med anledning av prop. 2001/02:182 Ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning

Motion 2001/02:Sf37 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2001/02:182 Ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning.

Inledning

I propositionen föreslås en ny avvisningsgrund i utlänningslagen som gör det möjligt att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som meddelats av en annan EU-stat. Det föreslås också att sådana beslut av andra EU-stater som grundas på allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten får ligga till grund för återkallelse av ett svenskt uppehållstillstånd. I propositionens sammanfattning uppges felaktigt att det dessutom skall föreligga särskilda skäl för återkallelse. Det var fallet i lagrådsremissen, men den förutsättningen har tagits bort efter påpekande av Lagrådet.

Närmare om förslaget

Avsikten med propositionen är att genomföra rådsdirektiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land. Direktivet utgör en del av det batteri av repressiva åtgärder mot asylsökande och invandrare som EU:s medlemsstater nu enar sig om i allt snabbare takt allteftersom högerextrema och främlingsfientliga partier vinner framgångar i nya medlemsländer. Det är lika bakvänt och ologiskt att i nuvarande skede i harmoniseringen av asyl- och immigrationslagstiftningen lagstifta om verkställighet av andra länders avvisningsbeslut som det var att 1997 träffa avtal om Dublinkonventionen. Först måste skyddsreglerna och mottagningsvillkoren komma upp på en hög miniminivå med en fullständig och korrekt tillämpning av bl.a. Genèvekonventionen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Därefter kan man börja diskutera regler om vilken stat som skall vara ansvarig för att pröva en asylansökan eller att verkställa andra staters avvisningsbeslut. Alla försök att harmonisera substantiella regler om rätt till skydd, familjeåterförening eller rimliga mottagningsvillkor för asylsökande har hittills skändligen misslyckats på grund av det allt starkare inflytandet från högerextrema och främlingsfientliga partier över rådet och kommissionen.

Det förhållandet att regeln om verkställande av andra länders avvisningsbeslut är fakultativ torde sakna praktisk betydelse. Att döma av Migrationsverkets och Utlänningsnämndens praxis beträffande Dublinkonventionen med i praktiken automatisk tillämpning av reglerna om andra staters återtagandeskyldighet utan prövning om den skyddssökande kommer att erbjudas ett effektivt skydd i det landet i enlighet med gällande regler i utlänningslagen, Genèvekonventionen och Europakonventionen, kan man förutsätta samma automatik beträffande verkställande av avvisningsbeslut som meddelats av andra EU-stater.

Regeringen bör motsätta sig ytterligare repressiva åtgärder i varje fall så länge alla framsteg blockeras vad gäller skydd, familjeåterförening och mottagningsvillkor.

De föreslagna reglerna om återkallelse av uppehållstillstånd i Sverige vid avvisningsbeslut i ett annat EU-land grundat på allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten öppnar möjligheter för godtycke och en politisk repression t.ex. mot miljöaktivister eller globaliseringsmotståndare. Förutsättningarna för återkallelse av uppehållstillstånd är både vida och mycket vaga och ger tillämpande myndigheter ett betydande utrymme för politisk repression.

Stockholm den 7 juni 2002

Ulla Hoffmann (v)

Kalle Larsson (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Claes Stockhaus (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2002-06-12 Bordläggning: 2002-06-13 Hänvisning: 2002-06-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)