med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi

Motion 2000/01:MJ45 av Göte Jonsson m.fl. (m)

av Göte Jonsson m.fl. (m)
1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de grundläggande värdena för prioriteringarna i arbetet med att
uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.
2. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till beräkningar av de
miljöskador som har en direkt koppling till människors hälsa, den
biologiska mångfalden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
samt hushållningen med naturresurserna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det nu brådskar med att få fram en proposition om en
svensk klimatstrategi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förnyelse av bilparken.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning avseende skogsbruket och dess effekter på särskilt
försurningskänsliga områden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att målet skall vara att minska trafikens miljöbelastning, inte
att minska trafiken i sig.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för
människa och miljö skall styra i vilken ordningsföljd och i vilken takt
saneringsarbetet skall genomföras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att målsättningen i ett generationsperspektiv skall vara att ha
återställt alla förorenade områden som utgör en risk för människors hälsa
och miljön.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att arbetet för att begränsa utsläppen av ozonnedbrytande
ämnen skall bedrivas internationellt.
10. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö skall ha följande lydelse: År 2010 skall halterna i miljön av
radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att
människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i första hand frivilliga överenskommelser, information och
ekonomiska incitament skall användas för att klara miljökvalitetsmålet
Ingen övergödning.
12. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande sjöar
och vattendrag skall ha följande lydelse: Senast 2005 skall berörda
myndigheter ha identifierat och kartlagt de särskilt skyddsvärda
naturområden, i och i anslutning till sjöar och vattendrag, som kan
komma att behöva ett långsiktigt skydd.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det inte är realistiskt att i delmål 2 under
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ange att minst 25 % av
de potentiellt skyddsvärda vattendragen år 2010 skall vara
färdigrestaurerade.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att när samhället inför långtgående restriktioner i enskilda
markägares möjligheter till normal markanvändning skall ersättning
motsvarande den enskildes förlust i princip alltid utgå.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om introduktion av främmande och genetiskt modifierade
organismer som "kan hota" den biologiska mångfalden.
16. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård skall ha följande lydelse: Berörda
myndigheter skall i samarbete med bl.a. fiskerinäringen senast 2005 ha
inhämtat tillräckliga kunskaper för att kunna ta ställning till vilka
områden i den marina miljön som behöver ett långsiktigt skydd.
17. Riksdagen beslutar att delmål 7 under miljökvalitetsmålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård skall ha följande lydelse: Genom skärpt
lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier
från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2005.
18. Riksdagen beslutar att delmål 4 under miljökvalitetsmålet Myllrande
våtmarker skall ha följande lydelse: Senast 2010 skall tillräckligt många
våtmarker i odlingslandskapet och i kustzonerna ha anlagts för att
väsentligt bidra till uppfyllandet av miljömålen Ingen övergödning och
biologisk mångfald.
19. Riksdagen avslår regeringens förslag till volymmål i delmål 1 under
miljökvalitetsmålet Levande skogar om att ytterligare undanta skogsmark
från skogsproduktion till 2010.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att vad i motionen
anförs om att det vid avsättningar av skogsmark i första hand skall vara
statlig mark som skall komma i fråga.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skogsmarkernas värde för rekreation säkerställs inom
ramarna för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten anger.
22. Riksdagen avslår regeringens förslag till delmål 2 under
miljökvalitetsmålet Levande skogar i enlighet med vad som anförs i
motionen.
23. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till delmålen 1, 2 och 3 under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ersätts med ett delmål med
följande lydelse: Miljöpolitiken vad gäller naturvården och miljö- och
landsbygdsprogram inom jordbrukspolitiken skall utformas så att en
tillräckligt stor variation av naturtyper med inslag av småbiotoper,
vattenmiljöer och betande djur bevaras för att senast 2010 säkerställa en
långsiktig biologisk mångfald.
24. Riksdagen avslår regeringens förslag till delmål 6 under
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i enlighet med vad som
anförs i motionen.
25. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Storslagen
fjällmiljö skall ha följande lydelse: Nya varaktiga skador på mark och
vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara försumbara
senast 2005.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en ökad andel hårdgjord yta i många fall är ofrånkomligt
om man vill kunna utveckla och expandera tätorter.
27. Riksdagen beslutar att delmål 1 under miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö skall ha följande lydelse: Senast år 2005 skall all fysisk planering
och allt samhällsbyggande ta hänsyn till och i möjligaste mån anpassas
till den övergripande målsättningen att uppnå en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det inte finns några skäl till att överväga ett förbud mot
installation av direktverkande elvärme i nya byggnader.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det inte finns något behov av att stärka strandskyddet.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om problemen med grön skatteväxling.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av handel med utsläppsrätter på EU-nivå som ett
verkningsfullt instrument för att minska energisektorns miljöbelastning.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en god infrastruktur i kombination med forskning
och utveckling om renare bränslen, effektivare motorer och bättre
reningsteknik för att minska trafiksektorns miljöbelastning.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Naturvårdsverket bör ha ansvaret för samordning,
uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att klara de nya
uppgifterna på ett rimligt sätt.
2 Inledning
I propositionen vidareutvecklas den miljömålsstruktur med
miljökvalitetsmål som riksdagen fattade beslut om i april 1999. På
riksdagens begäran lämnar regeringen härmed ett samlat förslag till
delmål, åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen
föreslår att den nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som
riksdagen antagit inom ramen för miljöpolitiken före beslutet om
införande av miljökvalitetsmålen (prop. 1997/98:145).
Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv
återges i ett antal punkter som närmare anger vilken miljökvalitet som skall
ha nåtts inom en generation. Till varje miljökvalitetsmål anges dessutom ett
antal delmål.
Regeringen föreslår vidare att ett uppföljningssystem baserat på bland
annat indikatorer införs. Ett miljömålsråd som skall vara knutet till
Naturvårdsverket föreslås få ansvaret för att följa upp och rapportera till
regeringen hur miljömålsarbetet fortskrider. Avsikten med miljömålsrådets
rapporter är dessutom att de skall utgöra underlag för regeringens redovisning
till riksdagen om miljömålsarbetet.
Innevarande års anslag för miljöövervakning föreslås få användas till
uppföljning och rapportering om miljömålen.
Tre åtgärdsstrategier föreslås bli vägledande för det framtida miljöarbetet.
Dessa är effektivisering av energianvändning och transporter, giftfria och
resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den 1
december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och
marknära ozon till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar, det så kallade Göteborgsprotokollet. Regeringen föreslår
dessutom att riksdagen godkänner 1999 års justeringar och ändringar av
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
3 En statisk syn på miljöutvecklingen
Vi välkomnar propositionen om delmål och åtgärdsstrategier för att nå
miljökvalitetsmålen. Vi har samtidigt med oro noterat de uppenbara
svårigheter regeringen har att få fram viktiga och av riksdagen begärda
propositioner på miljöområdet. Både klimatpropositionen och
föreliggande proposition har blivit starkt försenade. Arbetet i
Regeringskansliet tycks vara präglat av förlamning och det är numera
snarare regel än undantag att viktiga förslag blir starkt försenade. Detta
gällde för några år sedan propositionen om en ny miljöbalk. Det gäller för
närvarande den aviserade klimatpropositionen, och det gäller den sedan
länge aviserade propositionen om åtgärder för att komma till rätta med
oljeutsläppen till havs. Regeringens oförmåga att komma med konkreta
förslag för att förhindra oljeutsläppen till havs gör att den känsliga havs-
miljön i Östersjön fortsätter att belastas med utsläpp som sedan länge
borde ha upphört.
Tyvärr märks Regeringskansliets förlamning och brist på nytänkande
också i den nu aktuella propositionen om delmål och åtgärdsstrategier för att
nå miljökvalitetsmålen.
3.1 Grundläggande värden
Regeringen bedömer att miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska
dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Vidare anger regeringen att
delmålen till miljökvalitetsmålen och åtgärderna för att nå dem bör
utformas med utgångspunkt i fem grundläggande värden:
- Människors hälsa
- Den biologiska mångfalden och naturmiljön
- Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
- Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
- En god hushållning med naturresurser
Flera remissinstanser har påpekat att kopplingen mellan de fem
grundläggande värdena, miljökvalitetsmålen och en ekologiskt hållbar
utveckling behöver tydliggöras. Vi delar denna uppfattning i synnerhet
när det gäller kopplingen mellan kulturmiljön, de kulturhistoriska värdena
och miljökvalitetsmålen.
Enligt vår uppfattning är det viktigt att bevara viktiga kulturhistoriska
värden eftersom de utgör vårt kulturarv. Däremot finns det inte, som
regeringen antyder i propositionen, något egenvärde för miljön att alla
kulturmiljöer bevaras. Den direkta kopplingen mellan miljöproblem och
kulturhistoriska värden är att utsläpp många gånger skadar byggnader och
andra objekt som samhället vill bevara som kulturminnen. Den indirekt
omvända kopplingen är att vissa kulturmiljöer och naturtyper är starkt
förknippade med traditionella metoder och brukningssätt inom de areella
näringarna. För att säkerställa den biologiska mångfalden finns det därför skäl
till att i viss utsträckning stimulera ett fortsatt användande av traditionella
brukningsmetoder.
Vi motsätter oss dock ett statiskt tänkande om att alla kulturmiljöer och
odlingslandskap till varje pris måste bevaras. Brukningsmetoder har genom
tiderna förändrats och Sveriges natur och landskapsbild har också förändrats.
Det finns inget skäl till att försöka ändra det faktum att också naturen är
dynamisk. Att på politisk väg försöka bestämma att den blandning av
naturtyper och landskap som utvecklats under en specifik period därefter för
alltid skall bevaras är trångsynt. Vi utgår i från att det inte är regeringens
mening att svensk landsbygd skall behandlas som ett jättelikt Skansen.
Moderata samlingspartiet anser därför att arbetet för att uppnå en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling skall syfta till att vi uppnår en
miljösituation där:
- Människans hälsa säkerställs - de miljöfaktorer som påverkar hälsan
negativt minimeras
- Biologisk mångfald och viktiga naturmiljöer bevaras
- Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls
- En god hushållning med naturresurserna garanteras
Vi anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att dessa
grundläggande värden skall ligga till grund för prioriteringarna i arbetet
med att nå en ekologiskt hållbar utveckling.
4 Miljöekonomi och samhällskostnader
Miljömålskommittén uppskattar att kostnaderna för miljöförstöring
uppgår till mer än 20 miljarder kronor per år. Samtidigt anger kommittén
att hur stora de verkliga kostnaderna är inte kan fastställas med befintliga
metoder och tillgängliga data. Konjunkturinstitutet har gjort en liknande
studie och kommit fram till att kostnaderna för miljöskador i Sverige
uppgår till ca 10 miljarder kronor per år. Tyvärr redovisas varken i
propositionen eller i Miljömålskommitténs betänkande någon utförligare
beskrivning av hur kostnaderna beräknats.
Vi anser att det är av ett mycket begränsat värde att i propositionen ange
en storleksordning på kostnaderna för miljöskador när så stora osäkerheter
råder om dess verkliga storlek. Det behövs en omfattande metodutveckling
och en koppling mellan miljöskadorna och de investeringar som samhället gör
för att minska miljöskadorna.
All ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Detta gäller
också i högsta grad på miljöområdet. Varje felsatsad krona på miljöåtgärder
som inte ger någon miljöförbättring minskar samhällets möjligheter att
genomföra miljöåtgärder där de verkligen behövs. Vi anser därför att det är
brådskande att regeringen tar initiativ till att göra beräkningar på de
miljöskador som har en direkt koppling till människors hälsa, den biologiska
mångfalden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt
hushållningen med naturresurserna. Utifrån ett bättre underlag blir det då
möjligt att göra rätt miljöinvesteringar som förbättrar människors hälsa, den
biologiska mångfalden o s v.
5 Miljömålen
I det följande kommenterar vi de miljömål där vi har en avvikande
uppfattning eller där vi anser att delmålen behöver kompletteras.
5.1 Begränsad klimatpåverkan
5.1.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser skall i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för uthållig utveckling
inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att
det globala målet kan uppnås.
Vi konstaterar att mänskligheten fortfarande har begränsade kunskaper om
de så kallade växthusgasernas reella inverkan på klimatet. Riskerna
förknippade med en eventuell global uppvärmning är ändå av den art att vi
trots det begränsade kunskapsläget finner det riktigt att arbeta för att
kraftfullt
minska utsläppen av växthusgaser.
Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lyckats prestera en
proposition om hur det svenska klimatarbetet skall bedrivas. Det är heller inte
en rimlig arbetsordning att regeringen i vårpropositionen föreslår en
utgiftsram för kommande klimatarbete utan att redovisa hur regeringen avser
arbeta med klimatfrågorna.
Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att det nu brådskar att få fram
en proposition om en svensk klimatstrategi.
5.2 Frisk luft
Miljökvalitetsmålet Frisk luft som riksdagen har antagit anger att luften
skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden
inte skadas.
Vi konstaterar med tillfredsställelse att luftkvaliteten i tätorter stadigt har
förbättrats under de senaste decennierna. Redan beslutade åtgärder för att
minska utsläppen kommer att förbättra situationen ytterligare.
Vi stöder regeringens förslag till delmål och mål i ett
generationsperspektiv. Däremot är vi mycket tveksamma till de åtgärder
regeringen anger som viktiga för att nå målet om minskade utsläpp av
kvävedioxid. Vi avvisar höjda bensinskatter och införande av trängselavgifter
m.m. som medel för att klara målet. Faktum är att dessa åtgärder inte heller
kommer att behövas för att klara målet om frisk luft. Teknikutvecklingen har
gjort att de nya bilar som nu släpps ut på marknaden har så mycket lägre
utsläpp, också av kvävedioxider, att transportsektorn kommer att klara
miljömålet. Den kanske viktigaste miljöaspekten vad gäller trafiken är därför
att förnyelsen av bilparken går någorlunda snabbt. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Moderata samlingspartiet förutsätter att regeringens resonemang kring
åtgärder såsom införande av trängselavgifter m.m. i alla händelser blir
föremål för en separat proposition och riksdagsbehandling.
5.3 Bara naturlig försurning
Riksdagen har fattat beslut om följande formulering för att förtydliga
miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. De försurande effekterna av
nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och
vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och
byggnader.
Vi stöder förslagen till delmål.
I ett generationsperspektiv gör regeringen bedömningen att
miljökvalitetsmålet också innebär att markanvändningen behöver förändras
genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Vi
konstaterar att det ännu saknas tillräcklig kunskap om i vilken utsträckning
markanvändningen inom skogsbruket påverkar olika försurningskänsliga
marker. Vi anser därför att det behövs mer forskning om skogsbruket och
dess effekter på särskilt försurningskänsliga markområden innan man kan dra
slutsatsen att skogsbruket måste anpassas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Bland de åtgärder som regeringen anger som angelägna för att nå delmål
tre och fyra innefattas skatteväxling och andra åtgärder som syftar till att
påverka efterfrågan på transporter. Vi avvisar tanken på skatteväxling, i
synnerhet den så kallade modell som den socialdemokratiska regeringen har
arbetat med och som inte har varit någon växling utan enbart en
skattehöjning. Effektiva kommunikationer är nödvändiga för en positiv
utveckling av näringslivet och för samhället i stort. När det gäller transporter
och kommunikationer anser vi därför att målet inte skall vara att minska
transporterna utan att anpassa dem så att de blir mer miljövänliga. För att
klara detta behövs fortsatt forskning och teknisk utveckling för att få fram
renare bränslen och effektivare motorer.
Riksdagen bör ge regeringen tillkänna att målet skall vara att minska
trafikens miljöbelastning men att det däremot inte finns något egenvärde i att
minska trafiken i sig.
5.4 Giftfri miljö
Riksdagen har fattat beslut om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som
innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i
eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden.
Moderata samlingspartiet anser att miljökvalitetsmålet borde uttryckas som
att miljön skall vara fri från sådana ämnen som hotar människors hälsa eller
den biologiska mångfalden.
Regeringen föreslår att de förorenade mark- och vattenområdena skall ha
identifierats, genomgått kart- och arkivstudier och riskklassificerats före
utgången av år 2005. Vi delar denna målsättning. Vid samma tidpunkt
föreslår regeringen att arbetet med sanering och efterbehandling skall ha
påbörjats vid minst 100 av de områden som är mest prioriterade med
avseende på riskerna för människors hälsa och miljön. Minst 50 av de
områden där detta arbete påbörjats skall dessutom vara färdigbehandlade.
Vi biträder regeringens uppfattning om att i första hand prioritera sanering
och återställande av de förorenade områden som utgör störst risk för
människors hälsa och miljön.
Det saknas dock underlag för att dra slutsatsen att sanering skall inledas på
minst 100 områden före 2005 eller för att sätta upp en målsättning om att 50
av dem skall vara slutbehandlade. De objekt som utgör störst risk för
människors hälsa skall enligt vår uppfattning prioriteras. Dessa objekt kan ta
lång tid att sanera varför det för närvarande inte är ändamålsenligt att ha som
delmål att minst 50 av dessa områden skall vara slutbehandlade år 2005. Vi
anser att riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och
miljö skall styra i vilken ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet
skall
genomföras. Därmed anser vi att målet om att ha sanerat alla förorenade
områden inom en generation inte är en relevant målsättning. Målsättningen
borde i stället vara att inom en generation ha återställt alla förorenade
områden som utgör en risk för människors hälsa och miljön. Detta bör
regeringen ges tillkänna.
5.5 Skyddande ozonskikt
Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet anger att ozonskiktet skall
utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Regeringen föreslår som delmål att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen
till största delen skall ha upphört år 2010. Bedömningen är att
användningen av ozonnedbrytande ämnen bör upphöra på sikt även i
befintliga anläggningar och inom sektorer som i dag är undantagna,
såsom försvaret och flyget. Miljökvalitetsmålet innebär att Sverige skall
verka för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i
atmosfären inte överstiger naturliga nivåer. Inom loppet av en generation
skall dessutom användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara
avvecklad.
Vi delar regeringens uppfattning om att utsläppen av ozonnedbrytande
ämnen till största delen skall ha upphört år 2010. Däremot anser vi att
regeringens bedömning av vad miljökvalitetsmålet innebär i ett
generationsperspektiv kan komma att skapa problem.
Läkemedelsverket har i sin remiss visat på problem med att fasa ut ämnen
som CFC, som bl a används i brikanylspray mot astma. Denna typ av
hänsyn måste tas när man fasar ut ämnen. Samtidigt måste ämnena
substitueras med andra tillräckligt undersökta ämnen. Effekten av att
förbjuda ett ämne kan vara värre om inte försiktighet iakttas.
Den andra aspekten som måste tas hänsyn till är frihandeln. Metylbromid
används bland annat för att skydda trävirke mot angrepp. Om Sverige
ensidigt förbjuder denna användning kan det innebära att
sågverksindustrins konkurrenskraft jämfört med utländska företag
försämras eftersom denna behandling är viktig för virkets kvalitet.
Effekten av utsläppen är helt oberoende av var på planeten de släpps ut.
Ensidiga åtgärder från svensk sida riskerar leda till att företags produktion
flyttar utomlands och att ytterst liten miljönytta uppnås.
De vetenskapliga beläggen för kopplingen mellan utsläpp av stabila
flyktiga halogenerade organiska ämnen och nedbrytningen av stratosfäriskt
ozon är betydande. Det viktigaste att göra för att skydda ozonskiktet är att
säkerställa att Montrealprotokollet verkligen följs globalt. Kostsamma jakter
på de kg av CFC som används i medicinskt bruk eller åtgärder som inte gör
någon miljönytta men försämrar Sveriges konkurrenskraft bör undvikas.
Arbetet bör inriktas på internationella överenskommelser om åtgärder för att
minska de skadliga utsläppen. Detta bör ges regeringen tillkänna.
6 Säker strålmiljö
6.1.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot
skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
Vi delar regeringens uppfattning om att strålning och dess konsekvenser
skall tas på största allvar. I propositionens delmål 1 aviseras en del åtgärder
mot att allmänheten utsätts för skadlig strålning. Kärnkraftsindustrin målas ut
som ett problem som måste hanteras. Det är viktigt att påpeka att den svenska
kärnkraften är mycket säker och har mycket små utsläpp redan idag. Det bör
poängteras att de stora vinsterna för allmänheten uppnås genom att undersöka
berggrunder för att komma åt radonproblemen i bostadshus och liknande.
Bakgrundsstrålningen från berggrund tillsammans med risker om olyckor i
kärnkraftverk öster om Östersjön utgör de största riskerna för allmänheten i
dag. Det är därför av stor vikt att regeringens aviserade proposition baserad
på Radonutredningen 2000 nu läggs fram.
Målsättningen att ingen verksamhet ska ge allmänheten ett individuellt
dostillskott på mer än 0,01 mSv per år och generationsmålet att verksamheter
sammanlagt inte ska ge ett dostillskott på mer än 1 mSv per individ och år är
mycket svåra att efterfölja. Det är ett mycket teoretiskt sätt att resonera. Hur
ska man kunna utvärdera detta? Hur ska man veta vilken verksamhet som
avgett vad? Det viktigaste är att verksamheter inte släpper ut mer än
fastställda gränsvärden. Därför föreslår vi att delmål 1 ersätts med följande
formulering. År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps
ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska
mångfalden skyddas.
Regeringen föreslår i delmål 2 att antalet fall av hudcancer orsakade av
solen år 2020 inte ska överstiga 2000 års nivå. Denna typ av målsättningar
tenderar alltid vara ett slag i luften. För det första är det inte möjligt att
med
politiska målsättningar styra människors solvanor. För det andra så hänger
UV-strålningens styrka samman med solens aktiviteter. En aktiv solperiod
kan utsätta människorna på jorden för upp till den dubbla styrkan av UV-
strålning jämfört med mindre aktiva perioder. Därför är denna målsättning
mycket svår att följa upp. Vi stödjer dock regeringens planer på
informationsinsatser till allmänheten.
I delmål 3 föreslår regeringen att de eventuella riskerna med
elektromagnetisk strålning skall kartläggas och vid behov åtgärdas. Det är
viktigt att framhålla att forskningen i dag inte tyder på några samband mellan
t ex barnleukemi och denna strålning. Men vi stöder vidare
kunskapsinhämtning för att vi skall stå på ännu säkrare grund för våra beslut
framöver.
6.2 Ingen övergödning
Miljökvalitetsmålet som antagits av riksdagen innebär att halterna av
gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller
möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Av de fem delmål som regeringen föreslår kommer det med all sannolikhet
att bli svårast att klara delmål 3 om minskning av de svenska vattenburna
utsläppen av kväve med 30 procent till 2010. Överhuvudtaget kommer det att
behövas kraftfulla insatser för att klara delmålen för såväl jordbruket som
kommuner och enskilda.
Moderata samlingspartiet delar regeringens uppfattning om det önskvärda i
att klara samtliga delmål men vi ser också att det finns en fara i att sätta
målsättningarna så högt att de inte kan klaras med rimliga insatser.
Framförallt är det viktigt att de åtgärder och styrmedel som sätts in för att
klara delmålen är kostnadseffektiva och att arbetet utformas i samråd med
berörda samhällssektorer. Rådgivning och information har tidigare visat sig
vara ett verkningsfullt medel för att förbättra miljösituationen i jordbruket,
och det är viktigt att dessa insatser förstärks.
Sammanfattningsvis godtar vi regeringens förslag till delmål vad gäller
miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Vi vill dock betona vikten av
forskning och metodutveckling för att klara målsättningarna med rimliga
medel. I första hand bör frivilliga överenskommelser, information och
ekonomiska incitament användas för att klara miljökvalitetsmålet. Detta bör
regeringen ges tillkänna.
6.3 Levande sjöar och vattendrag
6.3.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras
variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och
vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för
friluftsliv värnas.
Flera remissinstanser anser att det saknas kunskap för att redan nu sätta
upp mål för långsiktigt skydd av skyddsvärda miljöer i sjöar och vattendrag.
Vi delar denna uppfattning och avvisar därför regeringens förslag till delmål 1
som behandlar behovet av långsiktigt skydd. Det första delmålet bör i stället
syfta till att få fram ett tillräckligt underlag som sedan kan ligga till grund
för
beslut om långsiktigt skydd av dessa områden. Vi föreslår att delmål 1
formuleras på följande sätt. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha
identifierat och kartlagt de särskilt skyddsvärda naturområden, i och i
anknytning till sjöar och vattendrag, som kan komma att behöva ett
långsiktigt skydd.
Vi delar regeringens ambition för delmål 2 om åtgärdsprogram för
restaurering av skyddsvärda vattendrag. Däremot är det inte realistiskt att
formulera målet som att minst 25 procent av de potentiellt skyddsvärda
vattendragen år 2010 skall vara färdigrestaurerade. Att restaurera vattendrag
tar i många fall mycket lång tid, varför vi föreslår att delmålet i stället
skall
ange att restaureringsarbeten skall ha påbörjas senast 2010 vid 25 procent av
de potentiellt skyddsvärda vattendragen.
Vad gäller delmål 3 och behovet av att inrätta ytterligare
vattenskyddsområden vill vi betona att ersättning motsvarande den enskildes
ekonomiska förlust i princip alltid skall utgå när samhället inför långtgående
restriktioner i enskilda markägares möjlighet till normal användning av
marken. Detta bör regeringen ges tillkänna.
Regeringen bedömer att miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv
bland annat innebär ett stopp för introduktion av främmande och genetiskt
modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald. Kan man utifrån
en vetenskaplig bedömning dra slutsatsen att en främmande art eller
genmodifierad organism hotar den biologiska mångfalden, är det riktigt att
vara restriktiv. Vi motsätter oss däremot formuleringen "kan hota" eftersom
det underförstått skulle kunna tillämpas på alla främmande arter eller
genmodifierade organismer utan någon som helst riskanalys. Detta bör
regeringen ges tillkänna.
6.4 Grundvatten av god kvalitet
6.4.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt
bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Vi välkomnar regeringens förslag till delmål för att nå miljökvalitetsmålet.
Vad gäller eventuella behov att inrätta nya vattenskyddsområden hänvisar
vi till vår kommentar under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
med avseende på ersättning för restriktioner i enskildas normala
markanvändning.
6.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård
6.5.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar
produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust
och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat utnyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar
utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot
ingrepp och andra störningar.
Naturvårdsverket har i sitt remissvar betonat att det behövs ökade
kunskaper om de komplexa ekologiska sambanden i marina miljöer.
Regeringens förslag till första delmål handlar mycket om kvantiteter och inte
om kvaliteter. Vi anser i likhet med vad Naturvårdsverket anför att det behövs
ökade kunskaper om de ekologiska sambanden i marina miljöer. Det behövs
därför ett bättre underlag innan det är lämpligt att sätta upp sådana mål som
att fem marina områden skall vara skyddade som reservat före 2005. Vi
föreslår därför att det första delmålet omformuleras med syftet att berörda
myndigheter i samarbete med bland andra fiskerinäringen före 2005 inhämtar
tillräckliga kunskaper för att kunna ta ställning till vilka områden i den
marina
miljön som behöver ett långsiktigt skydd.
När det gäller regeringens förslag till delmål om skärpt lagstiftning och
övervakning för att minimera utsläppen av olja och kemikalier från fartyg är
regeringens ambition för låg. Regeringen har dröjt alldeles för länge med att
lägga konkreta förslag om att komma tillrätta med dessa onödiga och många
gånger avsiktliga utsläpp. Genom ett snabbt införande av en avsevärt skärpt
lagstiftning på området och en ökad satsning på övervakning borde det vara
möjligt att i princip helt stoppa dessa utsläpp senast 2005. Att satsa offensivt
på att snabbt minska dessa utsläpp är dessutom med stor sannolikhet
ekonomiskt lönsamt eftersom det minskar samhällets behov av dyrbara
saneringsinsatser vid oljeutsläpp.
6.6 Myllrande våtmarker
6.6.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet
skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Vi välkomnar regeringens förslag till delmål med undantag för delmål 4
som vi anser är allt för fokuserat på kvantitet i stället för kvalitet. Det som
bör
vara styrande för anläggandet av våtmarker skall vara konkreta miljöbehov
och den miljökvalitet respektive våtmark kan bidra med. Det handlar dels om
att det skall finnas tillräckligt varierade naturtyper för att säkerställa den
biologiska mångfalden, dels om att använda våtmarker som närsaltfällor för
att minska utsläppen till sjöar, vattendrag och hav. Målsättningen måste vara
att i möjligaste mån stimulera anläggning av våtmarker som bidrar till att
klara såväl miljömålet Ingen övergödning som den biologiska mångfalden. Vi
föreslår därför att delmål 4 formuleras på följande sätt. Senast år 2010 skall
tillräckligt många våtmarker i odlingslandskapet och i kustzonerna ha anlagts
för att väsentligt bidra till uppfyllandet av miljömålen Ingen övergödning och
biologisk mångfald.
Några remissinstanser anser att det behöver införas ett generellt
markavvattningsförbud och att reglerna för anläggande av skogsbilvägar
behöver skärpas. Vi avvisar dessa tankegångar och delar regeringens
bedömning om att det inte finns något behov av dessa åtgärder för att klara
delmål 3.
6.7 Levande skogar
6.7.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas.
Vi konstaterar att skogsbruket och dess industrier är av mycket väsentlig
betydelse för den svenska samhällsekonomin. Nettoexportvärdet från
skogsindustrin är i storleksordningen 75 miljarder kronor per år. Sveriges
skogar utgör dessutom mycket värdefulla områden för rekreation, svamp- och
bärplockning samt jakt. Skogarna står också för stora miljövärden bland annat
genom sin kapacitet att fungera som kolsänkor.
Regeringens förslag till delmål för miljökvalitetsmålet präglas i hög grad
av inställningen att det endast är staten som kan garantera en positiv
miljöutveckling på skogsområdet. Regeringen ignorerar det omfattande
miljöarbete som bedrivits inom sektorn under senare år. Det frivilliga arbetet
med att miljöcertifiera skog och skogsbruk har intensifierats, och det finns
mycket som tyder på att skogsbruket i Sverige kommer att nå
miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv utan ytterligare statliga
ingrepp. Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i skogsmarken
har stärkts kraftigt.
Som ett komplement till nuvarande åtgärder har vi lagt förslag om att
inrätta en fond för bevarande av den biologiska mångfalden. Medel ur denna
fond skall användas för bevarande av värdefulla miljöer. Vi avvisar därför
regeringens förslag till volymmål i delmål 1 om att ytterligare undanta
skogsmark från skogsproduktion till år 2010. Vi anser vidare att vid
avsättningar av skogsmark i första hand statlig mark skall komma i fråga.
Detta bör regeringen ges tillkänna.
Regeringen anger att naturvårdens sociala dimension skall väga tungt i
synnerhet vid bedömning av behovet att bevara tätortsnära natur. Detta är inte
en riktig grund för bedömning av skyddsbehovet av naturområden.
Skogsmarkernas värde för rekreation, promenader m.m. säkerställs inom
ramarna för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten anger. Detta
bör regeringen ges tillkänna.
Vi avvisar också regeringens förslag till delmål om mängden död ved,
arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Regeringens påstående om att
dessa kvaliteter i de svenska skogarna har minskat stämmer inte. De har
tvärtom ökat kraftigt. Enligt riksskogsinventeringen har mängden död ved
ökat mycket kraftigt under 1990-talet. Faktum är att skogsforskare är
bekymrade över denna snabba utveckling eftersom den lett till allvarliga
utbrott av insektsskador i södra och mellersta Sverige. Sammantaget finns
därför ur ett miljöperspektiv inget behov för riksdagen att anta detta delmål.
6.8 Ett rikt odlingslandskap
6.8.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion
och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Vi motsätter oss ett statiskt tänkande om att alla kulturmiljöer och
odlingslandskap till varje pris måste bevaras. Brukningsmetoder har genom
tiderna förändrats och Sveriges natur och landskapsbild har också förändrats.
Det finns inget skäl till att försöka ändra det faktum att också naturen är
dynamisk. Att på politisk väg bestämma att den blandning av naturtyper och
landskap som utvecklats under en specifik period därefter för alltid skall
bevaras är trångsynt. Vi avvisar därför regeringens förslag till delmål 1, 2 och
3. Behovet av bevarande av ängs- och hagmarker bör i första hand styras
utifrån aspekten biologisk mångfald. Varierade naturtyper med betydande
inslag av småbiotoper och vattenmiljöer är därför eftersträvansvärt. Däremot
är det inte rimligt att ha som mål att samtliga ängs- och hagmarker skall
bevaras.
Moderata samlingspartiet föreslår därför att regeringens förslag till delmål
1-3 ersätts med följande delmål: Miljöpolitiken vad gäller naturvården och
miljö- och landsbygdsprogram inom jordbrukspolitiken skall utformas så att
en tillräckligt stor variation av naturtyper med inslag av småbiotoper,
vattenmiljöer och betande djur bevaras för att senast 2010 säkerställa en
långsiktig biologisk mångfald.
Vi avvisar också regeringens förslag till delmål 6 om bevarande av
lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader. Det finns goda skäl
för att bevara kulturhistoriska byggnader men detta delmål hör inte hemma
som delmål syftande att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.
6.9 Storslagen fjällmiljö
6.9.1 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål
Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i
fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar
utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot
ingrepp och andra störningar.
Regeringens förslag till delmål om att skador på mark och vegetation skall
vara försumbara senast år 2010 är inte realistiskt. Enligt forskare tar det 20-
50 år för ett lavtäcke att repa sig ifrån ett nedslitet stadium. Det finns ingen
poäng med att anta orealistiska delmål. Det viktiga är i stället att man från
dagens nivå vidtar åtgärder som minskar och helst eliminerar det skadliga
markslitaget. Den mänskliga påverkan härrör framförallt från renskötsel,
turism och föroreningar.
För nya varaktiga skador på mark och vegetation finns det däremot skäl att
skärpa målsättningen. Moderata samlingspartiet anser att en mer
ändamålsenlig målsättning är att renskötseln och fjällturismen gradvis och så
långt det är möjligt skall anpassa verksamheten så att nya varaktiga
markskador efter 2005 kan undvikas. Samtidigt måste rennäringen också i
fortsättningen kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Fjällturismen kommer
sannolikt att öka, och det är därför av stor vikt att också den anpassas till
vad
fjällmiljön tål. Förutom att ytterligare förbättra vandringslederna så att
skadligt markslitage kan minskas är det viktigt att satsa på utbildning och
information med syfte att minska turismens miljöpåverkan.
Vi avvisar därför regeringens förslag till delmål om skador på mark och
vegetation och föreslår i stället följande delmål. Nya varaktiga skador på
mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara försumbara
senast 2005.
6.10 God bebyggd miljö
Det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är
formulerat på följande sätt. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional
och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark,
vatten och andra resurser främjas.
Regeringens förslag till delmål berör bland annat samhällsplanering,
buller, avfall och energianvändning. Förslagen innebär i många avseenden ett
ökat ansvar för, och utökade krav på, kommunerna. Förslagen är i flera fall så
omfattande att de riskerar att ingripa i den kommunala självstyrelsen. Det
måste också påpekas att då kommunerna åläggs nya eller utökade uppgifter
måste detta finansieras av staten.
Vi, liksom flera av remissinstanserna, efterlyser en diskussion om
målkonflikter, prioriteringar och avvägningar såväl mellan miljömålen som
mot andra samhällsmål. Förslagen som läggs fram ökar svårigheterna på orter
och inom sektorer, där landet redan har stora problem. Som exempel kan här
nämnas regeringens förslag att inte öka andelen hårdgjord yta i tätorter och
tätortsnära områden. I dag har många tätorter brist på bostäder samtidigt som
vägnäten är underdimensionerade. Vi vill att det skall byggas nya bostäder i
de områden där det råder brist och samtidigt måste vi bygga fler vägar. Med
fler bostäder och fler och bättre vägar följer också fler skolor, vårdplatser
och
parkeringsplatser. En ökad andel hårdgjord yta är i många fall ofrånkomligt
om man vill kunna utveckla och expandera tätorter. Detta bör regeringen ges
tillkänna.
Regeringens förslag gällande "God bebyggd miljö" har ett för snävt
perspektiv. Förslag som på ett så omfattande och ingripande sätt reglerar
kommunernas ansvarsområden och medborgarnas levnadsmiljö måste ha sin
utgångspunkt i ett bredare perspektiv. Målkonflikter, medborgarhänsyn,
samhällsplanering och prioriteringar mellan olika mål och intressen måste
vägas in i arbetet att nå miljömålen. Om detta inte görs riskerar miljömålen
bli tomma ord när det gäller förbättringar av vår miljö samtidigt som de
riskerar att förhindra nödvändiga förbättringar och omstruktureringar.
Med hänvisning till ovanstående avvisar vi regeringens förslag till delmål
vad gäller planeringsunderlag. Vi föreslår i stället att delmålet om
planeringsunderlag formuleras på följande sätt. Senast år 2005 skall all fysisk
planering och samhällsbyggande ta hänsyn till och i möjligaste mån anpassas
till den övergripande målsättningen om att uppnå en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling.
Regeringen anger att man vill analysera effekterna av ett förbud mot
installation av direktverkande elvärme i nya byggnader och en begränsning av
möjligheterna att installera direktverkande elvärme i fritidshus. Moderata
samlingspartiet förkastar tanken på ett förbud mot direktverkande elvärme.
Det finns inte några skäl till att ens överväga ett sådant förbud. Detta bör
regeringen ges tillkänna.
Regeringen har tillsatt en utredning som skall se över möjligheterna att
stärka strandskyddet i områden med starkt bebyggelsetryck. Vi anser inte att
det finns något behov av att stärka strandskyddet ytterligare. Däremot bör det
genom en anpassning av byggteknik till lokala förhållanden bli möjligt att i
ökad utsträckning och på ett miljöriktigt sätt bebygga strandnära områden.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
7 Strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen
Regeringen föreslår att följande strategier skall vara vägledande för att
uppnå miljökvalitetsmålen:
1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter - för att
minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljö-
orienterad produktpolitik - för att skapa energi- och materialsnåla
kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter.
3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö - för
ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för
god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och
hållbar bebyggelsestruktur.
Moderata samlingspartiet konstaterar att regeringen i stort har identifierat
rätt problem men att föreslagna metoder för att lösa problemen är
tveksamma och i vissa fall helt felaktiga. Vi har i huvudsak invändningar
mot de föreslagna åtgärderna inom strategin för effektivare
energianvändning och transporter. Resonemangen i de övriga två
strategierna är tveksamma och brister såväl i konkretisering som i
koppling till miljökvalitetsmålen.
7.1 En strategi för effektivare energianvändning och
transporter
Regeringen bedömer att tyngdpunkten i denna strategi skall vara
kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användningen av energi och
främjar användningen av ny teknik med goda miljöegenskaper.
Betydelsen av ekonomiska styrmedel framhålls av regeringen som ett
instrument för att tydliggöra olika miljökostnader. Enligt regeringen är ett
medel för detta fortsatt grön skatteväxling.
Om man med en strategi för effektivare energianvändning och transporter
avser att energianvändningen och transporterna skall ge upphov till en
minskad miljöbelastning så delar vi denna uppfattning. Däremot anser vi inte
att målet om en minskad miljöbelastning från dessa sektorer innebär att
energianvändning och transporter måste minska i omfattning. En god tillgång
på energi och effektiva transporter kommer att behövas också i framtiden. Det
hela handlar därför om att satsa på en fortsatt utveckling av miljövänlig teknik
för produktion och överföring av energi och för att transportera människor
och varor. Fortsatt forskning och utveckling är därför nödvändig för att få
fram bättre energiteknik, renare bränslen och effektivare motorer.
Vi motsätter oss tanken på en grön skatteväxling som verktyg i
miljöarbetet. Grön skatteväxling innebär att man byter ut stabila skattebaser
mot instabila vilket inte är önskvärt. Att i ökad utsträckning använda
skattebaser som exempelvis utsläpp leder till ständigt förändrade
förutsättningar för näringslivet vad gäller skatteuttaget men också för
samhället vad gäller storleken på skatteintäkterna. Dessutom har den hittills
genomdrivna så kallade gröna skatteväxlingen de facto inte varit någon
skatteväxling eftersom den enbart handlat om höjda skatter. Dessa
förändringar i Sverige leder också till att industrins internationella
konkurrenskraft försämras.
Sverige behöver i ökad utsträckning arbeta på det internationella planet för
att lösa de gränsöverskridande miljöproblemen. Vi föreslår därför att Sverige
driver på inom EU för att snabbt skapa ett gemensamt system för handel med
utsläppsrätter avseende växthusgasen koldioxid. Ett sådant system är mycket
effektivt för att minska utsläppen och lämpar sig väl för den gemensamma
marknaden. Inledningsvis borde systemet kunna tillämpas på alla
energiproduktionsanläggningar av väsentlig storlek inom EU. Med en korrekt
tillämpning av handel med utsläppsrätter inom EU blir den positiva
miljöeffekten många gånger större än vad grön skatteväxling kan ge även om
en sådan skulle införas i hela Europa. Handel med utsläppsrätter har vidare
det goda med sig att de ger företagen starkare incitament till att minska
utsläppen än vad miljöskatter ger samtidigt som det inte gör staten beroende
av skatteintäkter som härrör från utsläpp. Sammanfattningsvis är handel med
utsläppsrätter på EU-nivå ett många gånger mer verkningsfullt instrument än
grön skatteväxling eller skattehöjningar för att minska energisektorns
miljöbelastning. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Regeringen hävdar att den långsiktiga utvecklingen av person- och
lastbilstrafiken kräver att infrastruktur och trafikplanering förändras och
kompletteras med åtgärder som syftar till att påverka efterfrågan på
transporter i miljöanpassad riktning. Regeringens slutsats är att en minskad
bilanvändning skall eftersträvas där alternativ finns.
Vi anser att regeringen har fel infallsvinkel när det gäller infrastrukturen
och dess koppling till transporternas miljöpåverkan. Dåliga vägar och dåliga
trafiklösningar skapar trafikproblem som ger upphov till mer miljöskadliga
utsläpp än om vägar och flaskhalsarna i trafiksystemet byggdes bort. Det är
därför viktigt att samhället ser till att infrastrukturen i form av vägar och
trafiksystem fungerar så smidigt som möjligt. Detta är ytterliggare en
anledning till varför det nu brådskar att regeringen presenterar den sedan
länge aviserade infrastrukturspropositionen. Vi anser att en riktig strategi när
det gäller transporterna är att fortsätta satsningen på förbättrad
miljöprestanda
och på fortsatt forskning om renare bränslen, effektivare motorer och bättre
reningsteknik. På detta sätt går det att kombinera en ökad trafikvolym med en
förbättrad miljösituation i enlighet med miljökvalitetsmålen. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
8 Miljömålsråd
Regeringen föreslår att ett särskilt miljömålsråd knutet till
Naturvårdsverket skall inrättas. Miljömålsrådet skall ha ansvar för en
samlad uppföljning och rapportering till regeringen om utvecklingen mot
miljökvalitetsmålen m.m.
Vi motsätter oss införandet av ett miljömålsråd med dessa uppgifter. Att
göra en samlad uppföljning och rapportering på miljöområdet ingår på ett
naturligt sätt i Naturvårdsverkets uppgifter, och det finns därför ingen
anledning att skapa en egen organisation för detta ändamål. Naturvårdverket
bör ha det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet i samarbete med
sektorsmyndigheter och berörda näringar. Vi anser också att det ankommer på
Naturvårdsverket att självt organisera arbetet med uppföljning och
rapportering på ett ändamålsenligt sätt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
9 Länsstyrelserna
Länsstyrelserna skall enligt regeringens förslag ha det övergripande
ansvaret för det regionala mål- och uppföljningsarbetet. Detta innebär att
länsstyrelserna påförs en mängd nya arbetsuppgifter. Arbetet med att följa
upp den mängd delmål som föreslås i propositionen riskerar leda till att
länsstyrelserna får svårigheter att klara övriga arbetsuppgifter på ett
rimligt sätt. Risken är att enskilda drabbas genom att myndigheten får allt
längre handläggningstider för olika ärenden. Vi anser att regeringen när
den nu avser att påföra länsstyrelserna en mängd nya arbetsuppgifter är
skyldig att se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att klara
sina arbetsuppgifter på ett rimligt sätt. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 21 maj 2001
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-05-21 Granskning: 2001-05-23 Bordläggning: 2001-05-28 Hänvisning: 2001-05-29
Yrkanden (35)