med anledning av prop. 2018/19:155 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

Motion 2019/20:300 av Johan Pehrson m.fl. (L)

av Johan Pehrson m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt minimistraff för våld mot tjänsteman och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om breddat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om angrepp mot viktiga samhällsfunktioner som särskild straffskärpningsgrund enligt brottsbalkens 29 kap. och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är inte pojkstreck när poliser, ambulanspersonal och räddningstjänst i vissa bostadsområden utsätts för bakhåll, stenkastning och sabotage. Det är systematiska och grova attacker mot människor av kött och blod som gör ett ovärderligt arbete, och det är något som berövar invånarna i dessa bostadsområden deras rätt att få hjälp när något händer.

Attackerna mot blåljuspersonal är ett växande samhällsproblem. För att utvecklingen ska brytas behövs tydligare lagar som visar brottens allvar.

Liberalerna välkomnar att flera lagändringar nu äntligen är på riksdagens bord i och med föreliggande proposition. Sammantaget innebär dock regeringens förslag inte tillräckliga åtgärder för att lösa problemen.

Förslaget om att göra sabotage mot blåljusverksamhet till en egen brottsrubricering i brottsbalken ligger helt i linje med Liberalernas tidigare förslag om att ge ett stärkt straffrättsligt skydd för personal i alla utryckningsyrken. Straffskalan vid grovt brott speglar också allvaret i de former av brott som sådan personal kan utsättas för.

Däremot innehåller propositionen inga förslag om skärpt minimistraff för våld mot tjänsteman. Det är ett problem att våld mot tjänsteman och hot mot tjänsteman behandlas i samma straffbestämmelse. Våld mot en polis i tjänst är normalt ett allvarligare brott än ett muntligt hot, och därför bör våld mot tjänsteman bli en egen brottsrubricering där minimipåföljden är betydligt högre än för hot. Vi föreslår att straffskalan börjar vid sex månaders fängelse. Det är otillfredsställande att regeringen på denna punkt nöjer sig med att deklarera att den avser att återkomma till riksdagen.

Vidare avstår regeringen från att göra någon översyn av de kategorier som enligt 17 kap. 5 § brottsbalken har ett utökat straffrättsligt skydd i sin yrkesutövning. Detta är problematiskt. Vi vill i detta sammanhang peka på att samma brottsaktiva som utsätter blåljuspersonal för angrepp också utgör ett hot för annan personal i närliggande yrkesgrupper. Till exempel utsätts personal på akutmottagningar och sjukhus för hot och påtryckningar. En fortsatt lagöversyn behövs därför för att inte bara skärpa utan också bredda det straffrättsliga skyddet för samhällsviktiga yrkesfunktioner. Även situationen för ordningsvakter som anställts av kommuner för att bidra till ordning och trygghet på allmän plats bör analyseras i det sammanhanget.

Mot bakgrund av det blandade remissutfallet väljer regeringen att inte gå vidare med förslaget att införa en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalkens 29 kap. för brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner. Liberalerna delar den ståndpunkt som framförs av flera remissinstanser om att lagskärpningar måste vara förutsägbara till sin omfattning. Detta innebär dock inte att behovet av en straffskärp­ningsgrund har bortfallit, utan är snarare argument för en fördjupad analys. Regeringen hänvisar allmänt till fortsatt utredningsarbete, men Liberalerna menar att det är angeläget att frågan i en nära framtid blir föremål för fortsatta överväganden.

Det är också angeläget att regeringen snarast, i enlighet med riksdagens tillkänna­givande våren 2019 (bet. 2018/19:JuU10), återkommer med förslag om bättre möjligheter till kränkningsersättning för poliser som attackeras i tjänst. Med hänsyn till att riksdagen nyligen gjort detta tillkännagivande väljer vi dock att i denna motion avstå från ett formellt yrkande.

Johan Pehrson (L)

Maria Nilsson (L)

Lina Nordquist (L)

Gulan Avci (L)

Christer Nylander (L)

Mats Persson (L)

Allan Widman (L)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-09-25 Granskad: 2019-09-27 Bordlagd: 2019-10-01 Hänvisad: 2019-10-02
Yrkanden (3)