med anledning av prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering

Motion 2004/05:A6 av Anders G Högmark m.fl. (m)

av Anders G Högmark m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomförande av EG-direktivet om likabehandling av diskriminering.

2Bakgrund

Den föreliggande propositionen är ett led i genomförandet av likabehandlingsdirektivet. De ändringar som regeringen föreslår motsvarar i huvudsak den lagstiftning som den 1 juli 2003 genomfördes i fråga om ett utvidgat skydd mot annan diskriminering än könsdiskriminering.

Regeringens förslag innebär i korthet att trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier definieras som två separata företeelser. Ett uttryckligt förbud mot diskriminering i form av trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier införs i båda lagarna. Jämställdhetsombudsmannen skall utöva tillsyn över de nya förbuden mot könsdiskriminering i 2003 års lag.

3Lagrådets yttrande

Lagrådet ansåg vid tillkomsten av 1999 års lag mot etnisk diskriminering att den lagens motsvarighet till 23 § jämställdhetslagen var överflödig och kunde leda tankarna i fel riktning. Ett likartat resonemang återkom när Lagrådet granskade förslaget till lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.

De föreslagna ändringarna är i huvudsak föranledda av att ytterligare en diskrimineringsgrund har införts i lagparagraferna. En uppenbar risk med den valda metoden är, enligt Lagrådet, att det i lagmotiven tillförs ändringar eller tillägg som inte har någon grund i föreslagna förändringar utan i stället bär karaktären av utbyggda kommentarer till gällande lagstiftning.

4Våra utgångspunkter

Vi moderater vill skapa en tydlig, sammanhållen och enhetlig lagstiftning gällande diskriminering. I likhet med ett antal remissinstanser förordar vi att en enda lag med förbud mot diskriminering inom alla samhällsområden är det mest ändamålsenliga och fruktbara på längre sikt.

Vi anser att all diskriminering kan och skall behandlas på samma sätt av lagstiftaren. Det finns inget hållbart motiv att dela upp lagstiftning gällande diskriminering i olika kategorier och därmed märka ut människor beroende på av vilket skäl de blivit diskriminerade. All diskriminering oavsett motiv är lika avskyvärd.

En kommittéär tillsatt av regeringen - Diskrimineringskommittén - för att genomföra en noggrann översyn av den svenska lagstiftningen när det gäller skydd mot diskriminering. Ett slutligt förslag skulle överlämnas senast den 1 december 2004, men nu står det klart att inget slutbetänkande kommer att levereras innan riksdagsvalet 2006.

Vi anser att Diskrimineringskommittén bör ges största möjliga handlingsfrihet. I kommitténs uppdrag ingår att överväga en ny gemensam lagstiftning mot diskriminering. Vi vill betona vikten av en enhetlig och sammanhållen lagstiftning mot diskriminering.

5Nuvarande situation - djupt otillfredsställande

Den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande av minst tre skäl. För det första har Sverige i dag en lång rad av delvis parallella och delvis överlappande lagar mot diskriminering. Steg för steg har lagstiftningen blivit alltmer komplicerad, oöverskådlig och svårtolkad. Den utgörs i dag av en blandning av civilrättsliga och straffrättsliga lagar med delvis skiftande diskrimineringsgrunder och olika räckvidd.

För det andra blir kännedom och kunskap om lagstiftning rörande diskriminering lidande såväl bland allmänheten som mellan arbetsgivare och arbetstagare genom nuvarande system. Särskilt när det gäller den arbetsrättsliga dimensionen är det svårt inte minst för småföretag att kunna ha en samlad bild och översikt över rådande lagstiftning.

För det tredje är tillsyn, uppföljning och utvärdering mycket svårt att genomföra på ett fullödigt sätt med nuvarande ordning. Begreppet tillsyn användes för några år sedan i mer än femhundra olika lagar. Därtill fanns bestämmelser om tillsyn i ett betydande antal förordningar och föreskrifter. Till följd av att det är många myndigheter som skall följa upp och bevaka diskrimineringsfrågorna blir effektiviteten lidande.

Därtill tillkommer ett antal andra problem. När det gäller möjligheten att snabbt införa en enhetlig lagstiftning för all diskriminering försvåras den processen av att det inte ingick i den tillsatta utredningens uppdrag att behandla köns- respektive åldersdiskriminering. Diskrimineringskommittén måste ges rimliga möjligheter att fullfölja sitt uppdrag.

6Motivering

Sverige är som medlem i EU tvingat att genomföra EG-direktiven i den mån det inte kan anses att nuvarande lagstiftning redan uppfyller direktivens intentioner och innehåll. Om detta råder ingen tvekan eller delade meningar. Däremot föreslår vi ett annat sätt än regeringen att genomföra direktiven.

Vi föreslår, i likhet med vad ett antal remissinstanser uppgav redan i samband med de lagändringar som genomfördes den 1 juli 2003, att där det obestridligen behövs tillägg och justeringar i lagstiftningen för att kunna uppfylla likabehandlingsdirektivet skall dessa föras in i befintlig lagstiftning. Det medför att regelverket inom ett visst sakområde kan hållas någorlunda samlat.

När såär möjligt och det gäller nya bestämmelser som krävs för att kunna uppfylla direktiven förordar vi att dessa förs in i befintlig lagstiftning. I de fall detta inte är möjligt föreslår vi att dessa förs samman i en provisorisk lag som upphör att gälla i samma ögonblick en enhetlig lagstiftning gällande diskriminering genomförs av riksdagen.

Vi förordar att en sammanhållen, tydlig och enhetlig lagstiftning rörande diskriminering genomförs så snart det är praktiskt möjligt. Det sänder en tydlig signal att all diskriminering oavsett om det handlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning ses som lika allvarlig från lagstiftarens sida.

Vi föreslår vidare att de fyra ombudsmännen mot diskriminering slås samman till en gemensam myndighet. Den nya myndigheten skall även fortsättningsvis ha i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet.

Stockholm den 28 april 2005

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Henrik Westman (m)

Magdalena Andersson (m)

Tobias Billström (m)

Anna Lindgren (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2005-04-28 Bordläggning: 2005-04-29 Hänvisning: 2005-05-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)