Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att i princip all årlig revision fr.o.m. år 2004 skall avgiftsbeläggas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning om det föreslagna avgiftssystemet bör genomföras.

Bakgrund

I propositionen behandlas frågan om hur den årliga revisionen skall finansieras. Det föreslås att Riksrevisionen skall få ta ut avgifter för den årliga revisionen av den som revideras. Under det första verksamhetshalvåret skall detta dock bara gälla för den årliga revisionen av affärsverk, statliga myndigheter med en hög grad av avgiftsfinansiering samt aktiebolag och stiftelser där Riksrevisionen utser revisorer. Från och med 2004 föreslås att i princip all årlig revision skall avgiftsbeläggas. Riksdagsstyrelsen – inte Riksdagen – har beslutat att Riksrevisionen skall få disponera avgiftsinkomsterna under andra hälften av 2003. Från och med 2004 föreslås att avgifter och ersättningar skall tillföras statskassan och redovisas mot inkomsttitel.

Motivering

Förslaget bygger på ett förslag som antagits av riksdagsstyrelsen. Inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria om avgifter vid Riksrevisionen. Promemorian har remissbehandlats. Vid denna remissbehandling riktade Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer och Lunds universitet, juridiska fakulteten, skarp kritik mot innehållet i promemorian. Riksdagens ombudsmän tillstyrker inte att den remitterade promemorian läggs till grund för lagstiftning. Man menar att det i promemorian inte anförs några motiv för förslaget utöver en hänvisning till riksdagsstyrelsens ovan nämnda beslut. Det saknas också en analys av den föreslagna förändringens förväntade effekter hos revisionsobjekten. Analysen av förväntade effekter är ytterst summarisk. Skälen för och emot den föreslagna reformen borde ha redovisats mer ingående och effekterna för myndigheterna ha genomlysts bättre än vad som gjorts i promemorian och i materialet i anslutning till riksdagsstyrelsens protokoll. Vidare kan goda skäl anföras för att frågan om en eventuell reform vad gäller finansieringen av den årliga revisionen skjuts upp till dess att Riksrevisionen börjat verka och kan deltaga i arbetet. Generellt saknas i promemorian och i bakgrundsmaterialet resonemang om de särskilda komplikationer som följer av att Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Ett exempel på en sådan fråga är att man utan någon konstitutionell analys föreslår att avgifter för en tjänst som tillhandahålls av en myndighet under riksdagen skall gå direkt in i statskassan. Särskilt tydlig är denna komplikation vad gäller avgifter från revisionsobjekt som är myndigheter under riksdagen, t.ex. Riks­banken och Riksdagens ombudsmän. De konstitutionella aspekterna på en sådan ordning måste genomlysas och beaktas innan man inför ett avgifts­-
system av det slag som föreslås i propositionen.

Riksdagens revisorer konstaterar att frågan om finansieringen av den årliga revisionen inom Riksrevisionen inte blivit föremål för en samlad utredning av det slag som normalt ligger till grund för propositioner och riksdagsbeslut. Revisorerna ifrågasätter också från konstitutionell synpunkt lämpligheten av att riksdagsstyrelsen tagit ställning till frågan om finansiering av den årliga revisionen på ett sådant sätt att det av regeringen tolkats som ett riksdagsbeslut.

Vänsterpartiet anser inte att det underlag som nu föreligger är tillräckligt som grund för ett beslut om att avgiftsfinansiera all årlig revision. Förslaget bör därmed avslås. Frågan är komplicerad och behöver utredas vidare. Vänster­partiet föreslår att en sådan utredning genomförs och därefter, på sedvanligt sätt, remissbehandlas. I avvaktan på ett förslag baserat på denna utredning anser Vänsterpartiet att det förslag om avgifter som regeringen lagt för andra halvåret 2003 kan tillämpas tills vidare. Detta vill vi att riksdagen ger regeringen till känna.