med anledning av skr. 1999/2000:7 Ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen

Motion 1999/2000:U9 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd)

av Jan Erik Ågren m.fl. (kd)
Inledning
För Kristdemokraterna är det en självklarhet att Sverige tar
aktiv del i det samarbete som nu växer fram mellan länderna
kring Östersjön. Sverige bör vara en av de ledande
nationerna i samarbetet och stå som en garant för de östliga
grannländernas integration i den europeiska familjen, såväl
politiskt som ekonomiskt. Kristdemokraterna ser därför med
tillfredsställelse att regeringen i sin nya skrivelse lagt fram
en genomtänkt strategi för den framtida östersjöpolitiken.
Fortsatta ansträngningar krävs för att säkra en demokratisk
utveckling och säkerhetspolitisk stabilitet i vårt närområde.
Dessutom bör Sverige arbeta för att underlätta handel och
ekonomiskt utbyte länderna emellan, för att därigenom säkra
en långsiktig tillväxt i regionen. Detta är också av stor
betydelse för EU som helhet, vilket inte minst den aktuella
diskussionen om EU:s nordliga dimension visar.
Regeringens skrivelse är dock otillfredsställande på några punkter.
Barnens situation
Kristdemokraterna har i motionen 1999/2000:U221 velat
uppmärksamma den allt mer alarmerande situationen för
Central- och Östeuropas barn och ungdomar. Unicef:s
rapport "Generation in Jeopardy" visar med all önskvärd
tydlighet att den ekonomiska krisen i Ryssland och
Östeuropa har skapat enorma problem för de fattigaste
familjerna. Värst av alla drabbas barnen. Deras hälsa har
drastiskt försämrats, och barnadödligheten är hög. Lika
allvarliga är dock de sociala problemen. Utbildningssystemet
på många håll är i totalt sönderfall; skolor stängs, barn
stannar hemma eftersom de tvingas arbeta eller pga
ekonomiska svårigheter. Vårdinstitutioner för barn är ofta
dåligt skötta. Brottsligheten bland barn har i många länder
ökat med mellan 60% och 95%. Allt detta är djupt tragiskt
och innebär stort lidande för de unga i Central- och
Östeuropa. Dessutom bör man komma ihåg att det är dessa
unga som kommer att utgöra stommen i ländernas samhällen
om ett antal år. Åtgärder måste vidtas nu om vi vill se en
demokratisk, stabil politisk utveckling i dessa länder, om vi
vill se minskad gränsöverskridande brottslighet och en
fungerande marknadsekonomi.
Med tanke på denna djupt oroande situation vill vi Kristdemokrater se ett
ambitiösare svenskt program för att hjälpa barnen i Ryssland och i Central-
och Östeuropa, vilket självfallet även inkluderar barn och ungdomar runt
Östersjön. En strategi för de samlade biståndsinsatserna för barn bör därför
utarbetas, och medel tillskjutas för detta ändamål. Den svenska regeringen
bör också driva frågan om en sådan strategi på EU-nivå.
Förenklade regler för
svenska företags
engagemang i
Östersjöländerna
Kristdemokraterna ser det som angeläget att svenska företag
så lätt som möjligt kan etablera verksamhet i de östra
grannländerna. Detta är av mycket stor ekonomisk betydelse
för båda parter. Vi tror därför att Sverige aktivt bör verka för
ett underlättat marknadstillträde. Tyvärr upplever idag
många svenska företag svårigheter vid sådan etablering.
Större vikt bör läggas vid att marknadsmässig konkurrens,
produktgodkännande, tullhantering och ett stabilt
rättsväsende alla fungerar på ett bättre sätt i Ryssland och
Östeuropa. Vi tror alltså att mycket kan göras, utöver vad
som sägs i regeringens skrivelse, för att uppmuntra
strategiska satsningar i Östeuropa. Vi hoppas därför också att
regeringen, som utlovas i skrivelsen, nu söker nya former för
en nära dialog med svenskt näringsliv om dess synpunkter på
handelsutbytet.
Under fyrpartiregeringen upprättades det s k Projektexportsekretariatet,
PES, med syfte att främja kunskapsöverföring till de svenska företagen om
bl a den marknad som finns för upphandling av biståndsprojekt. Sverige har
länge varit svagt representerat, trots att många företag borde ha mycket goda
förutsättningar att konkurrera. Vi tror att det nu finns en än större roll för
PES att spela i östersjöområdet. Regeringen bör därför bl a utvidga
sekretariatets mandat till att också gälla EU-bistånd. På så sätt skulle svenskt
näringsliv få ytterligare en inkörsport till de östliga ekonomierna.
Vi tror också att de omfattande regleringarna för svenska företag som
inriktar sig på projektexport till öststaterna kan vara ett problem. När det
gäller biståndsdelen är den gällande tjänsteexportförordningen och dess
regler ett stort hinder för många företag som annars framgångsrikt skulle
kunna konkurrera om upphandling. En avreglering av sådan lagstiftning är
därför önskvärd om vi vill se ett större svenskt deltagande i det
biståndssamarbete mellan EU och Östersjöstaterna som tveklöst kommer att
växa betydligt. Överhuvudtaget skulle vi vilja se en övergripande strategi för
hur svenskt näringsliv kan uppmuntras att satsa strategiskt i dessa länder. Det
är ju till sist genom fungerande handel och verkliga jobb som ett större
välstånd kan byggas upp.
Ryssland och WTO
Regeringen konstaterar att våra ekonomiska relationer med
Ryssland bör utvecklas. Detta är verkligen av stor betydelse,
eftersom just Ryssland idag befinner sig i en djup ekonomisk
och politisk kris. Det är knappast någon överdrift att påstå att
landet nu står och väger mellan olika färdvägar för
framtiden, varav somliga inger stor oro: en isolering från det
europeiska samarbetet, en auktoritär politisk utveckling och
en inåtvänd rysk identitet fjärmad från grannländerna. Med
detta perspektiv måste det vara angeläget för EU och Sverige
att söka påverka Ryssland åt mer positiva alternativ, där vi
kan se en utåtriktad, internationell och europeisk identitet
växa fram. Det kräver emellertid en ambitiös politik på
handelsområdet. Det är därför olyckligt att man så kortfattat
behandlar Rysslands handelsrelationer till  WTO i
skrivelsen.
Vi tror att Sverige bör vara pådrivande i arbetet för att få Ryssland med i
handelsorganisationen. Detta kräver naturligtvis reformer även från
Rysslands sida; dock måste man hålla i minnet de problem som beskrivs
ovan i detta arbete. Alltså bör Sverige aktivt driva frågan om ryskt närmande
till WTO, och om möjligt inom ramen för den gemensamma EU-strategin för
Ryssland. Vi bör också i allmänhet vara pådrivande för ökad handelspolitisk
öppenhet på EU-nivå gentemot Ryssland.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör upprätta en strategi för hjälp till
den uppväxande generationen i våra grannländer i öst,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör arbeta för att en strategi för hjälp
till den uppväxande generationen i våra grannländer i öst även
anammas på EU-nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör se över reglerna för upphandling
av biståndsprojekt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör ge PES ett utökat mandat för att
på så vis främja svenska företags engagemang i Östersjöregionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör aktivt driva frågan om ryskt
närmande till WTO, både i EU och i andra internationella
sammanhang.

Stockholm den 26 oktober 1999
Jan Erik Ågren (kd)
Ingrid Näslund (kd)
Åke Carnerö (kd)
Margareta Viklund (kd)
Amanda Agestav (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Fanny Rizell (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1999-10-26 Bordläggning: 1999-10-27 Hänvisning: 1999-10-28

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)