med anledning av skr. 2001/02:176 Kultur och delaktighet

Motion 2001/02:Kr17 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

av Birgitta Sellén m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär hos regeringen en utredning för att belysa det statligt stödda kulturstödet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett KUL-bidrag för utveckling av ung kultur i hela landet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att påverka kommunerna att utarbeta konkreta planer för en högre prioritering av ungdomars kultur.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet bör få i uppdrag att stimulera kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Folkbildningsrådet bör överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna om ett större utrymme för ungdomars kulturaktivitet inom folkbildningen.

Inledning

I skrivelse gör regeringen en resultatredovisning av ett av de nationella kulturpolitiska målen, det s.k. jämlikhetsmålet om delaktighet och eget skapande. I skrivelsen framgår att de traditionella sociala mönstren i kulturaktiviteterna fortfarande består. Kvinnor är mer aktiva än män. Personer i medelåldern deltar mer än yngre och äldre. Ju högre utbildning desto större aktivitet. Utvecklingen visar dock att skillnaderna i kulturaktiviteter som har samband med olika grupptillhörigheter minskar.

Även om regeringen visserligen redovisar att kulturen idag når allt fler redovisar de också att det egna kulturutövandet minskar. Människors vanor har förändrats och intressen förskjutits. Den aktivitet som minskat mest är deltagandet i studiecirklar. Redovisningen att flera former av eget kulturdeltagande i vid mening har minskat i omfattning under 1980- och 90-talen har lett till att regeringen nu tillsätter en särskild utredare för att se över detta.

Centerpartiet anser att det inte är tillräckligt av regeringen att bara tillsätta en utredning. Om vi ska kunna möta morgondagens kulturrörelse måste vi också ge förutsättningar för detta och tänka nytt. Kulturminister Marita Ulv­skog får inte luta sig tillbaks och nöja sig med 1996 års kulturpolitiska beslut som snart tillhör morgondagens kulturpolitik.

Visst är målen med 1996 års beslut bra men metoderna och formerna tillhör gårdagens kulturpolitik. Vi vet att idag går en stor del av det generella kulturstödet till det etablerade kultursystemet och mycket tyder på att nya kulturella rörelser faller helt utanför det systemet. Nya arenor, nya arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår idag oftast utan offentligt stöd.

Skapa morgondagens kulturpolitik

”Den största faran för Riksteatern, och andra äldre, traditionella folkrörelser, är passiviteten – att man avvaktar eller hänger med i utvecklingen så gott det går. Sådana organisationer tillhör sannolikt inte morgondagens folkrörelser ... Vi måste hela tiden vara på väg att skapa morgondagens folkrörelse.” Ur Riksteatern och framtiden.

Det är viktigt med en långsiktig kulturpolitik som samtidigt ger utrymme för nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer. I grunden måste den kulturella infrastrukturen med institutioner och myndigheter finnas och ges möjlighet att verka. Men det är samtidigt viktigt att inte glömma bort den ”nya” delen av kulturlivet, med filmfestivaler, rockkonserter etc, som är mer tillfälliga, oreglerade och mer kortsiktiga projekt som står för förnyelse och utveckling. Verksamheternas mål ska inte underordna sig medlen.

Ett lysande exempel på ”morgondagens” kulturrörelse är Södra Teatern i Stockholm som genomfört ett förändringsarbete som lett till en levande teater med gränsöverskridande verksamhet. Södra Teatern har på tre år utvecklats från en passiv uthyrningsscen till en internationellt uppmärksammad mötesplats för scenkonst och teori. Teatern har under dessa tre år ökat sin publik med närmare 180 procent och är idag den scen i Norden som har flest utomeuropeiska gästspel. Under år 2000 hade teatern ca 81 000 besökare. Södra Teaterns programutbud omfattar såväl internationella teater- och dansgästspel som världsmusik, pop/rock, seminarier, föreläsningar, debatter och musikklubbar. Dessutom har det under sommarsäsongen, då teatern tidigare år varit stängd, startats nya café- och klubbverksamheter.

  • Centerpartiet anser att det är viktigt att få igång en diskussion kring hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår föränderliga värld.

Idag går en stor del av det generella kulturstödet till det etablerade kultursystemet, och mycket tyder på att nya kulturella rörelser faller utanför det systemet. För att se om de kulturpolitiska prioriteringarna följer människors prioriteringar anser vi att regeringen bör göra en utbud–efterfrågan-utredning. Frågan är om de statliga bidragen till kulturinstitutioner, sett under ett antal år, givit en ökning och breddning av publiken? Motsvarar det statligt stödda kulturutbudet vad publiken efterfrågar idag? Regeringen bör få i uppdrag att utreda detta. Vad som ovan anförts om en utredning för att belysa det statligt stödda kulturstödet bör ges regeringen till känna.

Ung kultur

”Vi tröttnade på att drömma stort

och leva litet,

så vi gav järnet för att leva vår dröm.”

Cirkus Cirkör

Dagens ungdomskultur ser helt annorlunda ut än gårdagens. Och morgondagens ungdomskultur kommer att se helt annorlunda ut än dagens. Varje generation måste ges utrymme att skapa sin vision, sitt innehåll och sina former. Det går inte att ärva från en generation till en annan. Den traditionella svenska kulturpolitiken är idag på sin höjd anpassad till de äldre generationernas ideologi, livsvärden och preferenser men överensstämmer dåligt med ungdomars värderingar. Vuxna genomför ofta kultursatsningar för att ”fånga upp ungdomar på fallrepet”, ge dem alternativ till ”tramsaktiviteter” och erbjuda dem något ”vettigt” att göra eller ”ge ungdomar självförtroende”. Den unga kulturen reduceras till ”en förebyggande insats”. Tyvärr vet vi att ungdomskultur sällan får finnas till bara för sin egen skull. För att unga ska få resurser att genomföra något eget krävs det ofta ett syfte, helst mot något som t ex våld, droger eller rasism.

I debatten om ung kultur, hur ung kultur ska kunna lyftas fram och utvecklas, fokuserar vi oss ofta på pengar. Egentligen är det inte pengarna som är det största problemet utan det faktum att vuxna måste våga ta steget och släppa fram ungas idéer och att inte bromsa upp ungdomar genom att förmedla en attityd där allt verkar omöjligt. Ett exempel på hur vi stoppar ungdomar är den debatt om graffitins vara eller icke vara som rasat i Stockholm. Där har ledande politiker gjort sitt bästa att stänga ute den unga kulturen bl a genom att stänga graffitiutställningen ”Sthlm underground”. Att utställningskuratorn samarbetet med Legalize Art som jobbar för att ställa ut graffiti på laglig väg struntade politikerna i.

KUL-bidrag – lika villkor för ung kultur i hela landet

Stödet till ungdomars egen kulturverksamhet ska ske på ungdomars egna villkor och oberoende av vuxnas idéer och ambitioner.

  • Centerpartiet har avsatt 100 miljoner kronor till en särskild satsning på ung kultur i hela landet. Anslaget kommer år 2003 att ökas till 290 miljoner kronor, vilket ger varje kommun en miljon var, oberoende av hur många invånare det finns i kommunen.

Vi kallar anslaget KUL-bidrag som betyder ”kultur till unga i hela landet – av unga, med unga, för unga”. Vi vill att ungdomarna på orten själva får bestämma hur resurserna ska fördelas. Även de ungdomar som inte tillhör någon förening ska kunna ta del av dessa pengar. Pengarna ska inte behöva användas till projekt som är mot eller för något. Tvärtom, ungdomar ska kunna starta kulturprojekt för att det är roligt, för att kunna skapa sin egen kultur och för att få en plats i kulturpolitiken. Medlen ska kunna användas för att arrangera mindre projekt, av engångskaraktär, som till exempel konserter, teaterföreställningar, utställningar eller dylikt. Poängen är att ansökningsförfarandet är mindre byråkratiskt än annars och att ungdomarna kan få ett snabbt beslut från kommunen. Att på detta sätt göra resurser mer tillgängliga för unga människor kan vara ett bra sätt att stimulera till initiativ och engagemang. Man visar en tilltro till ungdomars förmåga att utveckla och ta ansvar för sin fritid.

Vad som ovan anförts om inrättandet av ett KUL-bidrag bör ges regeringen tillkänna.

Kommunerna

Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten är en frivillig kommunal verksamhet som idag inte regleras i lag. Det har visat sig att de kommunala kultur- och fritidsbudgetarna många gånger till stor del är uppbundna i fasta anläggningar och institutioner eller i projekt som beslutats redan när budgeten tas. Förutsättningarna för att ta tillvara nya idéer är därmed dåliga. I rapporten ”Alltid kulturår” skriver man: ”Ungdomar vill ha snabba besked när de kläckt en strålande idé. De har svårt att vänta till nästa års budget. Det är kanske inte heller tillrådligt att vänta till nästa år då entusiasmen har runnit av.” Det är viktigt att stödet till ungdomars olika kulturprojekt utformas på ungdomars egna villkor. Ungdomars egna initiativ till kultur och fritidsverksamhet kräver ofta ganska låga belopp för att komma igång, men de har inte tid att vänta ett år på att få dem.

En representant från Cirkus Cirkör har sagt följande: ”Om man vill göra något i Stockholm så ska man vända sig till 22 olika representanter.” Hon anser att det är fel att för att få kulturbidrag till ungdomsverksamhet måste det handla om ungdomars problem; vara emot droger, rasism eller dyl.

I Ungdomsstyrelsens rapport UNG 2002 redovisar de att av landets 289 kommuner är det endast 46 st som har ett centralt eller kommunövergripande mål- och strategidokument för det ungdomspolitiska arbetet i kommunen.

I några kommuner har man utvecklat verksamhetsformer som tillgodoser ungdomars åsikter såväl som behovet av snabba beslut. Gällivare kommun blev 1996 utsedd till årets ungdomskommun, utsedd av Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundet. Detta tack vare sitt arbete med att ge kommunens unga mer ansvar för sin egen och kommunens framtid. Ett annat bra exempel är Jönköpings kommun där Ungdomsakuten finns. Ungdomsakuten förfogar över en pott pengar som ska fördelas till ungdomars egna projekt. Enstaka ungdomar eller grupper får bidrag och även de som inte tillhör någon förening får ta del av dessa pengar. Kulturförvaltningen försöker också att undvika krångliga blanketter och långa väntetider.

Åtgärder

I slutbetänkandet Politik för unga (SOU 1997:71) lyfts några punkter fram för att underlätta för ung kultur som Centerpartiet också ställer sig bakom.

– Det är av största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder som finns för unga som vill skapa egna mötesplatser. Det är också viktigt att de unga som har idéer bemöts positivt. Det innebär att politiker och tjänstemän måste vara beredda att tänka i nya banor och inte säga nej till förslag som kanske utmanar traditionella former. Kommuner kan också ta egna initiativ till att starta mötesplatser men utformningen måste ske på de ungas egna villkor.

  1. Unga bör genom regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar få möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud.

  2. Kommunerna bör införa en så kallad fri pott för ungas egna initiativ genom att avsätta en summa pengar av kultur- och fritidsbudgetarna för detta ändamål.

Även i rapporten Alltid kulturår presenteras några förslag som Centerpartiet ställer sig bakom.

Detta bör ske lokalt

Fria resurser i kommunala budgetar för ungdomars kulturverksamhet. Hushållning med pengarna så att de räcker året ut till smärre projektbidrag

Låga hyror – eller inga alls – på lokaler för ungdomsverksamhet

Fler ungdomsprojekt i studieförbundens verksamhet

Fler ungdomsinitiativ och ungdomsaktiviteter inom kulturinstitutionerna.

Detta bör ske centralt

Ungdomsstyrelsen bör få regeringens uppdrag att påverka kommunerna att utarbeta konkreta planer för en högre prioritering av ungdomars kultur. Detta bör ges regeringen till känna.

Kulturrådet bör få i uppdrag att stimulera kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten. Detta bör ges regeringen till känna.

Folkbildningsrådet bör överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna om ett större utrymme för ungdomars kulturaktivitet inom folkbildningen. Detta bör ges regeringen till känna.

”Riskkapital” för kultur- och fritidssatsningar

Kultur- och fritidssatsningar som drivs av engagerade och kunniga människor är en av framgångskriterierna för lyckade satsningar. Större summor pengar måste finnas för att söka för kultur- och fritidsinitiativ. Kommun, landsting och regioner måste dessutom ha ett mer öppet sinne för vad som är en bra satsning. Idag behöver de flesta idrotter vara OS-sporter innan de kan vara godkända som ”lovligt initiativ”, den mest luttrade kultur- och fritidsnämnd skulle nog ändå avslå en ansökan om projektbidrag till beachvolleyboll, mountainbikeleder, med mera. Givarna av kapital ska istället granska om ledningen för projektet verkar klara av att driva initiativet i hamn, ställa upp tydliga milstolpar för att nästa anslag ska kunna betalas ut. Dessutom bör finansiären, i mer långsiktiga projekt, sätta en person i styrelsen (inte nödvändigtvis en politiker) för projektet för att stödja med erfarenhet och kompetens. Åldersgränser för sådana här satsningar bör tas bort så att man gynnar initiativkraften oavsett om personen är 15 eller 30 år gammal.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 13 juni 2002

Birgitta Sellén (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Agne Hansson (c)

Sofia Jonsson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-06-13 Hänvisning: 2002-06-14 Bordläggning: 2002-06-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)