med anledning av skr. 1998/99:61 Framtid med Asien. En svensk Asienstrategi inför 2000-talet.

Motion 1998/99:U5 av Pär Axel Sahlberg (s)

av Pär Axel Sahlberg (s)
Religionsperspektivet i
Asienstrategin
Regeringens skrivelse 1998/99:61 Framtid med Asien. En
svensk Asienstrategi inför 2000-talet fokuserar fem
huvudteman: Asien i den internationella ekonomin,
fattigdom och livskvalitet, miljö och hållbart utnyttjande av
naturresurser, demokrati, mänskliga rättigheter och
jämställdhet samt den asiatiska säkerhetssituationen.
Asienskrivelsen markerar ett nytt angreppssätt för Sveriges relationer till
omvärlden. Här görs ett försök att ta ett helhetsgrepp. Partnerskapstanken
konkretiseras inte enbart avseende bistånd utan avser flera av Sveriges
viktiga relationer till den enorma asiatiska kontinenten. Skrivelsen har ett
gott anslag och öppnar för ett partnerskap som kan leda till ett betydligt
bättre resultat än det gamla mer fackindelade arbetssättet.
Med detta vederhäftiga synsätt är det dock anmärkningsvärt att religionens
roll inte i tillräcklig grad analyserats och satts in i sitt sammanhang. Asien
är
den världsdel som har det mest mångfaldiga religiösa utbudet, där alla stora
världsreligioner finns representerade. I skrivelsen förekommer religions-
begreppet och religionens roll mest i samband med oroande utveckling i
olika länder men också som fundamentalism. När skrivelsen talar om positivt
folkliga rörelser används begreppet folkrörelser. Jag är inte så säker på att
detta är en naturlig uppdelning av begreppen i något sammanhang. I Svenska
Dagbladet skrev ledarskribenten den 7 mars 1999 under rubriken teofobiska
svenskar: "Årtionden av propaganda mot religion har skapat en analfabetism.
Själva ordet religion frammanar bilder av fanatiker, vilket föder intolerans
och en djupt areligiös världsbild." Jag tror att denna svenska utgångspunkt är
olycklig och försnävande och minskar vår möjlighet att förstå andra
människors och kulturers världsbild och deras tolkning av sina liv. Detta
innebär ju inte att man inte kan se att religionen också kan ha negativ
betydelse för andra värden som demokrati och mänskliga rättigheter.
Utgångspunkten bör också tas i de perspektiv där religionen kan stödja det
som vi uppfattar som den positiva samhälleliga utvecklingen. Vidare är det
angeläget att i möte med andra kulturer och i dialog vara redo att också ta in
de bilder av världen som bland annat formas av de olika religionerna.
Av skrivelsen framgår: "Framväxten av ett starkt civilt samhälle har visat
sig vara av stor betydelse för förbättrad respekt för de mänskliga
rättigheterna." (s 29)
Bland angivna prioriteringar för arbetet anges bl.a.: "Att verka för ökad
tillämpning och utveckling av det internationella normsystemet och de
organisationer som bär upp systemet". (s 49)
Kan religionen som bland annat normbildare bidra till att bygga Asien?
Jag tror att det också är ett  möjligt synsätt. Då måste religionens roll ses
mer i sitt kulturella och politiska sammanhang. Skrivelsen visar stor svaghet
i detta avseende. En orsak kan vara det västerländska perspektiv som präglar
Asienskrivelsen. Asien ses genom Sveriges sekulära glasögon. Religions-
perspektivet nämns endast i förbigående. Mest i negativa sammanhang
kopplat till etniska motsättningar och fundamentalism. Det stryker under den
snäva bild som svenska medier ger av andra religioner. När kristendomen
omnämns så sker det främst i historisk belysning. Mycket tar sin utgångs-
punkt i det synsätt som utvecklats i vårt kristet-protestantiska perspektiv där
sekulariseringen drivit religionen in i den privata sfären. Vi förväntar oss
inte
att vi ska ställa oss i dialogläge med religionen i diskussionen om
samhällsutvecklingen. I Asien kanske det snarare är en fråga om vilka bidrag
religionerna kan ge i att bygga samhällen som bärs av familjens roll och de
värderingar som religion och traditionell kultur bidrar till. Det finns två
starka skäl att värdera upp analysen av den roll religionen spelar:
1. av respekt för en partner behöver de värderingar som spelar roll i
kulturens uppbyggnad vägas in i bedömningar och förståelse.
2. Religionens roll kan på flera områden samspela med grundläggande
krav som hänger samman med förutsättningar för en demokratisk utveckling
och mänskliga rättigheter.
I regeringens skrivelse Framtid med Asien är mänskliga rättigheter och
demokrati ett av de centrala målen. Skrivelsen lyfter fram folkrörelse-
kontakterna och stärkandet av det civila samhället, men religionerna med
deras betydelse - men även möjligheter till positiv inverkan inom detta
område liksom när det gäller konfliktförebyggande och försoningsarbete -
nämns inte. Det kan gälla normbildning, kulturbärare, solidaritetsskapare,
konfliktförebyggare och försoningsbärare. Inte heller nämns att religionen i
Asien spelar en helt avgörande roll för det värdemönster som olika asiatiska
samhällen vilar på. Att religionen präglar asiatiskt tankemönster finns på sin
höjd en antydan om, men ingen analys av eller reflektion kring detta faktum.
I stort sett konstateras enbart att västvärlden är sekulariserad och att de
asiatiska kulturerna vilar på en religiös grund.
De tre skrivelser (Ds 1998:33, 34 samt 61) som utgör underlag för
regeringens skrivelse utvecklar inte i högre grad perspektivet. Dock finns där
några undantag när man närmar sig de här aktuella frågorna.
I departementsserien 1998:33 s 41 diskuteras ett övergripande synsätt som
handlar om hur asiatisk religion uppfattas där och här under rubriken
Religionen och kulturen går hand i hand:
De nyandliga (intressant benämning på religioner som är av mångtusenårigt
ursprung, min anm) religionerna som i hög grad förknippas med Asien
attraherar och ligger i tiden. Buddhism, hinduism och konfucianism
associeras till mental styrka, meditation, balans, värdighet, tystnad, harmoni
och vishet. Inriktningen mot det inre livet och frånvaron av materialism
väcker beundran, samtidigt som vackra och smakfulla saker med anknytning
till asiatisk kultur också kan locka.
Några gruppdeltagare kommenterar dock med eftertryck att den asiatiska
kulturen inte känns lika spännande när den dyker upp i Sverige."
Departementsserien 1998:34 s 463 f:
Kulturer är överlappande och mångbottnade: nya värderingar växer fram sida
vid sida med dem som eliten (re-)presenterar. Fredspristagarinnan Aung San
Suu Kyi har i sin bok Freedom from Fear mycket övertygande argumenterat
för att universiella mänskliga rättigheter och politisk mångfald mycket väl
kan rymmas inom burmesisk buddhism. (...) Två framstående sinologer har
nyligen sammanställt en rad klassiska kinesiska texter som visar att det inte
finns någon motsättning mellan ett öppet pluralistiskt system med respekt för
mänskliga rättigheter och klassisk kinesisk filosofi (de Bary och Tu
Weiming). (...) Frihet och individualism återfinns inte bara i kristendom, utan
även i asiatiska religioner.
På samma sida står vidare:
Vissa observatörer (...) har börjat tala om fördelarna med ett samhälle byggt
på asiatiska värderingar: moral, familj, stabilitet.
På sidan 468 förs ett resonemang om hur dessa andra värden
kan bidra till att utveckla det asiatiska samhället:
Med tanke på hur viktiga harmoni och ordning är i folkliga uppfattningar, är
det troligt att de demokratiska systemen i Asien kommer att anpassas för att
skapa samstämmighet snarare än mångfald, och därmed sakna den
individuella liberalism som följer med västerländsk demokrati. De politiska
systemen kommer troligen att utvecklas mot en form av "social
korporativism", harmoni snarare än konkurrens.
Vidare på sidan 495:
Om en balansräkning upprättades, skulle slutsatsen bli faktiskt att
västvärlden i högre grad försenat, än underlättat, genomförandet av
rättigheter och demokrati i Asien, genom att samarbeta och vara i maskopi
med diktatorer i Asien och förse dem med vapen. Detta har bidragit till att
stärka statsapparaternas förtryck.
Asienstrategin bör således kompletteras med en reflektion
kring det religiösa perspektivet och en analys av hur detta
påverkar våra framtida relationer för att partnerskapstanken
ska bli fullödig.
Det bör rimligen leda till ett antal kompletteringar:
- förstärkt kunskapsinhämtning som grund för ökad förståelse och goda
relationer (inom alla områden inklusive handel)
-
- utbildning i religionsförståelse och hur detta kan förbättra vårt partner-
skap
-
- folkrörelsekontakterna bör omfatta också religiösa kontaktytor och
religiöst utbyte
-
- kulturutbytet bör ta hänsyn till religionens roll som kulturbärare
-
- Såväl svenska som religiösa trossamfund med asiatiskt ursprung bör
kunna medverka i utvecklingen av biståndsrelationer och folkliga
kontakter.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om religionsperspektivet vid utvecklingen av den svenska
Asienstrategin.

Stockholm den 24 mars 1999
Pär Axel Sahlberg (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1999-03-24 Bordläggning: 1999-03-25 Hänvisning: 1999-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)