2 Återkallande av uppehållstillstånd
Propositionen föreslår en ny grund för återkallande av uppehållstillstånd,
nämligen att ett annat Schengenland uppfört personen i fråga på
spärrlistan. Av propositionen framgår att en bedömning av
återkallandefrågan skall göras i varje enskilt fall. Däremot ges ingen
ledning i vilka fall ett sådant återkallande skulle kunna ske.
Schengenkonventionen kräver inte att ett återkallande av
uppehållstillståndet sker, utan konventionens krav kan anses uppfyllda
genom att personen i fråga förs upp på en nationell spärrlista.
Utlänningslagens reglering om återkallande måste anses tillfredsställande då
det ges möjlighet att återkalla när den sökande lämnat falska uppgifter, det
vill säga bland annat när den sökande inte längre kan göra gällande ett
skyddsbehov enligt Genèvekonventionen. Vänsterpartiet anser att det inte
finns någon anledning att gå längre än konventionens krav och avstyrker
således regeringens förslag till ny grund för återkallande av
uppehållstillstånd.
5 Polisiärt samarbete
5.1 Utländska tjänstemäns myndighetsutövning på svenskt
territorium
Vänsterpartiet anser att det är principiellt fel att upplåta svenskt
territorium till utländska tjänstemän, i synnerhet uniformerade och
beväpnade sådana. I den redan ratificerade konventionen ges dock inget
utrymme för undantag då Sverige inte gjort någon sådan förklaring. I
Sverige gäller svensk lag och även utländska tjänstemän lyder under
svensk lag, vilket är en "minimikompensation" för den bristande
kontrollen över territoriet som sådant.
I den föreliggande propositionen synes dock inget förslag vad gäller
polissamarbete gå längre än vad konventionen kräver varför det inte heller
ges utrymme för kritik mot enskilda åtgärder. (Detta gäller dock inte det
dansk-svenska samarbetet, vilket berörts ovan).
5.2 Överförande av straffverkställighet och utlämning för
verkställighet av beslut om vård eller behandling
Vänsterpartiet har i en tidigare motion med anledning av proposition
1999/2000:45 förordat reservation i enlighet med tilläggsprotokollet och
ställer sig därmed avvisande till överförande av verkställighet utan
samtycke. Denna reglering skall dock inte behandlas i detta sammanhang
varför vi inte avser att lägga ytterligare förslag i denna fråga.
6 Schengens informationssystem (SIS)
6.1 Allmänt om SIS
Schengens informationssystem har under den tid det varit verksamt
snabbt vuxit till ett gigantiskt personregister. Idag finns ca 1 200 000
personer registrerade. Många av dessa vet inte att de är registrerade och
vet inte av vem eller varför. Registret har redan tendenser att bli ett
övervakningssystem utan kontroll. Det som oroar är bland annat att SIS
inte bara handlar om personer som begått eller är misstänkta för brott
utan också om en omfattande registrering av förebyggande natur. Det vill
säga registrering avseende personer som inte är brottsmisstänkta.
En stor del av de idag 1 200 000 personer som finns registrerade i SIS är
personer från länder utanför Schengenområdet vilka av olika skäl fått avslag
på sina asylansökningar. Betydelsen av en sådan registrering är att personen i
fråga kan avvisas direkt vid Schengens yttre gräns. Antalet sådana
avvisningar har också ökat markant i de länder som redan börjat arbeta efter
SIS-registret. Möjligheten för en avvisad asylsökande att få rättelse måste
dessutom anses som minimal då han/hon efter avvisning inte har tillgång till
rättsapparaten som har till uppgift att just rätta. Detta har också
uppmärksammats av Europaparlamentet.
Detta innebär att personer med helt legitima asylskäl nekas prövning i
enlighet med Genèvekonventionen vilket är en mycket otillfredsställande
effekt av registreringen. En asylansökan måste alltid, som tidigare påpekats,
prövas i enlighet med tillämpliga konventioner oavsett tidigare beslut och
därför måste den svenska lagregleringen klart uttrycka att en registrering i
SIS inte får innebära att den sökande fråntas sin rätt till sådan prövning.
6.2 Sekretess
Skyddet för uppgifter som lämnas till andra Schengenländer är inte
tillfredsställande. Det gäller då framför allt skyddet mot att uppgifter
lämnas till tredje land. Justitiekanslern har tidigare riktat skarp kritik mot
svenska myndigheter när det gäller utlämnandet av uppgifter avseende
asylsökande till tredje land. Möjligheterna att kontrollera detta förfarande
när det gäller SIS måste anses som nära nog obefintligt. Detta problem
har också uppmärksammats av Europaparlamentet, men propositionen
lämnar ingen ledning hur man skall komma till rätta med detta problem.
6.3 Parlamentarisk kontroll
I SIS skall uppgifter samlas in som är av mycket känslig natur för den
enskilde. Schengenkonventionen föreskriver att nationell rätt styr vad
som får registreras i SIS. Samtidigt är Sverige skyldigt att ta emot
uppgifter i det svenska SIS-registret som har registrerats av en annan
Schengenstat, i enlighet med dess nationella rätt, även om det inte är
tillåtet att registrera uppgifterna enligt svensk rätt. Detta synes också
gälla uppgifter om svenska medborgare som tillförts registret från annat
Schengenland. En sådan lagteknisk konstruktion riskerar att sätta den
nationella lagstiftningen ur spel.
Erfarenheten av handhavandet av registret hittills har visat att kontrollen är
högst otillfredsställande och att uppgifter både sålts och på andra sätt läckt
ut. Den centrala myndigheten för tillsyn över registret har inte tillräckliga
resurser för att genomföra sin kontroll och har enligt egen utsago svårt att få
tillgång till relevanta uppgifter från respektive registreringsland. Den
nationella myndigheten för kontroll föreslås i Sverige bli Datainspektionen.
Förutom detta borde dock en parlamentarisk organisation för insyn och
kontroll tillskapas.
6.4 SIRENE-kontoren
De restriktioner för vilka data som kan och får registreras i SIS gäller inte
informationsutbytet inom SIRENE-strukturen, vilken omnämns i mycket
korta ordalag i propositionen. Med hjälp av SIRENE kan polisen i ett
medlemsland, när den gripit en person som ett annat land registrerat i
SIS, kräva tilläggsinformation från det land som registrerat personen i
SIS. Varje SIRENE-kontor skall kunna svara på ett annat medlemslands
begäran inom tolv timmar. Detta betyder att de nationella SIRENE-
kontoren antingen måste upprätta egna register med samtliga
kompletterande uppgifter om personer och föremål som rapporterats till
SIS, eller ha direkt elektronisk tillgång till alla aktuella register hos de
nationella myndigheterna.
Detta handhavande av uppgifter och register är inte tillräckligt utrett och
riksdagen har inte fått tillgång till den information som förslaget bygger på.
De kontakter som skall tas mellan SIRENE-kontoren sker på mycket
informell grund varför kontrollmöjligheterna blir i det närmaste obefintliga.
Denna fråga måste redovisas i detalj innan riksdagen kan fatta beslut i
frågan.
6.5 Slutsats angående SIS
SIS riskerar att stänga människor ute från deras rätt till prövning av asyl.
Skyddet för uppgifter inom SIS mot att lämnas vidare till tredje land är
inte tillfredsställande. Möjligheterna för en registrerad person att söka
rättelse är små, i synnerhet om personen i fråga redan är avvisad. Trots
registrets omfattning och betydelse finns ingen tillfredsställande
kontrollorganisation och ingen demokratisk insyn. Vad beträffar
SIRENE-kontoren är deras struktur och komplexitet knappast omnämnda
i propositionen. Med detta i åtanke kan inte lagförslaget angående
Schengens informationssystem anses tillräckligt underbyggt.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering som
innebär att den inre utlänningskontrollen inte kommer att innebära
diskriminering eller onödigt intrång i privatlivet,
2. att riksdagen avslår förslaget till lag om Schengens
informationssystem,
3. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att det av
lagregleringen klart skall framgå att anknytning till Sverige eller
liknande skäl skall bedömas vid fråga om avvisning på grund av att
den sökande uppförts på spärrlista av annat Schengenland,
4. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, avslår förslaget till ny
formell grund för avvisning med hänsyn till att rätten till prövning av
asylansökan enligt Genèvekonventionen, tortyrkonventionen etc. skall
vara ovillkorlig,
5. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, beslutar att avslå förslaget
till ny grund för återkallande av uppehållstillstånd,
6. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, begär att regeringen arbetar
för att möjligheterna till rättelse vid felaktig registrering skall
förbättras,
7. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, hos regeringen begär förslag
som innebär att ett parlamentariskt kontrollorgan för SIS tillskapas,
8. att riksdagen, om yrkande 2 avslås, begär att regeringen
återkommer med redovisning av SIRENE-kontorens funktion.

Stockholm den 13 mars 2000
Alice Åström (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Ingrid Burman (v)
Lena Olsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Rolf Olsson (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-03-13 Bordläggning: 2000-03-14 Hänvisning: 2000-03-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)