med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning

Motion 2002/03:MJ28 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

Sammanfattning

Denna motion tar upp förbättringar inom arbetet för en hållbar utveckling av landsbygden med anledning av regeringens skrivelse 2002/03:111. Förslag ges på åtgärder som bör prioriteras för att stärka livskraften samt göra det möjligt att ytterligare vässa miljöprofilen på det svenska jordbruket. Vidare pekas på vikten av ett förbättrat företagsklimat som en av förutsättningarna för en positiv utveckling av landsbygden.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att skapa konkurrensmässigt likvärdiga villkor för svenska bönder inom EU.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återinförandet av stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk samt möjligheten att ställa om delar av ett jordbruk till ekologisk produktion.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av stöd till ekologisk odling i växthus.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat nationellt stöd till norra Sverige.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och andra åtgärder inom jordbruket, syftande till minskad användning av kemiska bekämpningsmedel.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade anslag till omarronderingsverksamheten.

Inledning

Det svenska lantbruket är världsledande när det gäller att producera livsmedel av hög kvalitet med ett minimum av hälsorisker och negativ miljöpåverkan. Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till att befästa och ytterliggare utveckla det svenska jordbruket. Den viktigaste resursen i det arbetet är landets jordbrukare. För att bevara framtidstron inom denna yrkesgrupp är det viktigt att svenska jordbrukare kan konkurrera på lika villkor med sina kollegor i framför allt andra EU-länder.

Det måste påpekas att möjligheten till måluppfyllelse i de program som berörs av regeringens skrivelse 2002/03:111 har minskat i och med de nedskärningar som gjorts i regeringens tilläggsbudget för 2003. De anslag som skurits ner är återföringen av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel (anslag 44:6), som minskas med 184 miljoner, åtgärder för landsbygdens struktur och miljö (44:1), som minskas med 9 miljoner, samt stöd till jordbrukets rationalisering (44:4), som minskas med 1 miljon. Dessa anslag skulle i stället behöva öka. Kristdemokraterna har således under flera år anvisat större anslag än regeringen för anslagen (44:1) och (44:4) samt till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket (44:3).

Det är angeläget att framhålla sambandet mellan företagsklimatet och landbygdens utveckling. En levande landsbygd kräver inte bara en fungerande jordbrukspolitik, utan även goda villkor för småföretagande. Förslaget om förlängd sjuklöneperiod för arbetsgivare är bara det senaste i raden av företagarfientliga initiativ från regeringen. Regeringens avoga inställning till småföretagare har inte bara en allmänt negativ påverkan på Sveriges ekonomi; den drabbar landsbygden i särskilt hög grad. Det måste vara mödan värt att starta och driva företag. Det måste löna sig att skaffa en utbildning och att arbeta mer. Även boende på landsbygden måste kunna leva på sin lön och slippa bidragsberoende.

Landsbygdens kris förstärks av uteblivna infrastruktursatsningar och andra brister inom regionalpolitikens område. Förbättrad kollektivtrafik är en annan fråga som behöver aktualiseras för att vända den negativa utvecklingen på landsbygden. På många håll är man helt beroende av bilen och därigenom av ett fungerande vägnät. Underhållet av vägnätet, som är eftersatt i hela landet, måste snarast förbättras. Detta gäller även enskilda vägar, varför bidraget till dessa måste öka.

En varningsflagga bör också resas med anledning av regeringens agerande i samband med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Kommissionären Franz Fischlers förslag till reformering av CAP innehåller en del riktiga tankar. Det finns dock anledning till oro över den svenska regeringens okritiska eller extrema inställning på vissa punkter. Kristdemokraterna vill framför allt varna för att regeringens hållning leder till kraftigt försämrade möjligheter till mjölk- och köttproduktion i skogs- och mellanbygder, vilket de flesta remissinstanser pekat på i sina synpunkter på CAP-reformen. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer inte att uppnås eftersom många betesmarker riskerar att försvinna. Därmed försvåras möjligheten att hålla landskapet öppet, vilket bland annat innebär att oersättliga biotoper riskerar att försvinna.

Låt Sveriges bönder bli jämlika

Jord- och skogsbruk är hörnstenen för en levande landsbygd. Kristdemokraterna vill betona tryggandet av dessa näringars ställning som en förutsättning för fortsatt bosättning samt ekonomisk, social och kulturell utveckling på den svenska landsbygden.

Sveriges medlemskap i EU innebär stora möjligheter för lantbruket. För att de svenska bönderna skall kunna stå sig i konkurrensen med sina europeiska kollegor måste villkoren för de svenska bönderna dock vara någorlunda jämlika villkoren för andra bönder inom EU. Den så kallade Björkska utredningen (SOU 1997:167) har visat att Sveriges bönder har ett besvärligt konkurrensläge i relation till bönderna i våra grannländer. Detta medför en risk för att svenska lantbruk läggs ner och att arbetslösheten ökar såväl inom jordbruksnäringen som inom livsmedelsindustrin. Därför hävdar Kristdemokraterna att bland annat skatter och avgifter på eldningsolja, diesel och handelsgödsel bör harmonieras med övriga EU-länders.

En av de mest angelägna åtgärderna är en sänkning av skatten på diesel för jordbrukets maskiner, i ett första steg ner till genomsnittet inom EU. Riksdagsmajoritetens höjning av dieselskatten de senaste åren har ökat risken för att svenska bönder konkurreras ut av utländska bönder med andra produktionsvillkor. Resultatet kan bli att en större andel av de livsmedel som säljs i Sverige har producerats på ett mindre miljövänligt sätt än svenskproducerade livsmedel.

För att jordbrukets ställning i Sverige inte skall försvagas till följd av skatter och pålagor är det angeläget att den skatt som tas upp på bekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Det är beklagligt att regeringen frångått överenskommelsen med näringen angående återföringen av bekämpningsmedels- och handelsgödselskatter. Pengarna kommer nu inte att återföras till lantbruksforskningen i den omfattning som tidigare utlovats. För Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) innebär det ett bortfall på cirka 90 miljoner under 2003 och 2004. Nu går näringen miste om viktig kunskap som hade kunnat genereras genom lantbruksforskningen. Forskning är en långsiktig verksamhet, och det är svårt för myndigheter och forskare att planera sitt arbete när politiska beslut kullkastar budgeten för innevarande år på det sätt som skett. Beslutet innebär ett ogenerat svek mot Sveriges jordbrukare. Förutom de direkta effekterna av minskade resurser medför regeringens agerande även en risk för ökat politikerförakt.

Miljöanpassning av konventionellt jordbruk

84 % av Sveriges brukade jord utgörs av konventionellt (icke-ekologiskt) jordbruk. För att skapa positiva miljöeffekter är det därför av största vikt att även det konventionella jordbruket är miljöanpassat i möjligaste mån. Det är därför beklagligt att regeringen avvecklat det så kallade Reko-stödet (Resurshushållande konventionellt jordbruk) och att det skett en neddragning av anslagen till miljöförbättrande åtgärder. Kristdemokraterna skulle därför önska att regeringen initierar en långsiktig satsning på miljöanpassat jordbruk, där konventionellt jordbruk med Reko-stöd och ekologiskt jordbruk kan samspela.

Det bör även vara möjligt att lägga om delar av växtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och betesdriften till ekologisk djurhållning utan enbart till djurhållning. Djurhållningen som används i betesdriften bör också kunna bestå av hästar.

Kristdemokraterna menar vidare att det finns ett behov av att även ge stöd för ekologisk odling i växthus.

Stöd till norra Sverige

Jordbruket i de norra delarna av vårt land har på grund av klimatet och de stora avstånden en speciell problematik. Därför finns ett nationellt merkostnadsstöd till det norrländska jordbruket. Stödet har goda effekter när det gäller att behålla jordbruket och gynna landsbygdsutvecklingen. Regeringens senfärdighet med att i EU anmäla de av riksdagen beställda höjningarna av de nationella merkostnadsstöden är anmärkningsvärd. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av att jordbruksproduktionen idag minskar i norra Sverige.

Ett av de största problemen i glesbygden är att kostnaderna för uttransport av livsmedel är höga på grund av den glesa befolkningen och att butikerna är små. Kristdemokraterna tror att en höjd uttransportersättning skulle leda till ökad stabilitet och framtidstro. Även kostnaderna för kadaverinsamlingen är förhöjda i Norrland. Det vore önskvärt att denna kostnad ingick i beräkningen av underlaget för merkostnadsstödet i norra Sverige, vilket ej är fallet idag.

Bekämpningsmedel

Regeringens skrivelse 2002/03:111 konstaterar att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket och trädgårdsnäringen ökat något sedan 1995. Enligt Kristdemokraternas uppfattning krävs ytterliggare forskning, utveckling, utbildning, information och andra insatser för att ytterliggare minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Neddragningen av stödet till SLF är i det perspektivet särskilt olycklig.

Omarrondering

Miljö- och jordbruksutskottet har tidigare konstaterat att omarronderingsverksamheten måste bedrivas fortlöpande. Riksdagen har vid flera tillfällen givit regeringen till känna behovet av att påskynda omarronderingarna. Detta gäller såväl pågående arbete som nya projekt. Tvärtemot detta föreslår regeringen nedskärningar i anslagen till omarronderingsverksamheten, vilket bland annat innebär att redan inledda projekt i Dalarna måste avbrytas. Neddragningen innebär en risk för att kompetensen inte kan upprätthållas, vilket medför svårigheter att återuppta verksamheten utan stora initiala problem. En rationalisering av fastighetsindelningen är en förutsättning för att jordbruksnäringen skall utvecklas i takt med tiden. Det är därför angeläget att de medel regeringen anslår svarar mot de behov som föreligger. Kristdemokraterna har under flera år i sin budgetmotion anvisat högre belopp än regeringen till detta anslag.

Stockholm den 12 juni 2003

Sven Gunnar Persson (kd)

Björn von der Esch (kd)

Johnny Gylling (kd)

Göran Hägglund (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Dan Kihlström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-06-12 Hänvisning: 2003-06-13 Bordläggning: 2003-06-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)