med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering

Motion 1999/2000:Ub26 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

av Ulf Nilsson m.fl. (fp)
1 Inledning
Självständiga högskolor och fri och obunden forskning av hög kvalitet är
av central betydelse för ett lands utveckling, såväl intellektuellt och
kulturellt som ekonomiskt. Kunskap gör att den enskilde individen
utvecklas. En offensiv satsning på forskning måste därför klassas som en
prioriterad samhällsutgift.
Därför är det viktigt att så många som möjligt får chansen att studera och
forska på högskolenivå. Detta gäller inte minst områdena naturvetenskap och
teknik, eftersom Sverige internationellt sett har alltför få människor med
sådan utbildning. Human- och samhällsvetenskaplig forskning måste sam-
tidigt spela en betydande roll i den offentligt finansierade forskningen. Den
är nödvändig för samhällets utveckling, både ekonomiskt och socialt samt
ger nyttiga kunskaper om människan och hennes tillvaro. Det är viktigt att
betona att mångfald och frihet inom forskningen har ett egenvärde, eftersom
forskningsresultat inte går att förutse. Att utgå från förväntad nytta av
forskning kan vara kontraproduktivt. Forskningsresultat behöver inte
omedelbart ge avkastning, men kan komma att visa sig vara en viktig pussel-
bit senare.
Regeringen har nu lagt en proposition om en ny organisation för forsk-
ningsfinansieringen. Det finns enligt regeringen ett behov av kraftsamling,
och det är nödvändigt att skapa en ny, effektiv, organisation som kan främja
såväl mång- som tvärvetenskaplig forskning. Därför ska de tidigare
forskningsråden slås samman och integreras i nya myndigheter.
Folkpartiet menar att regeringens argumentering skjuter över målet. Den
svenska forskningens framtid och dess kvalitet beror inte i första hand på
organisationsförändringar, utan i huvudsak på två andra faktorer: Vilka
ekonomiska medel tillskjuts till forskningen? Hur säkras den akademiska
friheten och forskarnas möjligheter att fritt välja forskningsproblem och
prioritera mellan olika tänkbara uppgifter? På ingen av dessa punkter tillför
propositionen något nytt.
Regeringen vill stärka det politiska greppet över forskningen, dels genom
de nya forskningsrådens utseende, dels genom att den särskilt definierar ut
vissa områden som särskilt viktiga. Det är fortfarande för många av
regeringen utsedda styrelseledamöter med tunga poster i forskningsråden.
Folkpartiet anser att den politiska styrningen borde minska till förmån för
den vetenskapliga bedömningsgrunden.
2 Övergripande kritik
2.1 Brist på helhetssyn
En huvudinvändning från Folkpartiet är att propositionen vill föreslå en
ny organisation utan att samtidigt ta ställning till viktiga principfrågor
om hur forskningen ska finansieras i framtiden. Innan riksdagen tar
ställning till en ny organisation måste den veta vad organisationen skall
användas till. Hur stor del av forskningsmedlen skall gå direkt till
universiteten via fakultetsanslagen och hur stor del via forskningsråden?
Forskningens infrastruktur i den meningen måste bli föremål för analys.
Enligt Folkpartiet måste basresurserna, i form av fakultetsanslag och fasta
resurser, för forskning vid universitet och högskolor öka. Stora fasta
forskningsresurser är en förutsättning för den fria forskningen.
Forskning 2000 (SOU 1998:128) föreslog ett enhetligt system där
utgångspunkten för medelstilldelning var den vetenskapliga bedömningen.
Propositionens uppdelning i vetenskapsråd och två områdesinriktade
forskningsråd saknar stöd i sakliga argument. Hur styrningen från departe-
menten kommer att balanseras mot vetenskapliga bedömningar är oklart.
2.2 Otillräcklig remissbehandling
Folkpartiet anser att en omorganisation av den omfattning som
propositionen innebär borde bli föremål för en bred remissbehandling. Så
har märkligt nog inte skett. Detta är ett av de avgörande skälen för att
Folkpartiet avslår propositionen. Regeringen bör återkomma med ett
förslag som skickas ut på bred remiss.
Betänkandet Forskning 2000 blev föremål för en omfattande remiss-
behandling. Men dagens proposition, som bryter mot grundprinciperna i
Forskning 2000, har inte remissbehandlats. Propositionen bygger dels på ett
förslag från regeringens arbetsgrupp och dels på en utredning tillsatt av
Näringsdepartementet. Dessa förslag har endast behandlats vid två remiss-
möten den 11 och 12 januari 2000.
2.3 Svag motivering av den nya organisationsstrukturen
Folkpartiet menar att regeringens motivering av föreslagna förändringar
är alltför svag. Värt att notera är att regeringen inte motiverar sitt förslag
ur kvalitetssynpunkt utan utifrån "vissa tecken på strukturella svagheter i
systemet" och diffusa krav på "föryngring och förnyelse". Regeringen
skriver vidare att "det är önskvärt att skapa möjlighet till satsningar på
forskningsprojekt inom icke etablerade områden med potential att ge
banbrytande resultat". Vi instämmer i att sådana satsningar behöver
göras men ser inte hur den föreslagna organisationen skulle klara den
uppgiften bättre än nuvarande organisation.
Den nuvarande forskningsrådsorganisationen är förstås inte en gång för
alla given men regeringen anför inga bra argument för att den modell den
förespråkar skulle stärka svensk forsknings kvalitet och utvecklingskraft,
vilket ändå måste vara huvudsyftet med en forskningspolitik.
2.4 Mångfalden minskar
Forskning är till sin natur en komplicerad och oförutsägbar process. Det
innebär att det är vanskligt att "kraftsamla" och lägga alla äggen i samma
korg (eller i ett fåtal korgar). Om fler får bestämma över den konkreta
forskningsfinansieringen är det lättare att upprätthålla mångfalden och
därmed också kvaliteten i forskningen.
I dagens system ligger det ett värde i att det finns en mångfald av
forskningsfinansiärer också inom den statliga sektorn, vilket också SULF
pekar på i ett negativt remissvar. Det kan vara bra att det är många personer
som, skilda från varandra, fattar beslut om hur statliga forskningspengar skall
fördelas. Att lägga den finansiella makten hos ett fåtal personer och samtidigt
tillåta en kraftig politisk styrning riskerar att leda till likriktning och
skapa
mindre utsikter till framgångsrik forskning. Eftersom regeringen redan
tidigare minskat forskningsstiftelsernas oberoende, är det ännu vanskligare
att genomföra den centralisering som propositionen föreslår.
Betänkandet Forskning 2000 föreslog visserligen också en kraftig
förenkling av organisationen för forskningsfinansiering, men i det förslaget
betonades den vetenskapliga grunden för bedömning mycket mer än i
regeringens proposition, och likaså betonades vikten av den oberoende
forskningen. I regeringens förslag däremot finns en stor risk att den så
kallade områdesinriktade forskningen dels blir kraftigt styrd och dels tar
resurser från den mera oberoende grundforskningen.
3 Vetenskapsråd med oklar inriktning
Regeringen föreslår att ett nytt forskningsråd, vetenskapsrådet, inrättas.
Vetenskapsrådets främsta uppgift skall enligt förslaget vara att ge stöd
till grundläggande forskning inom samtliga vetenskapsområden.
Vetenskapsrådet skall överta de ansvarsområden som idag handhas av
Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet
och Teknikvetenskapliga forskningsrådet, vilka skall avvecklas.
Regeringen föreslår vidare att det inom Vetenskapsrådet skall finnas
ämnesråd för forskningsfinansiering inom vissa ämnesområden. Tre ämnes-
råd föreslås därför inrättas inom Vetenskapsrådet: ett för humaniora-
samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för natur- och teknikvetenskap.
Ämnesråden bör inom givna ramar besluta om medelsfördelning inom sina
verksamhetsområden.
Ansvarsfördelningen inom vetenskapsrådet är oklar. Flera remissinstanser
(HSFR, MFR, NFR och TFR) påtalar också detta. Å ena sidan skall ämnes-
råden självständigt besluta om medelsfördelning men å andra sidan skall
ämnesråden följa riktlinjer som utfördas av vetenskapsrådet. Risken finns att
begreppet "kraftsamling" som regeringen använder kan tolkas som en
intention att ensidigt gynna natur- och teknikvetenskaplig forskning på
human- och samhällsvetenskapernas bekostnad. Det nya vetenskapsrådet
föreslås få egna resurser vid sidan av de som ämnesrådena skall ha. Att
humaniora och samhällsvetenskap skulle få del av dessa kraftsamlingspengar
förefaller inte sannolikt.
Ämnesrådens ansvarsfördelning är dåligt motiverad. Naturvetenskaplig
forskning är, precis som den humanistiska forskningen, till stor del grund-
forskning. Tillräckliga resurser till naturvetenskaplig grundforskning är
avgörande för utveckling och ekonomisk tillväxt. Därför är samman-
slagningen av naturvetenskap och teknik i ett ämnesråd olycklig. Natur-
vetenskap har många kontaktytor med andra forskningsområden än teknik,
t ex medicin och miljöteknik. Genom sammanslagningen av naturvetenskap
och teknik skapas ett ämnesråd som blir dubbelt så stort som de båda övriga
när det gäller medelstilldelning.
Vetenskapsrådet riskerar att bli regeringens förlängda arm. Regeringen
skriver (sidan 18) att "Forskningsråden har allt mer anlitats av regeringen
som rådgivande i olika forskningsfrågor. Detta har varit av stor betydelse
men har hämmats av den splittrade organisationen och avsaknaden av tydliga
mål för analys- och rådgivningsverksamhet. Även detta är ett skäl för en
förändrad organisation. Administrativt innebär dessutom en sammanslagning
av fem myndigheter att effektiviseringsvinster kan uppnås." Regeringen
fortsätter: "En viktig del i rådets policyarbete är forskningspolitiska analyser
och rådgivning till regeringen i forskningsfrågor. Rådet bör lägga stor vikt
vid sådant utredningsarbete, som även ger stöd till den egna verksamheten."
Folkpartiet ser i formuleringar som dessa en uppenbar fara att Veten-
skapsrådet blir en regeringens förlängda arm, en regeringens utrednings-
tjänst, istället för vad det borde vara - en ekonomisk garant för en fri,
mångfacetterad, nyfikenhetsbaserad forskning.
Det betonas också i propositionen att "Om statsmakterna bedömer att det
finns behov av att säkerställa att forskning bedrivs inom områden som är av
nationellt intresse kan Vetenskapsrådet ges särskilda uppdrag."
Det är sammanfattningsvis svårt att få en uppfattning om vilken inriktning
Vetenskapsrådet kommer att få.
4 De områdesinriktade forskningsråden
Regeringen definierar vissa områden som särskilt viktiga. Vid sidan av
Vetenskapsrådet ska två särskilda forskningsråd inrättas, ett för sociala
frågor och arbetsliv och ett för miljö, lantbruk och samhällsplanering. En
första fråga man kan ställa sig är varför dessa områden ska särskiljas.
Varför ska dessa forskningsfrågor inte, i konsekvensens namn, också
läggas in i Vetenskapsrådet? Temat för regeringens politik är ju
kraftsamling.
Regeringen föreslår att två forskningsråd, Socialvetenskapliga forsknings-
rådet och Rådet för arbetslivsforskning, avvecklas och ersätts av det nya
rådet för sociala frågor och arbetsmiljö. Regeringen föreslår vidare att
Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd ska
avvecklas och ersätts av det nya rådet för miljö, lantbruk och samhälls-
planering. Detta råd övertar också de ansvarsområden som handhas av
Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, samt delar
av Naturvårdsverkets forskningsuppgifter och forskningsanslag.
Angående det föreslagna forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv är
det värt att notera att ALI, RALF, Landsorganisationen (LO), Tjänste-
männens centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Central-
organisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Industri-
kommittén och Industrial Research Institutes in Sweden/Institutet för
Livsmedel och Bioteknik (IRIS/SIK) varnar för de negativa effekterna av att
dela upp arbetslivsforskningen och förordar att denna hålls samman inom
den föreslagna FoU-myndigheten.
Det föreslagna områdesinriktade forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering får dessutom en tydlig politisk profil och blir en
regeringens förlängda arm, som skall bidra med forskning med syfte att
stödja en viss politisk utveckling.
I och för sig sägs det att "forskningsrådet skall genom att stödja kritiskt
granskande och oberoende forskning ge vetenskaplig grund och handlings-
alternativ för Sveriges politik avseende jord- och skogsbruk, livsmedel,
viltvård, fiske, vattenbruk, rennäring samt miljö- och naturvård."
Men sedan staplas formuleringarna på varandra som mejslar ut ett i vårt
tycke alltför bundet forskningsråd som mer är ett redskap i händerna på
statsmakterna än en instans som stödjer " kritiskt granskande och oberoende
forskning." Regeringen skriver bl a: "Forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsplanering skall svara för grundläggande forskning på initiativ av
forskare och för program där samhällsrelevansen står i centrum. Rådet skall
främja forskning för en ekologiskt hållbar utveckling...", samt att
"forskningen skall bidra till sektoriella utvecklingsmål."
Folkpartiets övertygelse är att en långsiktigt hållbar utveckling är ett
politiskt mål av största vikt, och vi inser att samordningsvinster kan göras
genom ett mer tvärvetenskapligt synsätt. Men även den områdesinriktade
forskningen måste få vara fri från politiska direktiv. Det finns inom
forskarvärlden olika uppfattningar om hur man åstadkommer ett ekologiskt
hållbart samhälle. Har de forskningsobjekt som inte stämmer med
dagsaktuella politiska uppfattningar någon chans att få forskningspengar med
sådana ideologiska ingångsvärden från regeringens sida?
De två områdesinriktade forskningsråden föreslås sortera under Social-
respektive Miljödepartementen. Hur styrningen mot politiskt angelägna
forskningsområden från departementen kommer att balanseras mot rena
vetenskapliga bedömningar står inte helt klart.
5 Den nya FoU-myndigheten
Propositionen föreslår en ny FoU-myndighet för behovsstyrd forskning.
Den föreslagna FoU-myndigheten verkar av textbeskrivningen inriktad
på teknik, kommunikation m m, medan till exempel medicin och
miljöteknik inte nämns i beskrivningen. Folkpartiet anser att i första hand
ska varje myndighet ha ansvar för och finansiera FoU med inriktning på
den egna verksamheten. En samlad FoU-myndighet kan även vara en
möjlighet, under förutsättning att den fria grundforskningen garanterats
goda resurser i den övriga organisationen för forskningsfinansiering.
Propositionens förslag ger inte sådana garantier.
6 Genusperspektivet
Folkpartiet har i tidigare motioner om forskningsfrågor krävt att genus-
perspektivet integreras i alla forskningsråds verksamhet. Samtidigt har vi
arbetat för att forskningsrådsnämnden ska stödja genusforskningen på
samma sätt som den stödjer en del annan forskning, t ex
alkoholforskning och barn- och ungdomsforskning, bland annat genom
att främja information om forskningen och forskningens roll i samhället.
Enligt Folkpartiet behöver genusforskningen fortfarande särskilt riktat
stöd för att av hela forskarvärlden uppfattas som en seriös vetenskap.
Insikten om genusforskningens betydelse måste förenas med höga krav
på vetenskaplighet liksom inom annan forskning. Därför är det förvisso
glädjande att regeringen i propositionen nu nämner genusforskningen.
Den utvärdering som gjorts av Genusforskningskommittén vid
Forskningsrådsnämnden (FRN) visar på många positiva erfarenheter.
Men den nu föreliggande propositionen har tyvärr inga konkreta idéer
om hur detta arbete kan följas upp och utvecklas - varken finansierings-
eller organisationsmässigt. Folkpartiet anser att FRN:s
genusforskningskommitté borde fortleva även efter en eventuell
omorganisation och kanske utvecklas till ett självständigt organ för att
poängtera betydelsen av genusforskningen. Det finns därför anledning
för regeringen att återkomma i denna fråga.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition
1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering begär att regeringen återkommer med ett nytt
förslag till organisation för forskningsfinansiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bristen på remissbehandling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att basresurserna, i form av fakultets-
anslag och fasta resurser, för forskning vid universitet och högskolor
skall öka,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den politiska styrningen över forsknings-
rådens inriktning skall hållas tillbaka till förmån för den vetenskapliga
bedömningsgrunden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om för stor andel av regeringen utsedda represen-
tanter i forskningsrådens styrelser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en motsvarighet till Forskningsrådsnämndens
(FRN) genusforskningskommitté bör fortleva även efter en om-
organisation.

Stockholm den 6 april 2000
Ulf Nilsson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Ana Maria Narti (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-04-06 Bordläggning: 2000-04-11 Hänvisning: 2000-04-12
Yrkanden (12)