med anledning av proposition 1980/81:205 om förenklade statliga

Motion 1980/81:2217 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.

av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1980:81:2217

Motion

1980/81:2217

av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:205 om förenklade statliga

regler inom barnomsorgen

Regeringen föreslår i proposition 1980/81:205 förenklade statliga regler
inom barnomsorgen. Statsbidraget föreslås fr. o. m. den 1 januari 1982 utgå
med 40 % av kommunens bruttokostnader för barnomsorgen exkl. administrationskostnader.
I bidragsunderlaget får enligt förslaget ingå kostnader för
daghem, fritidshem och familjedaghem samt för barnomsorg i deltidsförskola
och i s. k. öppna förskolor.

Statsbidragets nivå bör enligt propositionen bestämmas utifrån den
kostnadsfördelning som i dag föreligger mellan staten och kommunerna.
Detta skulle motsvara ett statsbidrag på 40 % av det utvidgade bidragsunderlaget.
Statsbidraget för 1981/82 enligt nu gällande regler har i budgetpropositionen
1980/81:100 beräknats till 4 140 milj. kr. för daghem och
fritidshem och 1 240 milj. kr. för familjedaghem, dvs. tillsammans 5 380 milj.
kr. Bidragsunderlaget torde enligt dessa beräkningar uppgå till ca 13 500
milj. kr. under budgetåret 1981/82. Härav utgör deltidsförskolan ca 1 000
milj. kr.

Vi ser liksom regeringens betydande fördelar i ett slopande av den statliga
detaljregleringen av barnomsorgen. Detta skulle ge kommunerna större
flexibilitet i deras utformning av barnomsorgen. Det är dock inte tillräckligt
för att tillgodose olika familjers varierande behov och önskemål. Vi kommer
därför att inom ramen för reformen föreslå införandet av en vårdnadsersättning
(vårdnadsbidrag) för alla barn mellan ett och tre års ålder.

Det framgår klart av bl. a. statistiska centralbyråns undersökning om
efterfrågan på barnomsorg att bristen på platser är störst för de minsta
barnen (under tre års ålder) samt för deltidsomsorg. Den årliga driftkostnaden
inkl. kapitältjänstkostnad för en nytillkommande daghemsplats för barn
under tre års ålder kan beräknas uppgå till närmare 70 000 kr. Samtidigt har
riksdagen uttalat att den kommunala konsumtionsökningen under kommande
år måste begränsas till ca 1 %. Enbart en utbyggnad av barnomsorgen
enligt kommunernas planer för perioden 1981-1984 skulle motsvara 1,4 %
om året. Till detta kommer den utbyggnad av äldreomsorgen som betingas av
förskjutningen mot högre åldrar, ökade kostnader för utbildning m. m.

Det ter sig därför oundgängligen nödvändigt med en dämpning av
utbyggnaden av barnomsorgen. Denna bör utformas så att orättvisorna
mellan familjer med resp. utan kommunal barnomsorg inte ökar utan
tvärtom motverkas.

1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2217

Mot. 1980/81:2217

2

Vi finner det därför nödvändigt och önskvärt att kombinera införandet av
ett förenklat statsbidragssystem med förbättrade möjligheter för småbarnsföräldrar
att - om de så önskar - själva ordna för barnens vård.
Kommunernas utbud av barnomsorgsplatser skulle då i högre grad kunna
utnyttjas av familjer som verkligen föredrar den formen av barnomsorg,
samtidigt som köerna torde minska.

Föräldraförsäkringen täcker i dag det första levnadsåret. Ett enkelt,
rättvist och smidigt sätt att åstadkomma ökad rättvisa och valfrihet vore att
komplettera denna med ett vårdnadsbidrag för alla barn mellan ett och tre års
ålder. Detta skulle kunna användas antingen som ett bidrag till familjeekonomin
om föräldrarna väljer att helt eller delvis själva vårda barnet (barnen),
som bidrag till täckande av kostnaderna för privat barnomsorg eller för att
möjliggöra en mer marknadsmässig ersättning för den kommunala barnomsorgen.

Vissa principiella och andra skäl kan tala för en beskattad vårdnadsersättning
eller utbyggnad av föräldraförsäkringen. Att vi trots detta nu föreslår ett
obeskattat vårdnadsbidrag beror bl. a. på följande: problem med den skatteoch
försäkringsmässiga hanteringen av ersättningen uppkommer inte.
Regeringen har dessutom i en proposition föreslagit fristående rätt till
ATP-år för föräldrar som vårdar egna barn under tre års ålder. En beskattad
vårdnadsersättning (eller ytterligare utbyggd föräldraförsäkring) kan med
nuvarande skatte- och bostadsbidragsregler ge lägre behållning för familjer
med relativt låg nettoinkomst och/eller många barn än för mer välsituerade
hushåll. En utbyggd föräldraförsäkring i dess nuvarande utformning har
dessutom den nackdelen att den inte kan användas som bidrag till
betalningen av en ersättare när föräldrarna arbetar heltid, eftersom den
förutsätter att en förälder arbetar högst sex timmar om dagen. Den bidrar
inte heller till att utjämna skillnaden i stöd mellan kommunal barnomsorg
och andra vårdformer. (Inget hindrar dock att vårdnadsbidraget längre fram
överförs till en beskattad ersättning eller till en utbyggd föräldraförsäkring
om starka motiv för detta skulle uppkomma, t. ex. genom en förändring av
skatte- och bostadsbidragssystemen så att de bättre anpassas till hushållens
ekonomiska bärkraft.)

Ett obeskattat vårdnadsbidrag på 400 kr. i månaden per barn mellan ett
och tre års ålder, som vi vill föreslå, motsvarar för en eninkomstfamilj med en
inkomst på 75 000 kr. en årlig löneökning på 25 000-35 000 kr. efter skatt och
bortfallande bostadsbidrag. I en familj där båda föräldrarna har en inkomst
på ca 70 000 kr. motsvarar det en inkomstökning på ca 10 000 kr. osv.

Kostnaderna för vårdnadsbidraget (ca 190 000 barn mellan ett och tre års
ålder) skulle belöpa sig till ca 900 milj. kr. per år. Statens kostnader för detta
skulle täckas om statsbidraget till kommunerna samtidigt bestämdes till 33 %
i stället för till 40 % av bidragsunderlaget. Kommunerna i sin tur torde direkt
få bortåt halva skillnaden täckt om barnomsorgsavgifterna för barn med
vårdnadsbidrag samtidigt höjdes med 400 kr. per barn och månad.

Mot. 1980/81:2217

3

Kommunernas kostnad för socialbidrag till småbarnsfamiljer torde vidare
minska i inte obetydligt omfattning. Till detta kan beräknas komma en
minskad efterfrågan på kommunal barnomsorg för de minsta barnen, vilket
skulle möjliggöra en lägre utbyggnadstakt med åtföljande besparingar för
kommunerna. För varje småbarnsplats som inte behöver byggas kan den
kommunala besparingen beräknas uppgå till ca 40 000 kr. per år (70 000 kr.
minus statsbidrag, minus föräldraavgift), vilket motsvarar ca åtta vårdnadsbidrag.
Behovet av kommunal barnvårdarverksamhet för sjuka småbarn
torde också minska. Trots det något lägre statsbidraget torde förslaget
således snart medföra en relativt sett förbättrad ekonomi för kommunerna,
samtidigt som familjernas valfrihet mellan hem- och förvärvsarbete samt
mellan olika barnomsorgsformer torde öka.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till höstriksdagen
om ett skattefritt vårdnadsbidrag på 400 kr. i månaden per barn
mellan ett och tre års ålder fr. o. m. 1982 som finansieras i
enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 9 juni 1981

INGEGERD TROEDSSON (m)
PER PETERSSON (m)

ERIK HOVHAMMAR (m)
GÖTE JONSSON (m)
GUNNAR BIÖRCK (m)

KNUT WACHTMEISTER (m)
BJÖRN KÖRLOF (m)
LENNART BLOM (m)

i Värmdö

GOTAB 69330 Stockholm 1981