med anledning av prop. 2001/02:34 Grundläggande kassaservice

Motion 2001/02:T56 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

av Per-Richard Molén m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:34 Grundläggande kassaservice.

  2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om kassaservice baserat på Betaltjänstutredningens betänkande.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om röstmottagandet i samband med poströstning.

Motivering

Kassaservice har haft en lång tradition inom det svenska postverket. Enkla bankärenden kunde skötas genom Postbanken och möjligheten att enkelt och säkert skicka pengar utvecklades tidigt. Det svenska postgirot var på många sätt unikt och erbjuder än i dag betalningsförmedling på ett enkelt och praktiskt sätt som saknas i många andra länder.

Den socialdemokratiska regeringen avskaffade Postbanken och inrättade i stället en statlig bank, PK-banken. Denna ombildades senare till Nordbanken med vilken Posten haft ett förlustbringade kassatjänstavtal. Detta är en av anledningarna till de ekonomiska problem som kassatjänsten fått.

Genom Postgirot hade Postverket tidigare även monopol på alla statliga betalningar, en för Posten mycket lönsam verksamhet. När monopolet avskaffades förlorade Postgirot flera hundra miljoner kronor i årliga ränteinkomster, i stället fick man som kompensation ett anslag för kassatjänsten. Argumentet att detta skedde för att trygga glesbygdsservice har tillkommit i efterhand för att lättare motivera anslagets fortlevnad.

Den tekniska utvecklingen har emellertid inneburit att mycket av den klassiska kassatjänsten inte längre är motiverad. Direktgiro, betalkort och Internetbanker har medfört att efterfrågan på kassatjänster under många år minskat med ca tio procent årligen.

Denna utveckling fortsätter. En nödvändig omstrukturering av kontorsnäten har därför skett såväl hos Posten som hos bankerna. Genom ett olyckligt uttalande av näringsministern förhindrades Posten AB att fullfölja en planerad omstrukturering av kontorsnätet, med dryga kostnader som följd. Posten AB har därigenom fått ett akut lönsamhetsproblem i sitt kontorsnät.

Frågan om statens ansvar för kontanthantering utreddes nyligen av Betalserviceutredningen som föreslagit en helt annan lösning än den som anges i propositionen. Utredningen föreslår att det statliga ansvaret skall åvila länsstyrelsen som i förekommande fall får upphandla tjänsten.

Den av regeringen föreslagna lösningen underkändes av Lagrådet som varande grundlagsstridig. Detta kringgås enkelt genom att Posten AB ersätts med texten statligt ägt bolag; därmed anser regeringen att lagen om offentlig upphandling också sätts ur spel. Hela konstruktionen är ett flagrant trixande för att kringgå gällande lag.

Den föreslagna lösningen är föråldrad redan vid sin tillkomst. Behovet av kontant kassatjänst fortsätter att minska dessutom har två nya aktörer tillkommit, Ica Bank och Coop Bank, som tillsammans har ett mer omfattande servicenät än Posten AB. I många fall finns här redan postverksamhet etablerad på entreprenad genom Post i Butik. För den enskilda butiken kan en märklig konkurrenssituation uppstå mellan den egna banken och den statligt subventionerade Posten.

Den betalservice som Ica Bank och Coop Bank erbjuder är klart definierad till sitt innehåll. Maxbelopp, öppettider och transaktionskostnader framgår entydigt. Motsvarande finns inte för Posten AB. Propositionen innebär en in blancofullmakt till regeringen att upphandla någon form av betaltjänst för påhittat belopp utan något som helst kostnadsunderlag.

Enligt den EG-förordning som citeras i propositionen får statligt stöd inte gå utöver vad som är nödvändigt för att garantera att tjänsten utförs på ett effektivt sätt.

Trots detta föreslår regeringen att Posten AB, utan några underlag, utan någon kalkyl och utan någon upphandling skall tilldelas 400 miljoner kronor kommande år. Detta för att täcka de förluster som näringsministerns uttalande skapat i Posten AB. Därmed visar regeringen att man inte fäster någon som helst vikt vid EG-fördragets artikel 86 om grundläggande principer för statliga tjänster.

Regeringen föreslår också att Posten AB skall vara röstmottagare vid poströstning. Även i detta fall har Lagrådet haft invändningar. En nyligen genomförd utredning föreslog i stället att röstmottagning skulle anordnas av kommunerna. Principiellt anser vi att röstmottagning bör anses vara en myndighetsuppgift som inte skall hanteras av ett enskilt bolag.

Det är av största betydelse att poströstning även framgent är ett lättillgängligt alternativ till lokalröstandet i de allmänna valen. Denna tillgänglighet bör garanteras. En förändring av ansvaret för röstmottagandet bör vara möjlig att genomföra inför valåret 2006.

Stockholm den 25 oktober 2001

Per-Richard Molén (m)

Tom Heyman (m)

Lars Björkman (m)

Birgitta Wistrand (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Lars Elinderson (m)

Jeppe Johnsson (m)

Elizabeth Nyström (m)

Per Westerberg (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Karin Enström (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2001-10-26 Utskottsförslag: 2001-10-29 Granskning: 2001-10-29 Bordläggning: 2001-10-30 Hänvisning: 2001-10-31

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)