med anledning av prop. 2001/02:123 Partnerskap och adoption

Motion 2001/02:L19 av Susanne Eberstein m.fl. (s)

av Susanne Eberstein m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap såvitt avser 3 kap. 2 § med den ändringen att första stycket erhåller följande lydelse: Bestämmelserna i 4 kap. föräldrabalken om adoption gäller endast om barnet har hemvist i Sverige, samt att 3 kap. 2 § andra stycket bibehålls i nuvarande lydelse.

Motivering

I propositionen föreslår regeringen att registrerade partner skall ges möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Det innebär att två partner gemensamt kan adoptera ett barn och att en partner kan adoptera den andra partnerns barn.

Vi har ingenting att invända mot att regeringen vill öppna möjligheterna för närståendeadoption och adoption av barn i Sverige. Vi anser att det är viktigt att i detta avseende bejaka registrerade partner som föräldrar. Möjligheterna till närståendeadoption kan också öka tryggheten för barn i homosexuella familjer. Därmed är också en lagförändring i barnets intresse.

Situationen är däremot helt annorlunda när det gäller internationella adoptioner, vilket framgår av skrivelser, särskilda yttranden och remissvar till Kommittén om barn i homosexuella familjer. De internationellt adopterade barnen har i de allra flesta fall en helt annorlunda bakgrund. De har varit utsatta för olika trauman. Alla har en gång blivit övergivna, ibland mer än en gång. Detta skapar hos många barn känslor av att vara oönskade, svikna och annorlunda. Hos en del adopterade är detta inte bara en känsla utan ett faktiskt utanförskap. Internationellt adopterade riskerar alltid att utsättas för omgivningens reaktioner.

Många positiva förändringar har skett när det gäller synen på homosexuella, men de är inte tillräckliga. Risken finns att internationellt adopterade barn skulle uppleva ett ännu starkare utanförskap i en homosexuell familj och att detta ytterligare skulle försvåra barnets identitetsutveckling. Den risken är vi inte beredda att utsätta barnen för. Det är ett skäl till att vi anser att vi bör avvakta med att öppna möjligheterna till internationell adoption för registrerade partner.

Ett annat skäl är våra internationella åtaganden, främst i form av Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Den tillkom 1993 och ratificerades av Sverige 1997. Konventionen skall stärka barnets rättsskydd vid internationella adoptioner och är en konkretisering av FN:s barnkonvention när det gäller adoptioner. Sverige har varit starkt drivande för att få till stånd en internationell rättsordning och därmed minska riskerna för bl.a. handel med barn. Begränsningen av konventionen till att endast omfatta adoptioner till makar och en person ensam gjordes på uttrycklig begäran av ursprungsländerna. Barn som adopteras av registrerade partner kommer därför att ställas utanför det skydd som Haagkonventionen ger. Sverige skulle genom det här lagförslaget vara berett att vid dessa adoptioner gå vid sidan av Haagkonventionen. Sverige måste också förmå ursprungslandet att genomföra adoptioner vid sidan av konventionen. Detta skickar enligt vår mening märkliga signaler till de 40 länder som redan ratificerat konventionen och till dem som nu förbereder en ratificering: konventionen är inte så viktig, man kan ställa sig vid sidan om när andra intressen tar över.

Inte heller föreslår regeringen i propositionen någon ersättning för det bortfallande rättsskyddet i form av bilaterala avtal, motsvarande Haagkonventionen, med ursprungsländer. Konsekvensen av förslaget blir att vuxna ges nya rättigheter på bekostnad av ett urholkat rättsskydd för redan utsatta barn.

Intressant i sammanhanget är att i dag har fyra länder infört möjlighet för registrerade partner att genomföra närståendeadoption, men inget land har öppnat för internationell adoption. Motivet som regeringen själv nämner i propositionen är hänsyn till Haagkonventionen och till de internationella relationerna.

Vi har efter noggrann prövning funnit det väl motiverat att bifalla regeringens proposition i den del som rör närståendeadoption och adoption av barn i Sverige. Däremot kan vi inte bifalla propositionen när det gäller möjligheten att adoptera barn från andra länder.

Stockholm den 22 mars 2002

Susanne Eberstein (s)

Åke Gustavsson (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Torgny Danielsson (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Margareta Israelsson (s)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Maud Björnemalm (s)

Ola Rask (s)

Rinaldo Karlsson (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-03-28 Bordläggning: 2002-04-02 Hänvisning: 2002-04-03
Yrkanden (1)