med anledning av skr. 2001/02:176 Kultur och delaktighet

Motion 2001/02:Kr16 av Inger Davidson m.fl. (kd)

av Inger Davidson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avsaknaden av ett barnperspektiv.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kultur i hela landet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stödet till samlingslokaler.

Inledning

Regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur och delaktighet är en redovisning av regeringens arbete med det andra målet för den nationella kulturpolitiken, det så kallade jämlikhetsmålet: att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande.

Jämlikhetsmålet är ett av de mest betydande för den nationella kulturpolitiken eftersom människors delaktighet är avgörande för ett levande kulturliv och för människors livskvalitet. Större delen av skrivelsen består av en beskrivning av kulturens utveckling under senare år, men många viktiga frågor utelämnas, bland annat på grund av det snäva urvalet av statistiskt material. Regeringen påpekar i skrivelsen att det är svårt att mäta orsak och verkan i utvecklingen på kulturområdet men berömmer samtidigt sig själv för att ha åstadkommit den positiva utvecklingen inom kulturområdet. De negativa tendenserna ignoreras däremot och skrivelsen saknar nästan helt framåtsyftande förslag.

I denna motion avser vi att precisera vissa av de aspekter av jämlikhetsmålet som vi anser att regeringen borde ha behandlat i denna skrivelse men som utelämnats.

Statistiskt material

Större delen av skrivelsen är en redogörelse för den kulturpolitiska utvecklingen under senare år grundat på två statistiska undersökningar: Kulturrådets kulturbarometer och den så kallade ULF-undersökningen (en intervjuundersökning om svenska folkets levnadsförhållanden). Materialet är redan publicerat och regeringens skrivelse innehåller därför inga nyheter. Regeringen förklarar inte varför den gjort ett urval av enbart två undersökningar trots att det innebär att beskrivningen av utvecklingen på kulturområdet är långt ifrån fullständig. Material som finns tillgängligt bland annat via Kulturrådet har utan förklaring utelämnats och många faktorer som har effekt på jämlikhetsmålet behandlas inte.

Barnperspektiv

Jämlikhetsmålet innebär att kulturen ska finnas tillgänglig för alla människor i hela landet oavsett deras bakgrund och förutsättningar. För oss kristdemokrater är barn- och ungdomsperspektivet självskrivet i en redogörelse över jämlikhetsmålet. Kulturen måste finnas tillgänglig för barn och unga likaväl som för oss vuxna. Barn måste få utrymme såväl för eget skapande som för att ta del av kulturaktiviteter. I regeringens verklighetsbeskrivning finns inga uppgifter om barn under 16 år eftersom de inte omfattas av den statistik regeringen utgått ifrån. Det finns dock utmärkt statistik om barns kulturaktiviteter från Kulturrådet bland annat den så kallade barnbarometern. Den har regeringen dock av någon anledning inte använt.

Under senare år har flera brister påtalats i barns och ungdomars kulturutövande. Barn- och ungdomsteater ger ofta lägre marginalintäkter än teater för vuxna vilket har gjort att den blivit allt lägre prioriterad, och kvaliteten har sjunkit på många håll. Neddragningar i skolan har inneburit att estetiska verksamheter prioriterats bort. Andelen barn som nöjesläser böcker har minskat kontinuerligt de senast tio åren. Allt detta tyder på en utveckling som går i motsatt riktning mot jämlikhetsmålets ambitioner. Det är fakta som borde ha ingått i regeringens lägesbeskrivning.

Funktionshindrade

Skrivelsen innehåller fyra rader om funktionshindrades delaktighet i kulturlivet. Där konstateras att Kulturrådet har ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades delaktighet i kulturlivet. Någon kommentar om resultaten av Kulturrådets arbete eller om regeringens ambitioner finns inte. Naturligtvis borde de funktionshindrades delaktighet vara en självskriven fråga vid en behandling av jämlikhetsmålet.

Alla människor har behov som sträcker sig över det rent materiella. För en person som är funktionshindrad blir ofta de materiella och fysiska problemen överskuggande i vardagen. Därför är det extra viktigt att personer med funktionshinder får sina behov av andliga och kulturella upplevelser uppfyllda. I kulturlivet handlar det ofta om tillgänglighet i rent fysisk bemärkelse i form av till exempel hissar och hörslingor. Allt för ofta är de hjälpmedel som finns gammalmodiga om de överhuvudtaget fungerar. Det statliga ekonomiska stöd som finns för att handikappanpassa allmänna samlingslokaler ute i landet ville regeringen ta bort för några år sedan vilket hade förvärrat situationen ytterligare. Det är en lång väg kvar att gå innan människor med funktionshinder har en godtagbar tillgänglighet till kulturlivet i Sverige. Därför är det anmärkningsvärt att denna grupp utelämnats i regeringens skrivelse.

Stad och landsbygd

Kultur är fortfarande på många sätt en storstadsföreteelse. Det är i städerna som teatrar och museer finns och det är där de flesta kulturpolitiska satsningar görs. Det är skillnader mellan kulturaktiviteterna mellan storstaden och landsbygden som påverkar jämlikhetsmålet och som därför borde behandlas i en skrivelse av det här slaget. Vi anser att det vore intressant att till exempel se skillnaden i museibesök eller deltagande i studiecirklar mellan människor bosatta i de större städerna respektive i mindre samhällen. Ett sådant perspektiv hade gett ytterligare förståelse för de komplexa problem som den nationella kulturpolitiken ställs inför när det gäller jämlikhetsmålet.

Bibliotek

Närhet är ofta nödvändigt för delaktighet i kulturlivet. Människor som har kulturen nära och lättillgänglig ökar sin kulturkonsumtion. I skrivelsen konstateras att antalet biblioteksbesök per invånare ökat under senare år vilket är positivt. Däremot utelämnas det faktum att antalet biblioteksfilialer minskat med 20 procent under 1990-talet och antalet bokbussar med 37 procent. Neddragningar av biblioteksfilialer drabbar framför allt funktionshindrade, barn och äldre som har svårt att ta sig in till huvudbiblioteket. Antalet biblioteksbesök har ökat de senaste åren, men det innebär inte att problemet med minskad tillgänglighet till biblioteken kan ignoreras.

Teater

Det finns många aspekter som är avgörande för människors delaktighet i kulturlivet och själklart är den ekonomiska aspekten i många fall betydande. Teateralliansen har konstaterat att biljettpriserna till teaterföreställningar stigit kraftigt under senare år. På grund av bristande pris- och löneuppräkning från regeringen har anslagen urholkats. För att ersätta de sjunkande bidragen har höjningar av biljettpriserna blivit en lösning för många teatrar och teatergrupper. Naturligtvis får ökande biljettpriser effekter på människors möjlighet att besöka teatrarna men det hotet mot jämlikhetsmålet har regeringen inte kommenterat.

Samlingslokaler

Ute i landet är ofta de allmänna samlingslokalerna centrum för kulturlivet. Där repeterar amatörteatergruppen och skolans rockband, där uppträder gästande dansgrupper och där håller pensionärsföreningen studiecirklar. Sedan en lång tid tillbaka finns ett statlig stöd för allmänna samlingslokaler. Stödet kan gå till ny- och tillbyggnation men även till handikappanpassning av lokalen. Det är ett litet men viktigt stöd för kulturen inte minst på landsbygden. I budgeten för 1999 föreslog regeringen att stödet skulle tas bort. För oss kristdemokrater innebar ett sådant förslag att regeringen gick emot jämlikhetsmålet eftersom stödet är av stor betydelse för tillgängligheten till kultur på många platser i landet. Många i utskottet ansåg att regeringens förslag var oacceptabelt och stödet räddades kvar om än kraftigt sänkt. Det vore intressant att veta hur regeringen ser på samlingslokalernas betydelse för jämlikheten i kulturlivet, men det framgår inte av skrivelsen.

Skapande verksamhet

Den sista delen i regeringens redogörelse för kulturlivets utveckling i Sverige handlar om det egna skapandet. Många kurvor pekar uppåt när det gäller kulturkonsumtionen, men när det gäller det egna skapandet går utvecklingen tyvärr i motsatt riktning. Allt färre människor sjunger i kör, dansar, spelar teater, deltar i studiecirklar och så vidare. Naturligtvis skapar en beskrivning av en negativ utveckling förväntningar på en redogörelse för regeringens förklaringar till detta samt en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att vända den negativa trenden. Några sådana står dock inte att finna i skrivelsen. På detta område liksom många andra nöjer sig regeringen med att konstatera den negativa utvecklingen utan kommentar.

Avslutning

Det är positivt att regeringen gör en utvärdering av jämlikhetsmålet som vi anser vara ett av de viktigaste målen i den nationella kulturpolitiken. För att en utvärdering ska vara trovärdig måste den behandla alla de aspekter som är av avgörande betydelse för människors delaktighet i kulturlivet. Regeringen har dock utelämnat viktiga områden vilka vi har belyst i den här motionen. Skrivelsen har framför allt utgått från kulturvanorna hos majoritetsgruppen och utelämnar därigenom flera viktiga aspekter för jämlikhet i kulturlivet. Detta trots att statistiska uppgifter finns tillgängliga.

Stockholm den 12 juni 2002

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Magda Ayoub (kd)

Sven Brus (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Désirée Pethrus Engström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2002-06-13 Hänvisning: 2002-06-14 Bordläggning: 2002-06-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)