med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi

Motion 2000/01:MJ47 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kalkningen av sjöar och vattendrag skall samordnas med
skogskalkningen och att dessa åtgärder skall tillskjutas ytterligare medel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en tillfälligt höjd skrotningspremie till 3 000 kr för bilar satta
på marknaden före 1989.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige framöver fullt ut utnyttjar de möjligheter att
utveckla ett rikt odlingslandskap som Miljö- och landsbygdsprogrammet
och medlemskapet i EU innebär.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om delmålen för Levande sjöar och vattendrag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem förutsätter
generella skattesänkningar på arbete.
Inledning
I propositionen föreslår regeringen delmål och strategier för de
miljökvalitetsmål riksdagen antog 1999. Målet Begränsad klimatpåverkan
har lyfts ur denna proposition för att i höst behandlas i en separat
klimatpolitisk proposition. Miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska
dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Det övergripande målet är att
till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i
Sverige är lösta. Delmålen som föreslås i propositionen gäller framförallt
tiden fram till 2010. Arbetet med att nå dessa mål är mycket omfattande.
Insatserna som föreslås i propositionen uppskattas medföra
statsfinansiella kostnader om cirka 45 miljarder under perioden 2001-
2010. Dessa insatser skall dock ses mot bakgrund av att
Miljömålskommittén uppskattat kostnaderna för dagens miljöförstöring
till mer än 20 miljarder kronor om året.
Förvaltarskap och miljömål
För Kristdemokraterna är förvaltarskapstanken ledstjärnan för
miljöpolitiken och miljöarbetet. Med den enskilda människans ansvar för
sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar följer ett förvaltarskap.
Ansvaret gäller inte minst miljön och naturresurserna som måste förvaltas
ansvarsfullt, så att kommande generationer också får del av dem.
Begreppet "hållbar utveckling" definieras ofta som "en utveckling som
tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov". Genom att betona
generationsperspektivet, återspeglar denna definition mycket väl de principer
som är grundläggande för Kristdemokraternas förhållningssätt till miljön.
Förvaltarskapet innebär inte något passivt förhållningssätt, utan är
utvecklande till sin karaktär. Människan kan ingripa och påverka naturen,
men skall göra det på ett sätt som är långsiktigt hållbart och varsamt. De
miljöproblem vi ser idag gör det uppenbart att gott förvaltarskap inte kan
präglas av passivitet, utan förutsätter en ambitiös miljöpolitik med betydande
resurser.
Människors ansvarstagande och val är grundbulten i förvaltarskapet, men
det räcker inte med individuella beslut. Det behövs övergripande ramar och
förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt hållbar livsstil.
Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling
förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsynstaganden integreras.
Informativa, normativa och ekonomiska styrmedel kompletterar varandra.
Propositionen behandlar den ekologiska dimensionen av hållbar
utveckling. För att de stora svenska miljöproblemen skall kunna vara lösta
inom en generation krävs nu också en fördjupad debatt om den sociala
dimensionen, om hur vi medborgare i våra dagliga liv gemensamt lever upp
till förvaltarskapet.
Med utgångspunkt i förvaltarskapstanken har Kristdemokraterna sedan
länge gått i täten för en långsiktig miljöpolitik och stött arbetet med att
formulera delmål och strategier för de 15 miljökvalitetsmålen. När regeringen
ursprungligen presenterade de övergripande miljömålen uttryckte
Kristdemokraterna kritik över att målen var alltför diffusa och utan kraft. Det
har rått en osäkerhet om målens konkreta innebörd. Därför välkomnas den
konkretisering av delmål och strategier regeringen nu presenterar. Det
allmänna omdömet är att förslagen utgör en god grund för det fortsatta
miljöarbetet. Kristdemokraterna anser ändå att det finns anledning att
kommentera vissa av de bedömningar och skäl regeringen redovisar i
propositionen.
Frisk luft
Kristdemokraterna anser att de delmål regeringen föreslår under
miljömålet Frisk luft är rimliga, men att åtgärderna som aviseras kan
kompletteras.
Väl utvecklade kommunikationer med begränsad miljöpåverkan är en
förutsättning för ett samhälles välfärdsutveckling och för medborgarnas frihet
och möjligheter till arbete. Bilen är central i detta sammanhang. För
Kristdemokraterna är det väsentligt att de fordon som färdas på våra vägar
förorsakar så lite luftföroreningar som möjligt genom att ny teknik och
alternativa drivmedel utvecklas och används.
Mot bakgrund av de svenska bilarnas åldersstruktur har Kristdemokraterna
redan tidigare föreslagit en kraftigt höjd skrotningspremie för bilar äldre än
1989 års modell, då katalysatorn blev obligatorisk. Det finns ett behov av ett
ökat ekonomiskt incitament för att driva på skrotningen av äldre bilar. En
kraftig höjning av premien skulle, även under en begränsad period, innebära
att många äldre bilar med dåliga miljöegenskaper tas ur trafik förhållandevis
snabbt.
Kristdemokraterna föreslår därför att skrotningspremien under en period
av fem år höjs till 3 000 kronor för bilar satta på marknaden före 1989.
För att främja utvecklingen av alternativa drivmedel fyller pilotprojekt en
viktig funktion för att lovande exempel som ekoparaffiner och
motoralkoholer skall kunna testas i större skala. Kristdemokraterna beklagar
att antalet projekt begränsas i så hög grad som nu är fallet, vilket också
kritiserats av Energimyndigheten. Situationen skapar snedvriden konkurrens
och hindrar utveckling av nya produkter samt möjligheter att bygga ut
servicenät för alternativa bränslen.
Kristdemokraterna anser därför att pilotprojekten är ett instrument som
borde utnyttjas bättre för att stimulera nya biobränslen för fordonsparken. Att
inga nya pilotprojekt tillkommit sedan 1998 är ett tydligt tecken på att
regeringen behöver vara mer aktiv i stödet av alternativa drivmedel.
Regeringen uttrycker att miljöstyrande avgifter i tätort kan bidra till en
miljöanpassning av vägtrafiken och avser återkomma till riksdagen i frågan i
samband med att klimatpolitiken presenteras. Detta är ett viktigt uttalande
regeringen nu slutligen gör. Kristdemokraterna har i flera omgångar
motionerat om att kommunerna skall ges möjlighet att införa trängselavgifter.
Kristdemokraterna förutsätter därmed att regeringen i höstens
klimatproposition presenterar ett förslag som medger att kommuner inför
trängselavgifter.
Bara naturlig försurning
Under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning redovisas i
propositionen två delmål för graden av försurning i vatten och mark. För
det första skall år 2010 högst 5 % av sjöarna och högst 15 % av sträckan
rinnande vatten vara drabbade av försurning som orsakats av människan.
För det andra skall före 2010 trenden mot ökad försurning av
skogsmarken vara bruten och en återhämtning påbörjad i områden som
försurats av människan.
Målen är angelägna och värda att instämma i, men Kristdemokraterna är
tveksamma till om den väg regeringen drar upp för att nå dessa mål är den
bästa möjliga. Regeringen betonar att skyddet av biologisk mångfald i sjöar
och rinnande vatten är beroende av kalkning under en lång tid framöver.
Kristdemokraterna finner det dock anmärkningsvärt att regeringen ingenting
skriver om skogskalkning som en åtgärd mot sur mark. En långsiktig strategi
för sjöar och vattendrag måste omfatta mer än bara åtgärder direkt i vattnet,
eftersom försurningen i sjöar bland annat är en följd av att omgivande marker
försurats.
Skogskalkning är en åtgärd vars ställning och framtid är osäker eftersom
regeringen i budgeten inte redovisar hur mycket pengar inom anslaget 41:1
Skogsvårdsorganisation som skall gå till kalkning. Kristdemokraterna har vid
upprepade tillfällen krävt ökade skogskalkningsinsatser. Dessutom har en
reformerad organisation för kalkningsåtgärder föreslagits.
Skogsvårdsstyrelsen har arbetat fram en modell för en sammanslagen sjö- och
skogskalkning som är effektivare än nuvarande system både ur praktisk och
ekonomisk synvinkel. Även finansieringen av kalkningen bör samordnas på
sådant sätt att anslagen till skogskalkning förs in under utgiftsområde 20,
Allmän miljö- och naturvård.
Kristdemokraterna anser vidare att större resurser än vad regeringen
föreslår bör satsas på kalkningsinsatser. Anslaget till kalkningsåtgärder
föreslås i propositionen tillföras 15 miljoner kronor per år i jämförelse med
utgiftsnivån i 2001 års statsbudget. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit
och står fast vid att anlaget till de samordnade kalkningsinsatserna för sjö och
skog bör öka med 50 miljoner kronor per år jämfört med 2001 års nivå.
För att på bästa sätt nå målet om bara naturlig försurning föreslår därför
Kristdemokraterna att kalkningen av sjöar och vattendrag skall samordnas
med kalkningen av skogar och att dessa åtgärder skall tillskjutas ytterligare
medel i jämförelse med regeringens bedömning.
Levande sjöar och vattendrag
Kristdemokraterna instämmer i regeringens förslag till delmål avseende
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Visionen är att
vattendragen åter skall bli miljöer för vandrande fiskarter som lax,
laxöring och ål. Vi vill understryka den brist på strömmande vatten som
idag råder. Många arter som är beroende av biotopen strömmande vatten
återfinns bland hotade arter. I flertalet större vattendrag spärrar
fördämningar för vattenkraft vägen för lax och öring. Gamla dammar och
rester från flottningsperioden utgör dessutom stora miljöhinder som måste
undanröjas. Här finns även konflikten mellan hur kulturvärden och
naturvärden skall värderas.
Naturlaxen är hotad och bl.a. den stora siljansöringen är snart utrotad.
Omfattande åtgärder när det gäller att undanröja olika typer av
vandringshinder krävs för att nå målen. Kostnaderna för en
miljöanpassning av vattenkraften är avsevärda och sannolikt
underskattade. Skall målen nås är det angeläget att alla parter som på
något sätt nyttjar resursen strömmande vatten mer aktivt tar sitt ansvar
och blir delaktiga i en sådan process.
Levande skogar
Ett av de delmål regeringen uppställer är att ytterligare 900 000 ha
skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.
Av detta uppskattas statens ansvar för skydd till 400 000 ha, resten utgörs
av frivilliga avsättningar. Den höjda politiska ambitionen sätter sin tilltro
till frivilliga avsättningar, vilket är förståeligt mot bakgrund av det
intresse skogsägare visat för att skydda värdefull skog. Det är ändå viktigt
att slå fast att det är skogsägaren som definierar frivilliga avsättningar av
mark. Det går inte att få bred förståelse för miljöpolitiken om staten
betraktar frivilligt arbete som något som kan kommenderas fram. När
regeringen nu höjer målsättningen till att en halv miljon hektar produktiv
skogsmark skall vara frivilligt avsatt till 2010 måste den praktiska
politiska konsekvensen bli att staten är beredd att genom utbildning och
rådgivning underlätta för markägaren att fatta beslut om hur marken skall
nyttjas. Det räcker inte att såsom regeringen påstå att det "kan på goda
grunder antas att skogsbruket på frivillig väg fortsätter att skydda
kulturhistoriskt intressanta miljöer".
Rikt odlingslandskap
Under miljökvalitetsmålet Rikt odlingslandskap föreslår regeringen bland
annat att samtliga ängs- och betesmarker senast år 2010 skall bevaras och
skötas på ett sätt som bevarar deras värden.
Av de 15 miljömålen är detta det som medför klart högst statsfinansiella
kostnader. Under en tioårsperiod uppskattas kostnaderna till 16,6 miljarder
kronor. Merparten budgeteras i Miljö- och landsbygdsprogrammet.
Regeringen är dock noga med att påpeka att de uppställda målen bygger på
antagandet att Sverige, för åtgärder för landsbygdens miljö, erhåller en
finansiering från EU minst i nivå med den nuvarande.
Kristdemokraterna ser att lantbruket fyller en mycket viktig funktion i
upprätthållandet av den biologiska mångfalden liksom av kulturmiljövärden.
Av den anledningen verkar Kristdemokraterna för en höjning av anslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2001 med 530 miljoner
kronor. Ett starkt bidragande skäl till Kristdemokraternas förslag är att
regeringen brustit i förhandlingarna med EU. På grund av regeringens
försumlighet med att använda de möjligheter EU-medlemskapet innebär har
EG-kommissionen drastiskt skurit ned anslagen från EG-budgeten till det
svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet.
Men anledning av detta vill Kristdemokraterna särskilt uppmärksamma
vikten av att Sverige framöver fullt ut utnyttjar de möjligheter att utveckla
ett
rikt odlingslandskap som Miljö- och landsbygdsprogrammet och
medlemskapet i EU innebär.
God bebyggd miljö
Samhällsplaneringen är navet i utvecklingen av samhället och kommer i
framtiden att spela en allt större roll, inte minst när det gäller
avfolkningbygderna. Samhällsplaneringen har i många stycken
förknippats med växande samhällen men är väl så viktig i bygder med en
för stor infrastruktur och tomma lägenheter. För att hela Sverige skall leva
är det viktigt att även planera väl i de bygder som lever med en
krympande befolkning.
Den centrala beståndsdelen i god samhällsplanering är helhetsperspektivet.
Ett antal remissinstanser, bl.a. Kommunförbundet, dåvarande
Byggforskningsrådet och Boverket, har uttryckt kritik mot att
samhällsplanering lyfts fram som styrmedel utan att hållbar utveckling
behandlas i hela dess bredd, utifrån också ekonomiska och sociala aspekter.
Regeringen menar att detta inte ingått i arbetet med att formulera delmål för
miljökvalitetsmålen. Hur regeringen avser att gå vidare i arbetet med andra
dimensioner av hållbar utveckling än den rent ekologiska redovisas inte i
propositionen.
Inför det vidare arbetet med att undanröja de stora miljöproblemen inom
en generation vill därför Kristdemokraterna betona det ansvar
samhällsplaneringen har att se till helheten, vilket innebär ekologisk,
ekonomisk, kulturell och social hållbarhet.
Kristdemokraterna vill vidare markera att inventeringen av tysta zoner
utgör en mycket viktig del av arbetet med hållbar utveckling. Denna fråga har
också lyfts fram av bl.a. SIKA, Byggforskningsrådet och Vägverket. I
propositionen medger regeringen att en kartläggning av bullerfria områden
bör startas. Kristdemokraterna efterlyser att ett tydligt uppdrag ges till
ansvarig myndighet att inleda detta arbete.
Strategier och styrmedel
I redogörelsen för de strategier som skall vara vägledande i arbetet med
att nå miljömålen behandlar regeringen informativa, normativa och
ekonomiska styrmedel. Kristdemokraterna vill betona vikten av att det
offentliga agerar tydligt i syfte att påverka beteendet hos myndigheter,
företag, organisationer och enskilda människor i en riktning som bättre
överensstämmer med miljömålen. Inte minst viktigt är ekonomiska
styrmedel som ger samhället i sin helhet incitament att konsumera mindre
energi och släppa ut mindre miljöpåverkande ämnen.
Kristdemokraterna ser därför ett behov av ett mer miljörelaterat skatte- och
avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på
miljöpåverkan relativt sett höjs. Att det är två led i denna skatteomställning
är
viktigt att poängtera. Hittills när regeringen talat om grön skatteväxling har
skattesänkningen på arbete uteblivit. Istället har mycket begränsade
punktinsatser, såsom arbetsgivares möjlighet till höjda avdrag för
vidareutbildning av personal, fått symbolisera skattesänkningen och
"kompensera" bland annat höjd dieselskatt. Kristdemokraterna har starkt
kritiserat sådana begränsade åtgärder, eftersom de dels slår snett och tungt
belastar många småföretagare, dels inte når det väsentliga syftet att lindra
beskattningen på arbete.
När regeringen nu talar om en grön skatteväxling i storleksordningen 30
miljarder kronor fram till 2010, är det därför av yttersta vikt att de höjda
energiskatter som propositionen konkretiserar möts av generella
skattesänkningar på arbete, något propositionen inte närmare utvecklar.
Det skall också slås fast att svenska energiskatter och miljöavgifter
behöver utformas med betydande hänsyn till förhållanden i omvärlden. Att de
ekonomiska styrmedlen är marknadsanpassade är en förutsättning, så att
produktion inte ges ett incitament att flytta till områden med lägre ställda
krav
på miljöanpassning.
Avslutningsvis vill Kristdemokraterna betona vikten av att det fortsatta
miljöarbetet och formulerandet av miljömål inte får en utpräglat svensk
inriktning, utan att Sverige går i täten för en ambitiös politik på det
europeiska planet. De allvarligaste miljöhoten är internationella, i många fall
globala. Det gäller bland annat växthuseffekten, ozonskiktsförtunning,
försurning, övergödning och spridning av miljögifter och tungmetaller.
Föroreningar sprids storskaligt och låter sig inte stoppas av nationsgränser.
Därför är ett utvecklat miljösamarbete över nationsgränserna nödvändigt och
en av EU:s viktigaste uppgifter.

Stockholm den 21 maj 2001
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Ulf Björklund (kd)
Caroline Hagström (kd)
Johnny Gylling (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Tuve Skånberg (kd)
Annelie Enochson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Harald Bergström (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-05-21 Granskning: 2001-05-23 Bordläggning: 2001-05-28 Hänvisning: 2001-05-29
Yrkanden (6)