med anledning av prop. 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område – genomförande av direktiv 2004/48/EG

Motion 2008/09:N7 av Tomas Eneroth m.fl. (s)

av Tomas Eneroth m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en integritetsombudsman bör inrättas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om proportionalitet mellan upphovsrättsinnehavarens rättigheter och värnandet av den personliga integriteten.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten att ett Internetabonnemang nyttjats av annan än innehavaren beaktas.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten att kräva en mer omfattande spridning av domen på intrångsgörarens bekostnad endast bör utnyttjas vid fildelning i kommersiell skala.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga rättighetsinnehavare bör samlas i en gemensam organisation som handhar alla begäranden om utlämnande av identiteten bakom en IP-adress.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en kommission för upphovsrätt och tillgänglighet på Internet tillsätts.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att särskilt följa hur domstolarnas arbetsbörda och ekonomiska situation påverkas.

Bättre balans mellan upphovsrätten och den personliga integriteten

För oss socialdemokrater är upphovsrätten självklar. Vi tar starkt avstånd från dem som anser att det rent principiellt ska vara tillåtet att ladda ned upphovsrättsskyddat material utan att den som har skapat filmen, musiken eller boken får betalt. Men de åtgärder som vidtas för att värna upphovsrätten måste också balanseras mot intresset av att värna den personliga integriteten. Det måste också finnas fler, bättre och mer tillgängliga lagliga alternativ att lyssna på musik och se på film med modern teknik och här vilar ett tungt ansvar på film-, musik- och bokbranscherna. Konsumentperspektivet måste lyftas fram. De olika branscherna måste bättre ta till vara den nya tekniken och utveckla lagliga, enkla och mer tillgängliga alternativa distributionskanaler.

Även om vi i princip ställer oss bakom upphovsrätten kräver vi dock att skyddet av den personliga integriteten stärks, i enlighet med våra förslag, innan lagen träder i kraft den 1 april 2009. Våra förslag i korthet:

  • Det måste tydligt framgå att det huvudsakliga syftet är att komma åt den fildelning som sker i kommersiell skala.

  • Det ska bara få finnas en organisation som kan få tillgång till vem som har en viss IP-adress. Film- och skivbolagen måste alltså samarbeta. Det minskar även risken för bluffakturor.

  • Hänsyn måste tas till att privatpersoners Internetabonnemang kan ha missbrukats av någon annan.

  • Lagen måste följas upp av en oberoende granskare. Vi vill därför inrätta en integritetsombudsman.

  • Vi vill tillsätta en kommission för upphovsrätt och tillgänglighet på Internet för att följa teknikutvecklingen och föreslå regeringen åtgärder.

Kort om propositionen

Regeringens förslag innebär att svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har en viss IP-adress när den på sannolika skäl kan bevisa att ett upphovsrättsligt intrång har skett. Ett utlämnande ska enligt regeringens förslag ske direkt till rättighetsinnehavarna efter ett formellt domstolsbeslut. Beslut om ett så kallat informationsföreläggande ska meddelas om rättighetshavaren presenterat sannolika skäl till att det har begåtts ett intrång från den aktuella IP-adressen. Unikt för den här regleringen är alltså att man som rättighetshavare får en möjlighet att kräva ut information för att fastställa en eventuell framtida part i ett mål.

Domstolen ska göra en proportionalitetsbedömning och då väga rättighetshavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Det innebär enligt regeringen att det kommer att krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att en rättighetshavare ska få ut uppgifterna. Så är i regel fallet om intrånget avser uppladdning av t.ex. en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten, dvs. att man tillgängliggör upphovsrättsskyddat material för en bred allmänhet vilket typiskt sett torde innebära stor skada för rättighetshavaren. Detsamma är fallet när det är fråga om fildelning i kommersiell skala. I sådana fall kommer rättighetshavaren alltså att kunna få ut dessa uppgifter. Är det däremot endast fråga om nedladdning av några få verk kommer avvägningen, enligt regeringen, i normalfallet att leda till att integritetsintresset överväger och att uppgifterna alltså inte ska lämnas ut. Regeringen har också föreslagit att reglerna, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast ska kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt i kraft den 1 april 2009.

Bättre balans mellan rättssäkerhet och upphovsrätt

Frågan om upphovsrätten i informationssamhället är en mycket viktig fråga för såväl kulturellt yrkesverksamma som mediekonsumenter och medborgare. När det finns incitament för att skapa nytt finns också förutsättningar för att skapa nya jobb i den kreativa sektorn. I den nya informationsteknologin ryms stora möjligheter att föra ut kultur till fler och större grupper och därmed nå en helt annan tillgänglighet än vad som tidigare varit möjligt. Samtidigt krävs också åtgärder som stärker upphovsrättsinnehavarens möjligheter att få ersättning för sina verk. Bland annat har branschen ett ansvar för att erbjuda nya attraktiva och lättillgängliga distributionslösningar för upphovsrättsskyddade verk. Men det krävs också åtgärder för att komma åt den olagliga fildelning som förekommer i dag.

Frågan om illegal fildelning får inte bli till en konflikt mellan å ena sidan de som vill lyssna på musik och se på film och å andra sidan upphovsmännen, dvs. artisterna, kompositörerna, filmarbetarna m.fl. Det är vårt ansvar som politiker att hitta rätt balans mellan upphovsrätt och personlig integritet. Ett brett samförstånd hade i denna fråga varit att föredra. Vi hade därför gärna sett att regeringen tagit initiativ till samtal innan propositionen lades. Detta har dock regeringen inte förmått. Man har haft fullt upp med den interna oppositionen.

Tyvärr lyckas regeringen nu inte med att skapa en tillfredsställande balans mellan ett starkt skydd av upphovsrätten och värnandet av den personliga integriteten i sin proposition. Flera frågor återstår att lösa. Vi anser därför att propositionen måste kompletteras inför ikraftträdandet våren 2009.

Vi anser att det i första hand är angeläget att komma åt dem som tjänar pengar på att lägga upp eller på annat sätt tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material så att andra kan ladda ned det utan att upphovsmännen får ersättning för sina verk. Detta är också huvudsyftet med EU-direktivet och det som lagen i första hand måste komma åt. Det är också särskilt angeläget med proportionalitet när det som i detta fall gäller civilrättsliga processer där resursstarka organisationer kan komma att ställas mot enskilda individer. Därför borde det, som vägledning åt domstolarna, i propositionen tydligt framgå att det huvudsakliga syftet med denna är att komma åt den fildelning som sker i kommersiell skala.

Utlämnande av identitet bakom IP-adress

För att införliva direktivet i svensk lag fullt ut krävs att rättighetshavare får rätt till information om intrångsgörare. Enligt EG-domstolen är det fritt fram för länderna att avgöra hur ett effektivt skydd av upphovsrätten ska åstadkommas på Internet, dvs. huruvida identiteten bakom en IP-adress ska lämnas ut även i fall då ingen rättsprocess pågår. I regeringens proposition finns det fortfarande en del frågetecken kring regeringens utformning av förslagen i de delar som går längre än vad direktivet kräver.

Sammanfattningsvis anser regeringen alltså att bestämmelserna om informationsföreläggande bör gälla oberoende av om det pågår en rättegång om immaterialrättsintrång eller inte och att det för bifall till en sådan begäran ska krävas att sökanden visar sannolika skäl för att det i objektiv mening har begåtts ett intrång. Det är dock oklart vad som kommer att krävas i form av teknisk bevisning för att nå beviskravet sannolika skäl. Det är naturligtvis upp till domstolarna att utveckla praxis, men här krävs också tydliga riktlinjer i propositionen. Bland annat finns en risk för att en persons Internetuppkoppling utan dennes kännedom missbrukas för att begå brott. Vidare kan det vara så att personen bakom IP-adressen har lånat ut sin uppkoppling till vänner eller att andra i familjen har nyttjat den. Det borde därför i propositionen tydligt uttalas att lagstiftarens mening inte är att ställa alltför långtgående krav på den enskilde att skydda sig mot otillåtet nyttjande av den egna Internetuppkopplingen. Möjligheten att använda en annan persons trådlösa uppkoppling för t.ex. illegal fildelning kommer nog tyvärr alltid att finnas, oavsett de säkerhetssystem som den enskilde använder sig av.

Vi anser därför att detta bör vägas in vid domstolens bedömning av om beviskravet uppnås samt vid proportionalitetsbedömningen där värdet av att värna upphovsrättsinnehavarens rättigheter vägs mot den skada i form av en kränkning av den personliga integriteten som en person vars IP-adress lämnas ut utsätts för.

Skyldighet att bekosta information om domen

Regeringen föreslår att domstolen ska kunna ålägga intrångsgöraren att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet. Detta mot bakgrund av direktivets artikel 15 som innebär att medlemsstaterna ska se till att de rättsliga myndigheterna, i mål om immaterialrättsintrång, på begäran av sökanden och på intrångsgörarens bekostnad får förordna om lämpliga åtgärder för att sprida information om avgörandet, innefattande att avgörandet ska anslås och offentliggöras helt eller delvis. Vi menar att regeringens tolkning av direktivet inte tillräckligt definierar vad som är proportionerligt att i detta avseende kräva utöver skadeståndet. Särskilt med tanke på att svensk rätt på immaterialrättens område saknar liknande bestämmelser.

Vi anser därför att det i propositionen tydligt borde framgå att den spridning av information om domen som en intrångsgörare kan åläggas att bekosta i de allra flesta fall bör handla om t.ex. en publicering på upphovsrättsinnehavarens webbplats. Naturligtvis med den begränsningen att publiceringen inte får innehålla personuppgifter. Möjligheten att kräva en mer omfattande spridning av domen bör därvid reserveras för fildelning i kommersiell skala. Domstolen bör ha en möjlighet att inskränka kostnaderna för intrångsgöraren när det finns särskilda skäl. Det är också nödvändigt att domstolen kan inskränka kostnaderna för spridningen av domen så att de är skäliga i förhållande till intrångsgörarens kostnader i målet i övrigt. Propositionen bör därför förtydligas i dessa syften.

Rätten till information bör koncentreras

I och med denna proposition kommer rättighetsinnehavare och licenstagare att få rätt till att samla och behandla personuppgifter. Möjligheten att få den faktiska identiteten bakom en särskild IP-adress innebär att en persons Internetvanor därmed kan komma att kartläggas. Det görs därmed ett mycket omfattande intrång i den personliga sfären. Alltfler tillbringar alltmer av sin tid på nätet och genom en kartläggning kan därför en mycket omfattande bild av en persons vanor samlas in, inte bara vad gäller upphovsrättsskyddat material, utan även exempelvis vilka forum man deltar i och vilka man har interaktivt samtal med, vilket i sin tur säger en hel del om en persons livsmönster. Skadan, eller kränkningen, om en sådan kartläggning skulle komma ut måste bedömas som potentiellt mycket stor för den enskilde. Datainspektionen ska övervaka tillämpningen i enlighet med bestämmelserna i PUL, men vi anser att det krävs mer långtgående åtgärder för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten.

Det ska också vägas in att det finns en möjlighet att den IP-adress som använts för att otillbörligt ta del av upphovsrättsskyddat material kränkt flera olika rättighetsinnehavare. Det finns ett stort antal rättighetsinnehavare, vars verk potentiellt skulle kunna utsättas för samma upphovsrättsliga intrång. Vi anser inte att regeringen i tillräcklig omfattning har tagit i beaktande att olika rättighetshavare kan komma att kräva ut en och samma persons IP-adress flera gånger. Det är oklart vad det kan komma att innebära för rättsväsendet, men det är otvetydigt att det är både oekonomiskt och ineffektivt samt innebär en fara för spridande av känslig personlig information om många aktörer har rätt att samla och bearbeta personlig information som kan anses vara integritetskränkande för den enskilde.

De ovan nämnda omständigheterna anser vi föranleder ytterligare åtgärder för att säkerställa den personliga integriteten. Branschorganisationerna har inte någon självständig talerätt. Detta tycker vi är rimligt. Men det får samtidigt antas att upphovsrättsinnehavarna i stor utsträckning kommer att företrädas av dem via fullmakt. Branschorganisationerna kommer därmed att vara part i de allra flesta ärenden om informationsföreläggande. Det bör därför kunna ställas krav på att samtliga rättighetsinnehavarna samlas i en gemensam organisation som handhar alla begäranden om utelämnande av identiteten bakom en IP-adress samt sköter det efterföljande arbetet. Detta skulle minska antalet personer som har tillgång till materialet samt förenkla Datainspektionens granskning. En branschövergripande samordning skulle dessutom kunna ha en återhållande effekt. Förekomsten av en enda välkänd organisation minskar också möjligheten för bedragare att ge sig ut för att företräda upphovsrättsinnehavare och kräva skadestånd i dennes namn. Propositionen bör därför ändras i detta syfte.

Inrätta en integritetsombudsman

Regeringen avser att inleda en utvärdering av hur möjligheten att ålägga en Internetleverantör att lämna information om hur intrång på Internet har påverkat rättighetsinnehavare, Internetleverantörer och konsumenter. Utvärderingen ska omfatta en löpande uppföljning av hur många nya ärenden bestämmelserna ger upphov till och hur informationen används, särskilt i vilken utsträckning den används för att skicka ut s.k. varningsbrev och för att inleda en domstolsprocess. Utvärderingen ska även omfatta en löpande uppföljning av andra effekter av de nya bestämmelserna. Utvärderingen ska vidare särskilt omfatta en uppföljning av om bestämmelserna i första hand används för att vidta åtgärder mot intrång i stor omfattning. Om utvärderingen ger anledning till det, säger sig regeringen vara beredd att föreslå de förändringar av reglerna som behövs.

Det finns som vi påpekat ovan en rad osäkerhetsmoment vad gäller hur den nya lagen faktiskt kommer att tillämpas och vilka konsekvenser den kommer att få för såväl upphovsrättsinnehavarens möjligheter att få ersättning för sina verk som för brukarna och vanliga Internetanvändare. Vi anser att det även finns stor anledning att följa upp huruvida det uppstår situationer där personer drabbas av att deras Internetabonnemang har missbrukats av någon annan för illegal fildelning. Utöver regeringens uppföljning bör det också, enligt vår mening, göras en oberoende granskning. Vi vill därför inrätta en integritetsombudsman, bland annat för att följa upp tillämpningen av den nya lagstiftningen på detta område. Redan tidigare har vi föreslagit att en integritets­ombudsman ska inrättas, men den borgerliga majoriteten i riksdagen har hittills sagt nej.

Domstolarnas resurser

Enligt regeringen ska den ökade arbetsbördan på domstolarna tas från befintliga resurser. Vi anser att det finns anledning att noga följa hur den nya lagen påverkar domstolarnas arbetssituation. Bland annat bör det beaktas att domstolarna redan i dag är under stark ekonomisk press som riskerar att leda till underskott.

De kulturellt yrkesverksammas villkor

Vi bedriver just nu inom ramen för vårt kulturrådslag en bred dialog med Kultursverige om såväl tillgänglighetsfrågor som de kulturellt yrkesverksammas villkor. Som ett av flera förslag i att öka såväl tillgängligheten som sysselsättningen och inkomsterna för kulturarbetare föreslår vi bl.a. en satsning – Kulturbryggan – genom vilken kulturellt yrkesverksamma ska få mer jobb ute i skolor och förskolor, och eleverna i större utsträckning ska få komma till teatrar, träffa musiker, författare och konstnärer.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som skapar bättre villkor och långsiktigt hållbara inkomstmöjligheter också för de kulturellt yrkesverksamma i Sverige. Kulturministern bör ge tydliga direktiv till Kultur­utredningen att lämna förslag om detta.

Kommissionen för upphovsrätt och tillgänglighet på Internet

Med anledning av den snabba teknikutvecklingen och den ständiga strömmen av alternativa och såväl lagliga som olagliga distributionskanaler, samt ett i högsta grad föränderligt konsumentbeteende, riskerar lagen att vara överspelad redan när den träder i kraft i april 2009 i enlighet med regeringens förslag. Det finns t.ex. redan i dag en rad olika sätt att skydda sin identitet för den som vill surfa anonymt. Den snabba tekniska utvecklingen för med sig såväl hot som möjligheter för både kulturellt yrkesverksamma och för konsumenter. Detta är en utveckling som måste följas aktivt och med en ständig handlingsberedskap från regeringen. Vi föreslår därför att en kommission för upphovsrätt och tillgänglighet på Internet tillsätts. Kommissionen bör till att börja med ges ett treårsmandat att följa utvecklingen, rapportera till regeringen och föreslå åtgärder.

Stockholm den 17 december 2008

Tomas Eneroth (s)

Alf Eriksson (s)

Eva-Lena Jansson (s)

Renée Jeryd (s)

Börje Vestlund (s)

Karin Åström (s)

Krister Örnfjäder (s)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2008-12-19 Bordläggning: 2009-01-13 Hänvisning: 2009-01-14
Yrkanden (7)