med anledning av prop. 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012

Motion 2005/06:Kr34 av Nina Lundström (fp)

av Nina Lundström (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en sammanhållen minoritetspolitik för public service-verksamheten.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av programverksamhet för nationella minoriteter.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet.

Inledning

Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Det innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. Målet för minoritetspolitiken som ett eget politikområde fastställdes av riksdagen hösten 2000.

Enligt de gällande sändningstillstånden för Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio ska insatserna för språkliga och etniska minoriteter öka. Samiska, finska, meänkieli och romani chib ska enligt sändningstillstånden ha en särställning, och hänsyn ska tas till att även jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk.

Minoritetsmediepolitik saknas

Det finns oro från remissinstanser kring hur förslaget till kommande sändningstillstånd kommer att påverka utbudet av program för nationella minoriteter. Sverige saknar en sammanhållen minoritetsmediepolitik, vilket har uppmärksammats av Styrelsen för psykologiskt försvar i en rapport kallad Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige. Den faktor som påverkar utbudet är bristen på finansiering generellt av programverksamhet för både nationella minoriteter och etniska och språkliga minoriteter i övrigt. Det är nödvändigt att skapa en helhetssyn på både utbud, målsättningar och framtida finansiering, vilket tydliggör behovet av att en sammanhållen minoritetsmediepolitik borde tas fram. I en sådan översyn bör både tryckta medier och etermedier behandlas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Tillgänglighet

Regeringen anför i propositionen att tillgängligheten ska öka för inte minst nationella minoriteter samt att programföretagens resultat inom området årligen ska följas upp. En viktig aspekt som bör lyftas fram är hur tillgängligheten ska mätas. Den kartläggning som gjordes i rapporten från Styrelsen för psykologiskt försvar beskriver utbudet gentemot olika minoriteter. Där tydliggörs bland annat de finskspråkiga sändningarnas omfattning: 12 timmar rikstäckande sändning samt 110 timmar sändning digitalt per vecka vid tidpunkten för den kartläggningen. En aktuell frågeställning är därmed hur den framtida tillgängligheten ska mätas samt utifrån vilken måttstock. En annan viktig påverkansfaktor för tillgängligheten kan vara andra av riksdagen fattade beslut – inte minst avseende digitalradions framtid. För att kunna följa upp programföretagens uppdrag bör mätningen av tillgänglighet tydligare definieras. Ambitionsnivån måste samtidigt tydligt resultera i att tillgängligheten de facto ökar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Finansiering av programverksamhet för nationella minoriteter

Det bör här lyftas fram att chansen till verklig mångfald i public service-utbudet på minoritetsspråk skulle öka väsentligt om man gjorde det möjligt att med offentliga medel finansiera produktionen av public service-program som distribueras även via andra etermedier än de statliga. Exempelvis skulle privata lokalradiostationer i en trakt med många minoritetsspråkstalande kunna tävla om lyssnare genom att sända lokalnyheter på minoritetsspråk. I dag finns lagstiftning kring själva distributionen, men inga stödformer finns för finansieringen av programverksamheten.

Sverige behöver en ny, modern finansiering av public service som långsiktigt säkrar dess oberoende och kvalitet. För att säkerställa minoritetsspråkens fortsatta existens är det av yttersta vikt att även stiftelser, intresseorganisationer och kommersiella företag kan ansöka om medel från fonderna. Vad som här anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 4 april 2006

Nina Lundström (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-04-04 Bordläggning: 2006-04-05 Hänvisning: 2006-04-06
Yrkanden (3)